Annons

Vi behöver bättre stöd

Relaterat

Mina tankar kring "Framtidsval  – karriärvägledning för individ och samhälle" (SOU 2019:4).

Jag börjar med det jag tycker är bra. Utredning är verkligen inte något hafsverk utan en gedigen genomgång av studie- och yrkesvägledning utifrån en massa olika perspektiv. Det har vänts många stenar för att belysa och förstå vad det är man ska förändra. Utredningen tar upp olika viktiga perspektiv med studie- och yrkesvägledning: Individperspektivet, samhället, arbetsmarknad, jämställdhet, likvärdighet och till sist motivation.

Utredningen pekar på många brister till exempel att styrningen av vägledningen är svag, nästan obefintlig, att det finns ett stort behov av arbetslivskunskap och ett stort behov av professionsutveckling, både praktiskt och akademiskt genom kompetenshöjande insatser av bland annat Skolverket och SPSM. 

Nya begreppen individuell vägleding och generell vägledning istället för vägledning i vid och snäv mening är riktigt bra. Mer tveksam till karriärbegreppen även om dessa speglar ett mer internationellt perspektiv då det heter careers guidance counsellor på engelska och valkompetens heter CMS (careers management skills).

Skollagsförändringsförslag:

  • tillgång till individuell vägledning skärps
  • huvudmannaplan för vägledning
  • individuell vägledning ska bedrivas av vägledare
  • vägledning inför gymnasieval (uttrycks i lagen)
  • elever som deltagit i framtidsval kommer få ett "deltagit-kryss" i terminsbetyget

Det är bra för eleverna när huvudmannen tar ansvar för att organisera vägledningen.

Det är också bra att det blir en skärpning av kraven på att erbjuda individuell karriärvägledning vid vissa tillfällen:

– elever i grundskolan och motsvarande skolformer inför val till gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan,

– nyanlända elever som börjar i högstadiet i grundskolan eller specialskolan samt på språkintroduktion i gymnasieskolan inför upprättandet av den individuella studieplanen,

– elever på språkintroduktion i gymnasieskolan som har fullföljt sin utbildning och som på grund av sin ålder enligt 15 kap. 5 § skollagen inte kan påbörja en annan utbildning i gymnasieskolan,

och

– elever som avser att avsluta sin gymnasieutbildning eller gymnasiesärskoleutbildning i förtid eller riskerar att inte erhålla en gymnasieexamen i gymnasieskolan.

Här saknar jag elever med särskilda behov som kräver kompensatorisk vägledning och medicinsk vägledning.

Jag är mer tveksam till detta skollagsförändringsförslag:

  • Generell vägledning (främst framtidsval) ska bedrivas av vägledare. 

Här ser jag ser hellre krav på samarbete med lärarna och att behålla formulering om hela skolans ansvar.

  • Individuell studieplan för nyanlända elever med tydlig plan för att uppnå gymnasiebehörighet och tidigt vägledningssamtal. 

Oj oj oj, hur ska vi/jag få tiden att räcka till för detta?

Framtidsval

Framtidsval ska innehålla tre specifika delar:

Vissa delar har beröringspunkter med det centrala innehållet i ämnet samhällskunskap, där lärare och vägledare med fördel kan samarbeta. Andra ämnen då? Spontant känns 80 timmar som mycket tid som ska tas ifrån något annat på skolan och från SYVs redan ansträngda arbetstid. Lite skönt ändå att Skolverket kommer få i uppdrag att ta fram material för detta och utbilda oss för detta. Kommer detta även få stöd bland lärare?

Det finns massor av inspirationsmaterial att hämta på nätet för den generella karriärvägledningen som är både gratis och som behöver köpas.

Problemet är att vi inte är utbildade för klassrumsundervisning och har svårt att avgöra hur allt detta material kan användas klassvis.

Mitt största intresse är att mina elever ska vara valkompetenta i 9:an. Att de för sig själva kan svara på frågorna:

  • Vem är jag?
  • Vad kan jag?
  • Vad vill jag?
  • Vad finns där ute för mig?

Hur ska ämnet Framtidsval kunna hjälpa 9:or (eller avgångselever på gymnasiet) dem med detta?

Av läsårets omkring 35 veckor ägnar jag 10 veckor åt 9:ornas gymnasieval på heltid vilket ger 25 veckor till allt annat till exempel medverkan i EHT, egen fortbildning, administration (uppdatera PRAO-blanketter, powerpointpresentationer för PRAO-info, gymnasieinfo mm) och nätverkande med medarbetare på skolan och SYV-kollegor mm. Jag delar dessutom min tid mellan två skolor varje vecka.

Kan sådant som jag redan håller på med räknas in i Framtidsval? Jag ägnar ca 30 minuter/klass i 8:an åt PRAO info och åt gymnasieinfo och 2x30 minuter eller runt 40-45 minuter/klass i 9:an om gymnasievalet.

På ena skolan är det omkring 160 9:or i 5 paralleller och lika många 8:or och på den andra skolan omkring 60 9:or 1-2 paralleller och ca 140 8:or i 4 paralleller.

Till min glädje har en bok släppts i dagarna på temat, Charlotta Granaths bok "Studie- och yrkevägledning – hela skolans ansvar". Det är en metodhandbok för ett lyckat samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare för att ge eleverna valkompetens och bästa förutsättningarna för välgrundade studie- och yrkesval i framtiden. Är det en tillfällighet att den kommer ut samtidigt som utredningen?

Riktigt besviken blir jag över att inget egentligen ändrats i anställningsvillkoren:

Nu:

30 § För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.

Utredningens förslag:

30 § För att få anställas utan tidsbegränsning som karriärvägledare ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas som karriärvägledare för högst ett år i sänder.

Ser ingen skillnad i anställningsvillkor eller i utbildningskraven för (karriär)vägledare

Utredning väljer att inte föreslå legitimation och kommer inte med skarpa förslag istället.

Vi behöver bättre stöd.

Relaterat

Reagera på inlägget:

Men vad ska vi göra åt alla broschyrer?

Det brukar komma massor av post till oss studie- och yrkesvägledare ute på skolorna, mycket av detta hamnar i tidsskriftsställ utanför våra kontor och rensas ut en gång om året – oftast under sommarveckorna när elever och lärare är på lov.

Det råder lite delade meningar bland oss studie-och yrkesvägledare om vad vi tycker om papperbroschyrer som vi får oss tillsända. Somliga av oss vill slippa dessa helt, andra tycker de är bra, inte minst elevernas föräldrar uppskattar fortfarande information i pappersform.

Vi på grundskolan får spridda skurar från såväl gymnasieskolor som språkreseföretag. Även studie-och yrkesvägledare på gymnasieskolorna får spridda skurar från högskolorna och andra utbildningsanordnare. Vi får inte alltid den allsidiga information som vi gärna vill få eftersom vi vill förhålla oss konkurrensneutrala. Därför känner vi oss rätt missnöjda.

Många av oss vill vara klimatsmarta och mer anpassade till dagens kommunikationssätt, det digitala och vill helst slippa pappersbaserad information. Det är lättare att dela information som är webbaserat. Till exempel sprida information via skolans egen skolwebb. Det skulle spara både miljön och ekonomin för gymnasieskolorna och språkreseföretagen att ställa om sin information med riktigt bra hemsidor och webbaserad informationsspridning.

Det finns redan bra hemsidor att hänvisa till för allsidig gymnasieinfo, till exempel Skolverket och gymnasieantagningarna. Dessa hänvisar vi studie-och yrkesvägledare redan till för att eleverna och deras vårdnadshavare ska få tillförlitlig och aktuell information.

Vi vill gärna se en webbaserad portal för alla språkreseföretag som är lätt att hänvisa till för all information som därmed blir jämförbar och som elever och föräldrar kan få glädje av.

Att posten ska dela ut broschyrer både till skolorna och till alla 9:or som ska välja till gymnasiet och till alla 3:or som är på väg att lämna gymnasiet är ett rent slöseri!

Låt oss bli mer klimatsmarta.

Reagera på inlägget:

Hur ska syv hinna med allt?

Vi studie- och yrkesvägledare (syv) vet vad som krävs av oss och många av oss får inte de nödvändiga resurserna för att genomföra våra uppdrag.

Vi behöver tid för:

  • Alla vägledningssamtal med eleverna
  • Klassvis information om nästa utbildningssteg och t ex prao
  • Deltagande i EHT (elevhälsan)
  • Deltagare i klasskonferenser
  • Administration som t ex bilagor och blanketter 
  • Skapa informationsmaterial (powerpointpresentationer mm)
  • Uppdatera oss själva 
  • Nätverksmöten
  • Egen fortbildning 

Det här är ett axplock av allt vi behöver göra. Hur ska vi få TID att genomföra detta? Hur ska vi hinna verka för elevernas bästa? Vi kan ibland uppleva oss motarbetade, det är faktiskt inte alltid som skolledning, EHT och lärare ser vad vi ser. Det händer att de vill att eleverna ska vara till för skolan istället för tvärtom. I värsta fall ser skolan att de ska ha fostrande och korrigerande av elever som viktigare än att se till enskilda elevers bästa. 

