Annons

”För sent med syv i åttan”

Att fatta ett välgrundat beslut om utbildningsväg eller yrkesutgång kräver att individen har god kännedom om sig själv och om sina valalternativ. Självkännedomen bygger på medvetenhet om drivkrafter, intressen, motivation och även hinder. Valalternativen bygger på omvärldskunskaper och kunskaper om yrken och utbildningar. Beslutet ska sedan fattas genom att ställa självkännedom och omvärldskunskap bredvid varandra och se konsekvenser av olika beslut. Detta sammanfattar mycket av vad studie- och yrkesvägledningen ska leda till.

Individen som söker vägledning äger hela tiden sitt eget beslut och ska gärna låta sig påverkas av alla faktorer som ligger bakom det välgrundade beslutet. Eftersom individen sedan ska leva med sitt fattade beslut är det avgörande att detta är genomtänkt och individens egna.

Systemteorin som Paton och McMahon kallar STF Systems Theory Framework från 1999 tar upp alla faktorer som spelar roll för val och väljande. Den har hämtat inspiration från von Bertalanffys modell från 1940, som användes inom biologi. Mer om detta finns på länken här.

Det är många faktorer som spelar in vid karriärval och beslut: tiden (före, under, efter), individen och samspelet med andra, förändringar och påverkan som sker hela tiden, andra faktorer är plats, utbildningsbakgrund, arbetsmarknad, kompisar, familj, media, socioekonomisk status, trender, globalisering, värdegrund, kön, ålder, intressen, färdigheter, hälsa, religion, personliga egenskaper, (funktions)hinder mm.

GRUNDSKOLAN

Niorna står inför sitt hittills största val i livet – gymnasievalet. Detta är förknippat med stora och stormiga känslor och våndor. Jag undrar om 9orna har rätt beslutsunderlag och förmåga att analysera sin situation.

En svårighet för dagens grundskoleelever är att Arbetslivsorienteringen fått stryka på foten på många skolor, PRAOn är nästan helt försvunnit utan att ha fått en riktigt bra ersättare. Det är svårt för eleven att få en uppfattning om vilket yrke som hen vill utbilda sig till när hen inte fått prova sig fram till detta.

Mångfalden och konkurrensen på gymnasiemarknaden underlättar inte heller valet och då riskerar valet att bli slentrianmässigt och oöverlagt. Är det måhända därför som gymnasievalet är så genusmässigt inriktat med överrepresenation av killar på vissa program och tjejer på andra.

Många grundskolelever vittnar om att de fått för lite vägledning och information. Det är inte alla grundskolor som uppfattat att de kan behöva ha en studie- och yrkesvägledare på plats på heltid. Det är för sent att komma igång med studie- och yrkesvägledande insatser i 8:an och 9:an, dessa måste startas tidigare och vara hela skolans ansvar.

GYMNASIET

Avgångeleverna står inför nästa stora och spännande och kanske även skrämmande livsval – Vad ska man göra efter gymnasiet? Tankarna går åt olika håll; jobba, plugga, resa, etc. Jag kan undra om avgångseleverna har rätt beslutsunderlag och förmåga att analysera sin situation.

Efter 12 år i skolan eller ibland fler år kan det kännas skrämmande att steget ut i en vuxenverklighet med jobb eller vidare studier kombinerat med att ta ansvar för sin egen försörjning och att fixa vardagsbestyr själv. Många gymnasister har sommarjobbat och har ofta också haft extraarbete under studietiden, detta ger dem ett litet försprång kortsiktigt i alla fall då de ändå har jobb efter gymnasiet.

De har så många valalternativ och så lite tid att förbereda sig för att fatta ett bra beslut gör det definitivt inte lätt för dem. Det händer också så mycket annat i gymnasisters liv som inte har med studier att göra och som grumlar sikten för god karriärplanering.

Även om gymnasier är bättre än grundskolor på att ha heltidstjänster för studie- och yrkesvägledning så uppfattas detta ofta otillräckligt i alla fall.

KOMVUX

Vuxna som söker upp studie- och yrkesvägledare är ofta vilsna i utbildningsdjungeln och behöver få rätsida på detta. Är det länge sedan de gick ut gymnasiet har de ibland svårt att tolka sina avgångs- eller slutbetyg, om dessa räcker till grundläggande eller särskild behörighet. Har de bott kort tid i Sverige eller helt enkelt är unga utan fullständig gymnasieutbildning vet de oftast inte alls hur de ska gå vidare och få gymnasial kompetens. Då är det bra att kommunerna har organiserat studie- och yrkevägledning i någon form, större kommuner har ofta centrala vägledningscentrum. Vissa Arbetsförmedlingskontor erbjuder studie- och yrkesvägledning.

….OCH IBLAND AVGÖR SLUMPEN.

Reagera på inlägget:

Så fungerar kompensatorisk vägledning

Många människor upplever ett glapp mellan vad de är och vad de vill vara. Detta vill studie- och yrkesvägledare hjälpa till med. Studie- och yrkesvägledning ska rikta sig till alla.

Jag har i min yrkesroll ett lösningsfokuserat elevperspektiv och kan hjälpa eleven och ta hens sida om det skulle uppstå intressekonflikt. 

