Annons

Sluta slarva med prao!

Svenska skolan har något unikt som inte finns i många andra länder, nämligen prao. Prao skulle kunna vara guldägget i skolkorgen och göra enorm skillnad för både Sveriges ekonomi i stort och för femtonåringen som ska ut och praoa och få sina första arbetslivserfarenheter att skriva ut på sitt första CV. 

Prao ger en unik möjlighet för företag och förvaltningar att visa upp sig och berätta för femtonåringen om vad det är som de bidrar till i samhället. En femtonåring har inte så stor kunskap om olika yrken, kanske på sin höjd vad föräldrarna arbetar med och kanske också mor- och farföräldrar och några till. 

Femtonåringen behöver verkligen större kunskap om yrken och arbetsliv. Detta ger såväl företag som förvaltningar en fantastisk möjlighet att få presentera sig och berätta för tonåringen om vilka de är och att tonåringen en vacker dag är välkommen att arbeta där efter gymnasiet eller ytterligare utbildning. 

Många företag och förvaltningar är bekymrade över att ungdomar inte utbildar sig inom just deras område och de får därför svårt att rekrytera unga till dessa yrken. Då vill jag säga till företagen och förvaltningarna att inte vara blyga och istället erbjuda årskurs åttor (för det är oftast de som praoar) en prao-plats och ett fantastiskt tillfälle att introducera eleven till ett yrke och en bransch som kanske kan locka så pass att elever året därpå som årskurs nia kommer att överväga att styra sitt gymnasieval åt den riktningen. 

Prao är sedan 2018 ett obligatoriskt moment i skolan och gäller elever i årskurs åtta, nio och tio och ska vara i tio dagar, eller två veckor. Skolorna kan själva besluta om hur de sedan fördelar prao-dagarna och årskurser som ska praoa. Det finns allmänna råd om hur praon ska skötas hos Skolverket. 

De allra flesta arbetsplatserna går att "praoifiera". Jag har goda erfarenheter av att till och med brandstationer erbjudit en veckas prao för elever som de gjort till en fantastisk utbildningsvecka för eleverna där de fått lära sig mycket om brandbekämpning och livräddning. 

Praon har för en del elever starkt bidragit till att de fått något att sträva mot och fått en framtidsdröm i sikte och på så vis blivit en viktig motivationsfaktor, ofta på ett sätt som inte skolan riktigt förmår. Många lärare uppskattar prao som en viktig och värdefull källa för stoff att berika skolämnena med. 

Både privat och offentlig sektor har allt att vinna på att erbjuda skolelever prao. Var inte rädda för att kontakta skolorna för att erbjuda prao-plats. Visste ni att ni även är välkomna till skolorna för att presentera era branscher och att skolorna gärna vill komma ut till er på studiebesök med elever. Praon är alldeles för viktig och värdefull för att slarvas bort. 

Trevlig sommar!

Reagera på inlägget:

Har du koll på de nya begreppen E-vägledning och Ivägledning?

E-vägledning och ivägledning – vad är det? Båda är relativt nya begrepp inom vägledning men har helt olika innebörd.

E-vägledning

E-vägledning är vägledning som sker digitalt via dator eller telefon istället för fysiskt möte i ett rum. I coronatider med distansundervisning på framförallt gymnasiet och utbildningar för vuxna har detta blivit aktuellare än på länge. Redan innan var det vanligt att vuxna eller ungdomar ringde eller mailade till vägledare och fick svar eller en fortsatt dialog som kunde betraktas som en vägledningsprocess där individen fått tillräcklig information om valalternativen och kunna jämföra med sina egna förutsättningar för att kunna fatta välgrundade beslut som kunnat leda till ansökningar till studier eller arbete. Det som är skillnaden idag är att många personliga möten flyttats från vägledarens arbetsrum eller samtalsrum till nätet och till de plattformar som finns för möten t ex Teams, Skype, Google Meets m fl.

Börje Lindqvist har kikat närmare på digital vägledning som presenterar detta i rapporten DigiSYV E-karriärvägledning Digital studie- och yrkesvägledning som på ett fint sätt sammanfattar läget just nu i Sverige vad gäller e-vägledning i praktik och i teori.

Ivägledning

Ivägledning är vägledning av människor som kommer från utlandet och behöver hjälp att få information om studievägar och vägen ut på svensk arbetsmarknad eller vägledning om studier och arbete utomlands.

Bland de vanligaste formerna av vägledning för människor från utlandet om studie- och yrkesvägar i Sverige är studie- och yrkesvägledning på SFI eller på komvux. Detta brukar vara en process med många olika led som t ex att skicka in betyg och intyg från tidigare studier till validering, komplettering av validerade betyg och skaffa nödvändiga språkkunskaper i svenska och eller engelska för att uppfylla behörighetskrav eller kunskapskrav för svenska utbildningar eller yrken.  När barn och unga kommer till Sverige så får de också börja med nybörjarsvenska fast på lite olika vis, barn i grundskolan integreras i klasser och får sedan extra stöd av studiehandledare och unga på gymnasiet erbjuds språkintroduktion för att få tillräcklig grund för att kunna klara nationella program sedan. En gymnasiala utbildning utomlands kan användas för att söka till högskolor och universitet även i Sverige men först behöver det valideras. Detta görs på UHR. Vidimerade slutbetyg/diplom ska scannas, ett personbevis skaffas på Skatteverket och sedan görs TISUS-testet alternativt skaffas betyg från komvux i svenska eller svenska som andra språk.  Skolverket har tagit fram bra material för att validera såväl vuxnas som ungas grundkunskaper för eventuella nivåplaceringar.

De vanligaste vägledningsformerna för studier- och yrken utomlands brukar ske inom ramen för särskilda språkreseföretag som ofta erbjuder utbildningsmässor för intresserade. Många högskolor har dessutom utbytesverksamheten med utländska högskolor så att studenter får en möjlighet till utlandserfarenheter. Det finns även många utbytesprogram inom t ex EU för såväl studier som arbete. Euroguidence är en utmärkt plattform för att får information om studie- och yrkesvägar inom EU. Läs mer på euroguidance.eu

Länkar för Ivägledning

Volontär utomlands

Studier utomlands

Mer om utlandsstudier

Nyanlända eller inflyttade elever från andra länder

 

Reagera på inlägget:

Generell studie- och yrkesvägledning – vad är det?

Det här inlägget ska försöka knyta ihop begreppet generell studie- och yrkesvägledning med förslag på teman att blogga om som jag fick av mina studie- och yrkesvägledarkollegor. 

Förslagen handlade om alltifrån uppdraget kring prao, hur man gör ett väl underbyggt studie- och yrkesval, studie- och yrkesvägledning som ett ämne och förutsättningar att kunna bedriva studie- och yrkesvägledning.

Här behöver jag också flika in att studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig enligt våra egna etiska riktlinjer och det statliga uppdraget – det ska inte bero på var i landet du som elev bor eller går i skolan. Du ska kunna få den adekvata studie- och yrkesvägledning du har rätt till på samma villkor som alla andra elever i din åldersgrupp.

Låt mig börja med vad regelverken ”Allmänna råd och skollag” säger om vad studie- och yrkesvägledning är:

Studie- och yrkesvägledning kan enligt Skolverkets Allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) beskrivas i både vid (generell) och snäv (individuell) bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom.

Studie- och yrkesvägledning enligt Skollagen (SFS nr: 2010:800):

Tillgång

29 § Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.

Behörighet

30 § För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.

Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.

Hur ska arbetet med praon fördelas mellan skolans personal?  Enligt Skolverkets råd för prao är det upp till skolans huvudman att bestämma hur verksamheten ska organiseras på den enskilda skolan. Praon är däremot en angelägenhet inte bara för studie- och yrkesvägledningen, utan också för lärarna. En förutsättning för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig så mycket erfarenheter som möjligt under sin prao är att den integreras i undervisningen och att syfte och mål för praoverksamheten är tydligt för varje elev innan de kommer ut på en arbetsplats. Såväl planering av, som erfarenheter från praon, bör integreras i olika ämnen i grundskolan med utgångspunkt i vad lärare och rektorer lokalt anser vara lämpligast.