Så här såg en vecka ut för mig i början av höstterminen.

Så här ser min vecka ut just nu i slutet av terminen.

I början av terminen ägnade jag mycket tid åt klassvis information för både åttor och nior, både om prao och om gymnasievalet. Mellan höstlovet och jullovet har jag enskilda samtal med alla nior inför gymnasievalet som sker efter jullovet.

Många av oss får ibland hopplösa uppgifter tilldelade som att fixa praoplatser, schemaläggning, elevrekrytering och att vara skolledningens förlängda arm. 

Borde vi inte börja kräva tidsangiven arbetsbeskrivning där det tydligt framgår hur mycket tid varje moment kräver. Lärarna har detta, varför ska inte vi också ha det? Vi har väl också rätt till drägliga arbetsvillkor?

Är det rimligt att kräva:

  • Max 500 elever/SYV och 100%-tjänst för grundskola och gymnasium 
  • Max 750 elever/SYV och år och 100%-tjänst på komvux (på komvux finns inte EHT eller klasskonferenser)

Apropå prao. Jag ställde frågan 3 november på SYV Forum Sverige på Facebook. Så här blev resultatet:

Hur gör du med elever som inte lyckats skaffa egen plats?

  • Peppar eleven att utforska sitt nätverk och försöka ytterligare alternativ (37 tyckte detta)
  • Sätter igång och ringer runt (21)
  • Har en egen fungerande praobank med arbetsplatser som i god tid innan praoperioden tackat Ja till att ta emot praoelever (9)
  • Det är huvudmannens ansvar att skaffa fram praoplatser (5)
  • Det är lugnt, det finns praosamordning (5)
  • Hänvisar eleven till lärarna (1)

Det är egentligen huvudmannens ansvar att se till att eleverna har platser att gå till när de ska vara ute på prao. Sedan är det skolans ansvar att praoplatserna är besiktigade och att det gjorts en riskbedömning av dem så att inte elever råkar illa ut under sin prao, detta enligt skolans systematiska arbetsmiljöarbete. Frågan är: Vem på skolan ska hinna med detta?

Om vad som påverkar gymnasievalet mest, ställde jag frågan 16 november på SYV Forum Sverige på Facebook. Så här blev resultatet:

Hur påverkas dina nior mest av gymnasievalet?

  • Eget intresse (18)
  • Status - gymnasieskola med bra rykte (16)
  • Betyg - avgörande vad som är möjligt (11)
  • Bra och brett program (9)
  • Kunna få jobb direkt efter (4)
  • Påverkan - föräldrar (4)
  • Framtidsdrömmar- ser bortom gymnasiet (3)
  • Läge - skönt att komma ifrån det invanda och kunna få nya kompisar (2)
  • Annat (2)
  • Kompisval (0)
  • Orkar inte riktigt bry sig (0)
  • Slumpen (0)
Reagera på inlägget:

Gymnasiemarknad för vinnare och förlorare

Järfällamässan har anordnats av studie-och yrkesvägledare på Järfällas grundskolor sen över tio år, först för niorna i Järfälla och Upplands-Bro och ute på skolorna Källtorpsskolan och Tallbohovsskolan, sedan i Sporthallen i Jakobsberg och även för niorna i Håbo. Detta har alltid varit en lokal mässa där gymnasieskolorna utmed pendeltågssträckan Bålsta–Sundbyberg ställt ut. Vi som var där är nöjda med årets mässa.

Nior från alla grundskolor i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kom med sina studie-och yrkesvägledare och mentorer och fick information och inspiration inför sina gymnasieval som kommer att ske efter jullovet.

Valet till gymnasiet skapar inte bara viss panik för niorna själva utan även för lärarna eftersom betygsångesten blir påtaglig. Den skapar vinnare och förlorare. Vinnarna kommer in på gymnasieskolor i stan som upplevs som högstatusskolor medan förlorarna får hålla tillgodo med de lokala gymnasierna som får sämre status i elevernas ögon. Status och rykten är viktiga för eleverna och som konkurrensneutral studie-och yrkesvägledare vill man inte underminera detta.