Jag skriver t ex bilagor som komplement till gymnasieansökan där elevens behov av fortsatt stöd även på gymnasiet uttrycks så att eleven får detta även där. Jag skriver remisser till Arbetsförmedlingen Unga Funktionshindrade för gymnasieelever som har diagnoser som kan hindra dem att få jobb och där jobbet behöver anpassas.

Jag är en länk för elever när de ska till nästa utbildningssteg. Detta perspektiv i min roll blir ett tillskott till EHT. När EHT föreslår förslag på skolanpassningar som kan påverka elevens betyg så ska detta ha så liten inverkan som möjligt. Jag försöker att se till att det ska bli så, men om det gör det brukar jag fundera på och ger förslag på skolalternativ utanför skolan eller efter skolan. Jag har koll på studievägar och skolalternativ. Om eleven inte blir behörig till nästa skolnivå (grundskola-gymnasium, eller gymnasium-högre studier) på grund av beslut som fattas av EHT eller liknande på skolan kan jag upplysa om alternativen till exempel folkhögskola eller komvux där eleven kan komplettera. Jag kan också bidra med information om vad som krävs för att få jobb som eleven vill få efter skolan och om det kräver att eleven ska ha klarar skolan fullt ut eller inte.

Vägledning är en process som ska underlätta för individer och grupper i olika att välja utbildning, yrke eller karriär och bidra till en bättre livsplanering.
Kompensatorisk vägledning riktar sig till personer som behöver extra stöd och hindras av olika skäl till exempel sociala, personliga eller fysiska hinder. Hinder som behöver överbryggas med hjälp av bl a elevhälsan eller andra resurser (habilitering, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, vårdcentralen med mera).
Vägledarnas arbete handlar om att hjälpa till med:

att hitta information – ge överblick över många alternativ

att fatta beslut – mildra valångest, avväga, välja bort

att hjälpa till på vägen – ge avstämning, samtal och stöd

att skapa motivation – ge stöd att förstå sig själv

att bekräfta och ge professionell återkoppling

Vägledaren har kunskaper inom områden som berör mänskliga möten och relationer
Studie- och yrkesvägledning skiljer sig från coaching, undervisning och rådgivning genom att den inte ska styra den enskildes egna val. Vägledningen sker i fem steg:

1 Utred och klargör problemsituationen
2 Vidga perspektiven
3 Formulera mål och delmål
4 Upprätta handlingsplan och genomföra den
5 Utvärdera och följa upp

Anders Lovén förklarar skillnaden mellan vanlig vägledning och kompensatorisk vägledning med modellen nedan.

Hinder för vägledning kan vara sociala, personliga och eller fysiska hinder.

Sociala hinder som berör elever behöver undanröjas med hjälp av kurator och samarbete med hemmet.

Personliga hinder kan bland annat  bero på psykisk ohälsa, då behövs samarbete med elevhälsan.
Fysiska hinder som till exempel missbruk kräver också samarbete med elevhälsan.

På många skolor är studie- och yrkesvägledaren en naturlig medlem i elevhälsoteamet EHT som också brukar bestå av skolsköterska, skolkurator, rektor, specialpedagog och i förekommande fall också skolpsykolog och skolläkare.
Kurativa och hälsofrämjande insatser tillsammans med vägledning hjälper ofta till att hitta bästa möjliga lösningen. Skolverket är tydligt med att skolan och vägledningen ska ta hänsyn till eventuella hinder som kön, social bakgrund, kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning. Vägledningen ska hjälpa eleven att hitta vägar för att komma över dessa hinder.

 

Reagera på inlägget:

Inför heltidstjänster för vägledare i grundskolan

Gymnasievalet närmar sig med stormsteg och det är hög tid för nior och IM-elever att träna sin valkompentens. Många elever i grundskolan klagar på att de inte får tillräckligt med studie- och yrkesvägledning inför sina svåra gymnasieval och samhället klagar på att elever gör felval eller hoppar av gymnasiet.

Enligt Skolverket fanns det 1 303 gymnasieskolor i riket läsåret 2015/2016. Och totalt finns det just nu 5 065 utbildningsalternativ inom gymnasieskolan i hela landet, enligt utbildningsinfo.se.

För oss studie- och yrkesvägledare gäller det att hjälpa eleverna med de fyra grundläggande färdigheterna som krävs för att välja rätt: Självkännedom, kunskap om alternativen, beslutsförnåga och förmågan att genomföra det fattade beslutet.

Hur rustar vi studie- och yrkesvägledare eleverna för det?

Jo, genom skriftlig information som gymnasiekataloger, informationsblad och broschyrer, muntlig information som de får klassvis eller under enskilda samtal, och erfarenhetsbaserad information som att besöka en gymnasieskola eller praktisera på en arbetsplats.

Därmed inte sagt att eleverna blir helt kolugna inför valet genom massiva informationsinsatser. Valångest och panik kan ändå slå till. Det är då som vi behöver finnas till hands och lotsa dem framåt och lugna dem. Inför heltidstjänster för vägledare även på grundskolorna, så att alla elever hinner få den information och vägledning de behöver för att kunna genomföra välgrundade val.

Reagera på inlägget:

Sidor