Sammanfattningsvis:

Om generell studie- och yrkesvägledning ska leda till valkompetenta elever som kan fatta välgrundade studie- och yrkesvalsbeslut som bygger på att de utvecklat god självkännedom och god omvärldskunskap, så behöver de utveckla valkompetens. Valkompetens bygger på att eleverna fått egna yrkeserfarenheter genom t ex prao, studiebesök och undervisning om arbetslivet.

Eleverna har rätt att få vägledning av professionella studie- och yrkesväglednare med adekvat kompetens d v s studie- och yrkesvägledarprogrammet (180hp) som ges av lärosätena Malmö universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet

Skolverket säger att ansvaret för organiseringen av prao ligger hos skolhuvudmannen och att den i praktiken ska skötas av såväl lärare som studie- och yrkesvägledare på skolan och vara en integrerad del av undervisningen.

Hur ser detta ut i praktiken då?

Uppdraget kring Prao

Prao organiseras väldigt olika i olika kommuner och regioner. En del har välorganiserad praosamordning där det finns en person med utvecklade relationer till lokala näringslivet och där det finns en bank av praoplatser för eleverna. Andra kommuner/skolhuvudmän har inte alls någon utvecklad organisation kring detta utan låter skolorna själva organisera det så gott de kan och där eleverna uppmanas att själva skaffa sina egna praoplatser för att det inte finns några praoplatser som skolan har samlat i en platsbank. I detta avseende kan man inte påstå att prao är likvärdig i hela landet. 

Prao blev obligatorisk 2018 och har ännu inte utvärderats. Det ska bli spännande att få ta del av en framtida kvalitetsredovisning av prao så småningom.

 Hur gör man ett väl underbyggt studie- och yrkesval

Jag tycker att Skolverkets allmänna råd och våra etiska riktlinjer sammanfattar detta väl.

 Att eleven, utifrån sina förutsättningar, ska:

  • bli medveten om sig själv
  • bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken
  • bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen
  • lära sig att fatta beslut
  • lära sig att genomföra sina beslut

Vägledare främjar individers medvetna och övervägda studie- och yrkesval. Vägledare sätter individen i centrum och står fri från särintressen. Frihet och självbestämmande, fria val och egna beslut är en värdighetsprincip som handlar om att både respektera och stärka individen.

För att detta ska funka i praktiken behöver eleverna få tillräcklig information om valalternativen, t ex att årskursnioelever får en allsidig och bred gymnasieinformation klassvis av studie- och yrkesvägledare på skolan och sedan får möjligheter att besöka gymnasiemässa och göra besök på gymnasieskolor på deras öppet hus. 

Sist men inte minst att de får möjligheter att reflektera kring sina gymnasieval individuellt genom vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledaren och få klart för sig om de egna förutsättningarna matchar utbildningsalternativen.

Studie- och yrkesvägledning som ett ämne

SOU2019:04 Framtidsval – Karriärvägledning för individ och samhälle vill se att studie- och yrkesvägledning som ett sorts ämne som de kallar Framtidsval och som består av tre delar: Val och framtidsplanering, Arbetsliv och samhälle och Utbildningsvägar och yrken.

Framtidsval inför i grundskolan ska innehålla tre specifika delar:

Val och framtidsplanering

  • Karriärkompetens
  • Motivation
  • Studieteknik
  • Samband mellan arbetslivets krav och förutsättningar.

Arbetsliv och samhälle

  • Villkor för arbetsmarknadens utformning
  • Arbetsmarknadens parter
  • Arbetsrätt och arbetsmiljölagstiftning
  • Hur går det till på en arbetsplats?
  • Hur söker man arbete?
  • Entreprenörskap och företagande.

Utbildningsvägar och yrken

  • Information om olika utbildningsvägar och former av utbildningar
  • Yrken på en framtida arbetsmarknad
  • Prognoser samt tillgång och efterfrågan.

