Annons

Hur ska syv hinna med allt?

Vi studie- och yrkesvägledare (syv) vet vad som krävs av oss och många av oss får inte de nödvändiga resurserna för att genomföra våra uppdrag.

Vi behöver tid för:

  • Alla vägledningssamtal med eleverna
  • Klassvis information om nästa utbildningssteg och t ex prao
  • Deltagande i EHT (elevhälsan)
  • Deltagare i klasskonferenser
  • Administration som t ex bilagor och blanketter 
  • Skapa informationsmaterial (powerpointpresentationer mm)
  • Uppdatera oss själva 
  • Nätverksmöten
  • Egen fortbildning 

Det här är ett axplock av allt vi behöver göra. Hur ska vi få TID att genomföra detta? Hur ska vi hinna verka för elevernas bästa? Vi kan ibland uppleva oss motarbetade, det är faktiskt inte alltid som skolledning, EHT och lärare ser vad vi ser. Det händer att de vill att eleverna ska vara till för skolan istället för tvärtom. I värsta fall ser skolan att de ska ha fostrande och korrigerande av elever som viktigare än att se till enskilda elevers bästa. 

Så här såg en vecka ut för mig i början av höstterminen.

Så här ser min vecka ut just nu i slutet av terminen.

I början av terminen ägnade jag mycket tid åt klassvis information för både åttor och nior, både om prao och om gymnasievalet. Mellan höstlovet och jullovet har jag enskilda samtal med alla nior inför gymnasievalet som sker efter jullovet.

Många av oss får ibland hopplösa uppgifter tilldelade som att fixa praoplatser, schemaläggning, elevrekrytering och att vara skolledningens förlängda arm. 

Borde vi inte börja kräva tidsangiven arbetsbeskrivning där det tydligt framgår hur mycket tid varje moment kräver. Lärarna har detta, varför ska inte vi också ha det? Vi har väl också rätt till drägliga arbetsvillkor?

Är det rimligt att kräva:

  • Max 500 elever/SYV och 100%-tjänst för grundskola och gymnasium 
  • Max 750 elever/SYV och år och 100%-tjänst på komvux (på komvux finns inte EHT eller klasskonferenser)

Apropå prao. Jag ställde frågan 3 november på SYV Forum Sverige på Facebook. Så här blev resultatet:

Hur gör du med elever som inte lyckats skaffa egen plats?

  • Peppar eleven att utforska sitt nätverk och försöka ytterligare alternativ (37 tyckte detta)
  • Sätter igång och ringer runt (21)
  • Har en egen fungerande praobank med arbetsplatser som i god tid innan praoperioden tackat Ja till att ta emot praoelever (9)
  • Det är huvudmannens ansvar att skaffa fram praoplatser (5)
  • Det är lugnt, det finns praosamordning (5)
  • Hänvisar eleven till lärarna (1)

Det är egentligen huvudmannens ansvar att se till att eleverna har platser att gå till när de ska vara ute på prao. Sedan är det skolans ansvar att praoplatserna är besiktigade och att det gjorts en riskbedömning av dem så att inte elever råkar illa ut under sin prao, detta enligt skolans systematiska arbetsmiljöarbete. Frågan är: Vem på skolan ska hinna med detta?

Om vad som påverkar gymnasievalet mest, ställde jag frågan 16 november på SYV Forum Sverige på Facebook. Så här blev resultatet:

Hur påverkas dina nior mest av gymnasievalet?

  • Eget intresse (18)
  • Status - gymnasieskola med bra rykte (16)
  • Betyg - avgörande vad som är möjligt (11)
  • Bra och brett program (9)
  • Kunna få jobb direkt efter (4)
  • Påverkan - föräldrar (4)
  • Framtidsdrömmar- ser bortom gymnasiet (3)
  • Läge - skönt att komma ifrån det invanda och kunna få nya kompisar (2)
  • Annat (2)
  • Kompisval (0)
  • Orkar inte riktigt bry sig (0)
  • Slumpen (0)
Reagera på inlägget:

Gymnasiemarknad för vinnare och förlorare

Järfällamässan har anordnats av studie-och yrkesvägledare på Järfällas grundskolor sen över tio år, först för niorna i Järfälla och Upplands-Bro och ute på skolorna Källtorpsskolan och Tallbohovsskolan, sedan i Sporthallen i Jakobsberg och även för niorna i Håbo. Detta har alltid varit en lokal mässa där gymnasieskolorna utmed pendeltågssträckan Bålsta–Sundbyberg ställt ut. Vi som var där är nöjda med årets mässa.

Nior från alla grundskolor i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kom med sina studie-och yrkesvägledare och mentorer och fick information och inspiration inför sina gymnasieval som kommer att ske efter jullovet.

Valet till gymnasiet skapar inte bara viss panik för niorna själva utan även för lärarna eftersom betygsångesten blir påtaglig. Den skapar vinnare och förlorare. Vinnarna kommer in på gymnasieskolor i stan som upplevs som högstatusskolor medan förlorarna får hålla tillgodo med de lokala gymnasierna som får sämre status i elevernas ögon. Status och rykten är viktiga för eleverna och som konkurrensneutral studie-och yrkesvägledare vill man inte underminera detta.

Att välja ett gymnasium nära där man bor och inte behöva åka långt bort kan vara en framgångsfaktor som gör att man orkar slutföra studierna men det kan vara svårt för en 16-åring att se detta när gräset verkar grönare där borta. Därför finns det ett stort värde i just denna lilla gymnasiemässa.

Samtidigt lämnas en liten och känslig grupp elever i sticket. De som inte kommer att bli behöriga. De har ytterst få valalternativ. Det är olyckligt att det inte satsas på introduktionsprogrammet (IM). Utbudet inom IM krymper. Sammanslagningen av Preparandutbildningen och Programinriktat individuellt val till Programinriktat val utarmar IM. Det gör ont i vägledarhjärtat att förmedla detta.

Det kompensatoriska uppdraget urholkas när skolornas budget stramas åt. Jag gillar inte alls att sorteringen och den skeva sociala reproduktionen får fortsätta att pågå i dagens skola, där det är allt för tydligt vilka som är vinnare och förlorare i dagens skolmarknad.

Några grundskolor i området ger inte elever möjlighet att besöka den stora gymnasiemässan i Älvsjö på skoltid utan enbart till Järfällamässan. Det är därför så bra att egna lokala initiativ som Järfällamässan finns. Den visar att möjligheterna kan finnas på hemmaplan.

Reagera på inlägget: