Under hösten har ett par skolor stängts ner på grund av den höga arbetsbelastningen, en direkt konsekvens av lärarbristen. När huvudskyddsombudet för några veckor sedan avbröt arbetet på en skola i Kiruna med hänvisning till arbetsmiljölagen fick det en enorm uppmärksamhet i hela landet.

Stoppet motiverades med underbemanning och en orimlig arbetsbörda på lärarna i tjänst. Skyddsombudsstopp är en kraftfull åtgärd vid akuta situationer på en arbetsplats och det krävs att det ska finnas en ”omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa” för att skydds-ombudet ska ha rätt att stoppa arbetet. Lärarbrist kan innebära en sådan fara.

Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2021–2022 saknas det 22 500 legitimerade lärare i grundskolan i Sverige. Denna storlek på siffror har vi sett i flera år. Så trots att vi länge har varnat för lärarbristen och dess konsekvenser blev förvåningen stor och åtgärden en nyhet i media.

”Ett oerhört stort misslyckande”

Förutom att lärarbristen blivit ett konkret och akut arbetsmiljöproblem för oss lärare så drabbar detta elevernas tillgång och rätt till utbildning. Skolplikten är en av väldigt få plikter i det svenska samhället och ställer därmed extra stora krav på samhällets leverans. Att inte kunna erbjuda skolgång är därmed ett oerhört stort misslyckande för dem som ansvarar för skolan – kommunerna.

Elevers möjligheter att mötas av legitimerade lärare med rätt behörighet varierar kraftigt beroende på skola och del av landet.
Vi har tittat på hur det ser ut med bristen på lärare och det visar sig finnas över 200 skolor som är i riskzonen för nya skyddsombudstopp.

Så många har en ännu lägre andel behöriga än skolan i Kiruna. Där är andelen legitimerade lärare så låg som 39,8 procent.

För att på lång sikt komma till rätta med lärarbristen och skapa likvärdiga förutsättningar krävs det ett nationellt och statligt huvudansvar för skolans finansiering och styrning och insatser som ökar läraryrkets attraktivitet. Arbetsgivare och ansvariga politiker måste helt enkelt göra villkoren för lärarjobbet så bra att fler vill utbilda sig till lärare – och välja att stanna kvar i yrket.

”En ödesfråga för Sverige”

Skolan hamnade lite i skymundan i valrörelsen, men vi vet att skolans likvärdighet är en av de viktigaste frågorna för väljarna.

Nu har vi en ny regering på plats och vi har nya statsråd på utbildningsdepartementet. Två viktiga frågor att ta tag i på direkten är hur statens ansvar för skolan ska öka och hur ett nationellt professionsprogram ska utformas och införas. Görs detta på rätt sätt kan det bidra till att fler vill utbilda sig till lärare och att fler stannar kvar i yrket.

En skola där alla elever får undervisning av legitimerade lärare med rätt behörighet är något som kan beskrivas som en ödesfråga för Sverige. Det är helt ohållbart att det finns skolor som stängs ner på grund av lärarbrist. Bristen på legitimerade lärare, och deras förutsättningar för att bedriva undervisning, är en del av förklaringen till att så många som var tredje elev i varje årskull inte når gymnasieexamen. Detta drabbar inte bara individen, utan det påverkar hela samhället. Att så många ungdomar riskerar utanförskap göder också gängkriminalitet och våld. Det är ingen bra jordmån för en stark demokrati.

En likvärdig skola och lärarbristen handlar alltså inte ”bara” om lärares arbetsmiljö, utan om hela vår nations framtid och välgång. Det är en ”ödesfråga för Sverige”.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #8 2022
Kommentera

Sverige går nu in i en valrörelse och vi måste se till att partierna prioriterar skolfrågan. Så ser det tyvärr inte ut just nu, då brottsligheten, sjukvården och integrationen tornar upp sig som de viktigaste frågorna inför valet. En kanske än viktigare uppgift är dock att samtidigt lyckas undanhålla skolfrågan från politisk populism och ogenomtänkta utspel. Det finns inga enkla lösningar på skolans komplexa problem.

Tyvärr kan jag konstatera att politikernas förslag i stort sett enbart går mot konsekvenserna av det segregerade skolsystem vi har
i dag. Det är enligt mig ren och skär populism. Politikerna tävlar om att lägga tuffa detaljförslag om att självklarheter ska skrivas in i dokument och om hårdare tag.

Jag saknar dock förslag som gör skillnad för oss i skolan på riktigt. Jag har förståelse för att våra politiker befinner sig i en val-rörelse där de efterfrågar ett mandat, men jag saknar helt och hållet långsiktigheten och jag börjar ifrågasätta om det verkligen finns politiker som vågar se längre än en mandatperiod.

Vi som finns i skolan befinner oss där år efter år. Vi vet att vårt arbete inte alltid ger synliga resultat direkt; led-tiderna på hur en skolgång påverkar individer och samhälle är långa. När ska politiker förstå det och ta det nationella och långsiktiga ansvar som krävs?

”Jag hyser inga naiva förhoppningar”

Genom åren har våra krav om att staten ska ta över huvudansvaret för skolan beskrivits som en enkel lösning. Det kunde inte vara mer fel. Varken jag eller ni medlemmar tror att en tillvaro inom statens hägn skulle vara en dans på rosor. Jag hyser inga naiva förhoppningar om att staten skulle vara en särdeles mycket bättre arbetsgivare än någon annan. Nej, kravet på att staten ska ta över ansvaret bottnar i en mer mångfacetterad analys av skolans tillstånd än så.

En första viktig insikt handlar om skolans finansiering. Flera utredningar har gjorts om kommunernas möjligheter att erbjuda likvärdig samhällsservice även i framtiden. Den uppgivna slutsatsen är att det förmodligen inte kommer att gå, men behovet av en likvärdig och kompensatorisk skola har kanske aldrig varit större än vad det är just nu. Samtidigt har vi kanske de största svårigheterna någonsin att leverera detsamma.

”Politiker behöver frigöra sig från populism”

En andra viktig insikt handlar om hur skolan styrs. När kommunaliseringen av lärartjänsterna väl hade genomförts genomgick svensk skola en större förvandling än vad många förstår. Förvandlingen gick ut på att möjliggöra ”lokal variation genom anpassningar till lokala förhållanden.” Detta syntes tydligast genom hur timplaner skulle avvecklas, undervisningsskyldigheten förhandlas bort, regleringar om klasstorlekar upphöra, granskning av läromedel avskaffas, fortbildningssystemen nedmonteras och meritvärderingen skrotas.

Det är mot denna fond vi måste förstå skolans problem i dag. En klok politiker måste därför fråga sig: på vilket sätt har alla dessa förändringar stärkt den svenska skolans möjligheter att vara likvärdig och kompensera för elevers olika förutsättningar att klara utbildningen? En ärlig politiker bör finna att svaret på den frågan är ”inte alls”, och därefter också dra den korrekta slutsatsen att ingen lovskola eller mobilförbud i världen kan lösa skolans verkliga problem.

Svensk skola behöver riktiga reformer och politiker behöver frigöra sig från populism och kortsiktiga lösningar.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #6 2022
Kommentera

Lärarnas Riksförbund driver riktigt bra politik. Vi tar utgångspunkt från lärarnas och vägledarnas vardag och vi har identifierat problemen. Vi har också lösningar på vad som måste göras.

En sak är vårt förslag på nytt lönesystem. Dagens lönesystem tar sin utgångspunkt i den liberalisering och den marknadisering som svepte över svensk arbetsmarknad under tidigt 1990-tal.

Lärare och studie- och yrkesvägledare behöver ett nytt lönesystem. Jag har tagit upp det i en tidigare ledare, men här vill jag beskriva det mer i detalj. Centralt är att ett nytt lönesystem för lärare måste byggas upp parallellt med att ett professionsprogram inrättas.

Vi vill att det framtida professions-programmet för lärare, med tillhörande meriteringssystem, ska innehålla fem steg, från legitimerad lärare till lektor. I det ska även beskrivas vilket ansvar för olika arbetsuppgifter som är tänkbara för de olika stegen. Slutligen har vi ett förslag om hur ett nytt lönesystem för lärare bör skapas, där de individuella och differentierade lönerna vägs upp av en tydligt utformad så kallad ”erfarenhetskomponent”.