(80 h/år. Åk 7: 27 h. Åk 8: 27 h. Åk 9: 27 h)

Redan nu utför många studie- och yrkesvägledare klassvis information om innehållet som Framtidsval innehåller, framför allt i årskurs åtta och nio inför prao och gymnasieval och det finns studie- och yrkesvägledare som fått lektionspass i skolschemat och kan fylla dessa med intressant innehåll som höjer elevernas valkompetens. Medan andra studie- och yrkesvägledare får slåss för att få komma till klasser för att ge infomration om t ex gymnasiet.

Det råder delade meningar bland studie – och yrkesvägledare själva och bland andra på skolorna om vi ska ha ett eget ämne eller inte.

Förutsättningar att kunna bedriva studie- och yrkesvägledning

Enligt Svenska Vägledarföreningens etiska riktlinjer ska vägledningen på individnivå bygga på:

  • Vägledares bemötande av individer grundas på respekt och en strävan efter att etablera goda relationer.
  • Vägledare hanterar uppgifter om personliga förhållanden med respekt för individens integritet.
  • Vägledare har kunskap om och följer gällande lagstiftning för tystnadsplikt och sekretess.
  • Vägledare är tydlig med förutsättningarna för mötet och om sin egen kompetens, samt anpassar vägledningsinsatserna efter den sökandes behov och situation.
  • Vägledare strävar efter att ge relevant, tydlig och objektiv information.

I praktiken innebär detta att elever ska kunna känna sig trygga med sin studie- och yrkesvägledare, som kan erbjuda plats för samtal enskilt och skyddat från insyn, som håller på tystandsplikten, som ser till att elevens behov tillgodoses och att eleverna få uppdaterad och korrekt information. Detta förutsätter att det finns ett arbetsrum för studie- och yrkesvägledaren på skolan där samtal kan ske ostördt och där studie- och yrkesvägledaren lugnt och tryggt kan förbereda, genomföra och utvärdera sitt arbete samt att studie- och yrkesvägledaren ges möjligheter till egen fortbildning.

Sist men inte minst

Sammanfattningsvis innebär arbetet med studie- och yrkesvägledning på generell nivå att studie- och yrkesvägledaren behöver vara en välintegrerad del av hela skolan och samarbeta med lärare för att till exempel få till prao på bra sätt för eleverna, ges goda förutsättningar att möta elever inte bara enskilt på sitt arbetsrum utan även klassvis.

Valkompetenta elever fattar färre felval till gymnasiet och studier efter gymnasiet och klarar studierna bättre. Elever som klarar utbildningsmål är ofta mer motiverade och mår generellt sett bättre. Detta är inte bara en vinst för skola utan för samhället. Därför kan en välfungerande studie- och yrkesvägledning på skolan även vara ekonomiskt motiverad och behöver vara organiserad så att alla elever på skolan ges tillräcklig och likvärdig studie- och yrkesvägledning.

Reagera på inlägget:

Syvarens tysta kunskaper

Försöker ringa in vägledarnas "tysta" kunskaper som skiljer utbildade studie- och yrkesvägledare från andra som arbetar med studie-och yrkesvägledning på skolan som inte har samma utbildning. 

Studie-och vägledare har skolats in i ett speciellt sätt att tänka när de möter sina vägledningssökande d v s elever.

Jag kommer fram till är att studie- och yrkesvägledares utbildning, som är en treårig högskoleutbildning, har en unik ämneskombination med t ex psykologi, sociologi, statskunskap, ekonomisk historia, svensk utbildningshistoria, arbetsmarknads- och yrkesorientering såväl historiska och aktuella perspektiv, karriärteorier och modeller mm. Allt detta varvat med mycket praktik, såväl undervisning som samtalsteknik.

I vägledarens huvud ryms denna kombination av kunskaper när vägledaren möter sin vägledningssökande (gillar inte riktigt begreppet 'klient'). Den sökande är oftast elev eller presumtiv elev, ibland arbetssökande.

Med alla mina år som syv på såväl grundskola som gymnasiet och komvux, kan jag konstatera att mina samtal har präglats av:

  • Förutsättningslöshet: att låta eleven få berätta sin egen historia utan att värdera eller döma.
  • Helikopterperspektiv: att göra en mental kartläggning av vad eleven berättat i relation till aktuella brytpunkten.
  • Aktivitet: att göra klart för eleven att vägledningsprocessen är en egen och aktiv process, autentisisheten inför valet vilar på aktivt deltagande. Helst ska eleven göra så mycket av research om valalternativen själv t ex genom öppet hus besök mm.
  • Avstämning: sammanställning av det eleven berättat och det eleven kommit fram till och vad eleven behöver hjälp med för att nå sina mål.
  • Tålamod: vissa brytpunkter kanske kan behöva följas av nya. Man väljer inte för resten av sitt liv när man bara är 16 år och går i 9:an, gymnasievalet måste får vara 'good enough' det samma för avgångselever på gymnasiet och vuxna.

Jag har alltid haft konkurrensneutralitet/opartiskhet och optimism (tänd stjärnor, inte släck stjärnor) som ledstjärnor. Jag vill också att eleven känner sig nöjd efter samtalet.

Vilka kännetecken tycker du är typiska för den utbildade studie- och yrkesvägledaren?

Omröstningsresultat från Facebook:

  • Opartiskhet 40
  • Helikopterperspektiv 32
  • Förutsättningslöshet 30
  • Optimism 20
  • Avstämning 9
  • Tålamod 5
  • Aktivitet 4
  • Annat 0

(Inlägget gjordes 9 mars 2019 och kontrollerat 5 maj 2019)

Studie- och yrkesvägledares viktigaste uppgifter enligt mina studie-och yrkesvägledarkollegor är att:

  • Vidga perspektiv (64)
  • Lära ut valkompetens (33)
  • Motivera (27)
  • Vara bollplank (13)
  • Påvisa/jämföra olika strategier (10)
  • Uppmuntra (10)
  • Professionellt förhållningssätt (6)
  • Annat (3)

(Inlägget är från 30 mars 2019 och kontrollerad 3 maj 2019)

Reagera på inlägget:

Vi behöver bättre stöd

Relaterat

Mina tankar kring "Framtidsval  – karriärvägledning för individ och samhälle" (SOU 2019:4).

Jag börjar med det jag tycker är bra. Utredning är verkligen inte något hafsverk utan en gedigen genomgång av studie- och yrkesvägledning utifrån en massa olika perspektiv. Det har vänts många stenar för att belysa och förstå vad det är man ska förändra. Utredningen tar upp olika viktiga perspektiv med studie- och yrkesvägledning: Individperspektivet, samhället, arbetsmarknad, jämställdhet, likvärdighet och till sist motivation.

Utredningen pekar på många brister till exempel att styrningen av vägledningen är svag, nästan obefintlig, att det finns ett stort behov av arbetslivskunskap och ett stort behov av professionsutveckling, både praktiskt och akademiskt genom kompetenshöjande insatser av bland annat Skolverket och SPSM. 

Nya begreppen individuell vägleding och generell vägledning istället för vägledning i vid och snäv mening är riktigt bra. Mer tveksam till karriärbegreppen även om dessa speglar ett mer internationellt perspektiv då det heter careers guidance counsellor på engelska och valkompetens heter CMS (careers management skills).

Skollagsförändringsförslag:

  • tillgång till individuell vägledning skärps
  • huvudmannaplan för vägledning
  • individuell vägledning ska bedrivas av vägledare
  • vägledning inför gymnasieval (uttrycks i lagen)
  • elever som deltagit i framtidsval kommer få ett "deltagit-kryss" i terminsbetyget

Det är bra för eleverna när huvudmannen tar ansvar för att organisera vägledningen.

Det är också bra att det blir en skärpning av kraven på att erbjuda individuell karriärvägledning vid vissa tillfällen:

– elever i grundskolan och motsvarande skolformer inför val till gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan,

– nyanlända elever som börjar i högstadiet i grundskolan eller specialskolan samt på språkintroduktion i gymnasieskolan inför upprättandet av den individuella studieplanen,

– elever på språkintroduktion i gymnasieskolan som har fullföljt sin utbildning och som på grund av sin ålder enligt 15 kap. 5 § skollagen inte kan påbörja en annan utbildning i gymnasieskolan,

och

– elever som avser att avsluta sin gymnasieutbildning eller gymnasiesärskoleutbildning i förtid eller riskerar att inte erhålla en gymnasieexamen i gymnasieskolan.

Här saknar jag elever med särskilda behov som kräver kompensatorisk vägledning och medicinsk vägledning.

Jag är mer tveksam till detta skollagsförändringsförslag:

  • Generell vägledning (främst framtidsval) ska bedrivas av vägledare. 

Här ser jag ser hellre krav på samarbete med lärarna och att behålla formulering om hela skolans ansvar.

  • Individuell studieplan för nyanlända elever med tydlig plan för att uppnå gymnasiebehörighet och tidigt vägledningssamtal. 

Oj oj oj, hur ska vi/jag få tiden att räcka till för detta?

Framtidsval

Framtidsval ska innehålla tre specifika delar:

Vissa delar har beröringspunkter med det centrala innehållet i ämnet samhällskunskap, där lärare och vägledare med fördel kan samarbeta. Andra ämnen då? Spontant känns 80 timmar som mycket tid som ska tas ifrån något annat på skolan och från SYVs redan ansträngda arbetstid. Lite skönt ändå att Skolverket kommer få i uppdrag att ta fram material för detta och utbilda oss för detta. Kommer detta även få stöd bland lärare?

Det finns massor av inspirationsmaterial att hämta på nätet för den generella karriärvägledningen som är både gratis och som behöver köpas.

Problemet är att vi inte är utbildade för klassrumsundervisning och har svårt att avgöra hur allt detta material kan användas klassvis.

Mitt största intresse är att mina elever ska vara valkompetenta i 9:an. Att de för sig själva kan svara på frågorna:

  • Vem är jag?
  • Vad kan jag?
  • Vad vill jag?
  • Vad finns där ute för mig?

Hur ska ämnet Framtidsval kunna hjälpa 9:or (eller avgångselever på gymnasiet) dem med detta?

Av läsårets omkring 35 veckor ägnar jag 10 veckor åt 9:ornas gymnasieval på heltid vilket ger 25 veckor till allt annat till exempel medverkan i EHT, egen fortbildning, administration (uppdatera PRAO-blanketter, powerpointpresentationer för PRAO-info, gymnasieinfo mm) och nätverkande med medarbetare på skolan och SYV-kollegor mm. Jag delar dessutom min tid mellan två skolor varje vecka.

Kan sådant som jag redan håller på med räknas in i Framtidsval? Jag ägnar ca 30 minuter/klass i 8:an åt PRAO info och åt gymnasieinfo och 2x30 minuter eller runt 40-45 minuter/klass i 9:an om gymnasievalet.

På ena skolan är det omkring 160 9:or i 5 paralleller och lika många 8:or och på den andra skolan omkring 60 9:or 1-2 paralleller och ca 140 8:or i 4 paralleller.

Till min glädje har en bok släppts i dagarna på temat, Charlotta Granaths bok "Studie- och yrkevägledning – hela skolans ansvar". Det är en metodhandbok för ett lyckat samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare för att ge eleverna valkompetens och bästa förutsättningarna för välgrundade studie- och yrkesval i framtiden. Är det en tillfällighet att den kommer ut samtidigt som utredningen?

Riktigt besviken blir jag över att inget egentligen ändrats i anställningsvillkoren:

Nu:

30 § För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.

Utredningens förslag:

30 § För att få anställas utan tidsbegränsning som karriärvägledare ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas som karriärvägledare för högst ett år i sänder.

Ser ingen skillnad i anställningsvillkor eller i utbildningskraven för (karriär)vägledare

Utredning väljer att inte föreslå legitimation och kommer inte med skarpa förslag istället.

Vi behöver bättre stöd.

Relaterat

Reagera på inlägget:

Sidor