Att välja ett gymnasium nära där man bor och inte behöva åka långt bort kan vara en framgångsfaktor som gör att man orkar slutföra studierna men det kan vara svårt för en 16-åring att se detta när gräset verkar grönare där borta. Därför finns det ett stort värde i just denna lilla gymnasiemässa.

Samtidigt lämnas en liten och känslig grupp elever i sticket. De som inte kommer att bli behöriga. De har ytterst få valalternativ. Det är olyckligt att det inte satsas på introduktionsprogrammet (IM). Utbudet inom IM krymper. Sammanslagningen av Preparandutbildningen och Programinriktat individuellt val till Programinriktat val utarmar IM. Det gör ont i vägledarhjärtat att förmedla detta.

Det kompensatoriska uppdraget urholkas när skolornas budget stramas åt. Jag gillar inte alls att sorteringen och den skeva sociala reproduktionen får fortsätta att pågå i dagens skola, där det är allt för tydligt vilka som är vinnare och förlorare i dagens skolmarknad.

Några grundskolor i området ger inte elever möjlighet att besöka den stora gymnasiemässan i Älvsjö på skoltid utan enbart till Järfällamässan. Det är därför så bra att egna lokala initiativ som Järfällamässan finns. Den visar att möjligheterna kan finnas på hemmaplan.

Reagera på inlägget:

Praon behöver professionaliseras

Har en gnagande känsla av att något saknas med prao. Den känslan har gnagt länge nog nu. Praktisk arbetslivsorientering är en obligatorisk skolverksamhet från höstterminen 2018.

Många kommuner har redan prao, andra behöver återupprätta den. Vissa kommuner har en kommunal plan för detta medan andra saknar det. På vissa skolor är det studie-och yrkesvägledaren som sköter om det och i andra skolor sköter andra på skolan detta. I vissa kommuner och stadsdelar finns en praktiksamordnare (jämför med SSA-råd) som skaffar praktikplatser till skolorna och på annat håll för eleverna skaffa själva. Det finns ingen enhetlighet för prao i Sverige utan detta har skötts på traditionsmässig grund.

Prao har ofta förknippats med något positivt, särskilt bland eleverna som fått ett välkommet uppehåll i skolarbetet och fått in en liten fot i arbetslivet. Många lärare, inte alla, har sett prao som en värdefull resurs i undervisningen.

Praon är en förvånansvärd oreglerad verksamhet i skolsammanhang. Reglerna som finns regleras av Arbetsmiljöverket och gäller hur barn och unga får arbeta. Skolverket har inga regler för detta utan bara tips och råd.

Jag har arbetat länge som studie- och yrkesvägledare (24 år), mest på grundskolor som nästan alla haft prao för både 8:or och 9:or. I vissa skolkommuner har det funnits praosamordning och i andra har det saknats. Lärarnas engagemang har varierat mycket, vissa svenskalärare har t ex arbetat med CV-n och vissa SO-lärare har använt prao i undervisningen andra har sett elevernas prao som en tid att rätta prov. Verksamheten har präglats mer av välvilja än av professionalitet.

Jag har länge saknat målbeskrivning för vad prao ska ge för:

  • eleverna
  • lärarna
  • skolan
  • praktikplatserna
  • samhället

En målformulering som vilar på vetenskaplig grund och som kan kvantifieras och utvärderas för att kvalitetssäkras. Därmed professionaliseras.

  • Syfte. Vad ska prao vara?
  • Mål. Vilken nytta ska prao ge?
  • Innehåll. Vad ska prao lära?
  • Metod. Hur ska prao skötas?

Hur kan prao göras kunskapsbaserat enligt de fyra F:n – fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Hur ska prao kunna integreras i alla skolämnen? Vem bär ansvaret för att läromedel för prao utvecklas så att eleverna i hela landet får en likvärdig och kvalitetssäkrad prao?

Vad finns det för vetenskaplig forskning kring praktik som lärande? Erfarenhetsbaserad kunskap och liknande. Vilka ska arbeta med att utveckla sådan vetenskap? Yrkesverksamma studie-och vägledare och/eller lärare eller pedagogiska forskare på lärosäten? 

Vems huvudvärk ska prao egentligen vara? Syvs, lärarnas, kommunens eller rektorernas?

Reagera på inlägget:

Sidor