Det viktigaste verktyget för att påverka lönestrukturen är att införa tydliga, nationella regler för meritering som är kopplade till erfarenhet och fortbildning. De erfarenheter vi har av kommunalt huvudmannaskap och kommunerna som motpart vid avtalsförhandlingar, leder fram till slutsatsen att det bästa sättet att uppnå detta är via statlig reglering.

”Det här måste ett hållbart lönesystem bygga på”

Ett nytt och hållbart lönesystem måste bygga på formell meritering, reglerad fortbildning och kriterier för erfarenhet. De två första finns med i regeringens förslag till professionsprogram. Däremot saknades att mer kvalificerade arbetsuppgifter knyts till de olika meriteringsstegen.

Vi vill se ett nytt lönesystem som gör det möjligt att en del av lönen baseras på erfarenhet och en del på individuell och differentierad lön. Det här förslaget menar vi gör det.

Att ha en bra politik och bra lösningar är dock en sak. Hur kan vi få detta att hända? Alla fackförbund måste hela tiden ställa sig frågan ”Hur kan vi bli ännu bättre för våra medlemmar?”. För att till exempel ha möjlighet att förändra lönesystemet behöver vi ökad facklig styrka. Utifrån medlemsomröstningen, där nästan 80 procent av medlemmarna röstade ja, pågår nu en process att tillsammans med Lärarförbundet etablera Sveriges Lärare.

Processen inleddes med ett förbundsmöte som ägde rum under april. Där diskuterade delegater från lärarfacken och Sveriges Skolledarförbund, propositionen om en ny organisering av lärarna och skolledarna. Slutligen kommer det att vara vårt förbundsmöte den 21 maj som fattar beslut om en ny facklig organisering.

”Facket är vi alla tillsammans”

En organisation, oavsett om det är LR eller Sveriges Lärare, är dock aldrig starkare än dess medlemmar och deras ombud. Därför arbetar vi just nu också med den mycket viktiga ”Ombudssatsningen”. Det är nämligen helt avgörande att vi har ombud på varje arbetsplats och det är grundläggande att alla medlemmar hjälps åt att organisera sig och väljer sina ombud. Vi behöver kunniga och engagerade lokala fackliga ombud och därför får man som nyblivet ombud en mycket bra centralfacklig utbildning som man har ovärderlig nytta av.

Facket är vi alla tillsammans och genom att driva våra frågor tillsammans genom våra ombud är vi starka gentemot arbetsgivaren. Med energi, kunskap och vilja kan vi försätta berg!

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #3 2022
Kommentera

Det fullskaliga kriget återkom till Europa när Ryssland inledde sin invasion av grannlandet Ukraina. Som statsministern uttryckte det i sitt tal till svenska folket var det väpnade angreppet ”oprovocerat, olagligt och oförsvarligt”. I ett officiellt uttalande fördömer också Lärarnas Riksförbunds förbundsstyrelse i skarpast möjliga ordalag Rysslands agerande och vi uttrycker vår solidaritet och vår djupaste medkänsla med våra kollegor, liksom med hela Ukrainas folk.

Barn är de mest utsatta i krig. Inte ens en snabb fred kommer att återställa en känsla av säkerhet eller tro på varaktig fred hos de ukrainska barnen. Att kunna återgå till ett tillstånd utan krig är dock helt avgörande på många sätt. Barn och unga som har en självklar rätt till en fungerande skolgång får nu sin framtid slagen i spillror.

Skolgången har omöjliggjorts. Det är av yttersta vikt att barnen så fort som möjligt kan återgå till skolan och en normal tillvaro, och att skolan och lärarna kan fortsätta undervisa i trygghet. För det krävs massiva ekonomiska insatser och, inte minst, fred.

Men innan freden är ett faktum kommer miljontals ukrainare att tvingas på flykt. Vi kan räkna med att en hel del av dessa kommer till Sverige. Många är skolbarn. Därför måste svenska myndigheter ta ett stort ansvar för att ge flyktingarna ett bra mottagande inom skola och vuxenutbildning.

Det måste finnas en övergripande nationell plan för detta som omfattar alla huvudmän. Sveriges lärare är redan under press med undermåliga arbetsvillkor och tuffa förhållanden. Självklart ska svensk lärarkår hjälpa till i en situation som denna – och det gör vi! Ska dock fler elever få plats i våra skolor måste det finnas rejäla resurser och stöd att ta del av. Ytterst handlar det om både elevernas och lärarnas bästa. Då kan vi inte jobba med fagra löften och undermåliga resurser.

I tider som dessa är det också tydligt hur viktigt det är med kunskap och ett källkritiskt förhållningssätt, att vara medveten om den desinformation man kan utsättas för. Jag har ofta talat om skolans betydelse för demokratisk fostran och verktyg att genomskåda propagandan. Nu är det högaktuellt! Vi ser hur konspirationsteorier och fejkade nyheter, myter och missuppfattningar använts såväl i förberedelserna för krig som i själva krigföringen. Lärare måste, anpassat efter elevernas ålder och mognad, bidra till att förmedla en korrekt bild av händelserna.

Nu måste hela samhället ta höjd för att möta människor på flykt för sina liv. Allt annat är helt otänkbart. Situationen kräver att staten agerar och regeringen måste ta höjd för flyktingströmmen i sin vårproposition. Det handlar självklart om rejäla tillskott till skolan för att kunna välkomna dem som kommer på ett bra sätt och  samtidigt garantera bästa möjliga undervisning.

Något annat vore helt orimligt. Svensk skola måste stå redo.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #3 2022
Kommentera

Vi har nu ett nytt och mycket spännande år framför oss. Under året ska vi i Lärarnas Riksförbund ta viktiga beslut om förbundets framtid. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag från kongressen 2020 att utreda hur vi i LR bäst kan tillvarata medlemmarnas intressen. Det handlar om hur vi ska vara organiserade framåt för att uppnå maximal medlemsnytta, slagkraft och organisatorisk styrka. Detta har vi arbetat intensivt med sedan dess. Under arbetets gång har vi tagit emot inspel både från medlemmar, ombud och förbundsmötesdelegater. Allt för att göra förslaget så bra som möjligt.

Tanken är nu att ta förslaget på ny organisering till förbundets högsta beslutande organ, förbundsmötet, i maj, men innan dess behöver vi höra hur du som medlem ställer dig. Det måste alltid vara medlemsviljan som står i fokus för förbundets ställningstaganden. Därför kommer vi att genomföra en rådgivande medlemsomröstning i slutet av januari och början av februari, där alla yrkesverksamma medlemmar får göra sin röst hörd. Demokrati är viktigt inom Lärarnas Riksförbund, så ta vara på din möjlighet att påverka. Varje röst är viktig och gör skillnad.

Medlemsomröstningen handlar om huruvida vi ska gå vidare med planerna på en ny organisering tillsammans med Lärarförbundet och Sveriges skolledarförbund, i syfte att skapa en federation bestående av två nya fackförbund, Sveriges lärare och Sveriges skolledare. Dessa två förbund kommer att, var för sig, vara medlemmar i Saco. Läs mer om hur förslaget ser ut i det inriktningsdokument som vi tagit fram.

Fundera och tänk efter hur du personligen ställer dig, och som sagt, gör din stämma hörd! Det är avgörande att röstdeltagandet blir högt för att resultatet ska få god legitimitet.

Det är viktigt att understryka att en större organisation i sig inte behöver vara bättre. Det som är syftet med en ny organisering är att kunna leverera bättre för Sveriges lärare och att hitta en struktur som är rätt och som ger möjligheter att förbättra medlemmarnas arbetssituation. Målet för det arbete som väntar är att lärare ska få en balans mellan förutsättningar och krav, med ett tydligt fokus på kunskapsuppdraget. Vi behöver också etablera ett professionsprogram – och få staten att ta över ansvaret för skolan.

Jag har personligen landat i att jag tror att en ny organisering, och ett nytt förbund för lärare och studie- och yrkesvägledare, är rätt väg att gå. Det som finns i inriktningsdokumentet har förutsättningar att både skapa en större, enad facklig styrka och större möjligheter att tillvarata olika medlemsgruppers särart, yrkesidentitet och speciella förutsättningar, alltså både styrka och spets.

Låt oss nu hjälpas åt att se till att så många som möjligt av alla våra yrkesverksamma medlemmar röstar!

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #1 2022
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm