Annons

Gymnasieinformation i COVID-19-tider är en utmaning

Det är med viss oro och sorg som jag och många andra i skolvärlden ser att höstens föräldramöten inte kommer att kunna bli av som vanligt. Det jag som studie- och yrkesvägledare bekymras mest över är att inte kunna ge årskursniornas vårdnadshavare den gymnasieinformation som även de kan behöva för att kunna stötta sina tonåringar i deras så viktiga val.

På grund av smittskyddsbestämmelserna kommer gymnasieskolorna inte kunna hålla öppet hus, och höstens gymnasiemässor kanske enbart kommer finnas som digitala lösningar på hemsidor och i andra medier.

Detta försvårar informationsinsamlingen om gymnasiet inför elevernas gymnasieval efter jullovet. Självklart kommer skolorna, särskilt studie- och yrkesvägledarna, göra allt de kan för att ge niorna så mycket information de kan för att de ska kunna göra välgrundade gymnasievalsbeslut.

Det jag ser som viktigast för eleverna när de ska välja till gymnasiet är att de tänker igenom vad det är de gillar och är bra på och ser om detta går att kombinera med innehållet i de olika gymnasieprogrammen. En annan viktig faktor är reseavståndet till skolan och om skolan kan erbjuda stöd och hjälp om det behövs exempelvis anpassad skolmiljö eller specialpedagogik. Se dessutom upp för kompisval, välj efter egna förutsättningar.

Jag vill här passa på att ge en kortfattad information om gymnasievalet.

För att bli behörig till alla nationella program på gymnasiet krävs:

  • E eller högre betyg i svenska eller svenska som andra språk, engelska och matematik.
  • E eller högre betyg i fem andra ämnen för yrkesprogram.
  • E eller högre betyg i nio andra ämnen för högskoleförberedande program.

Den elev som inte uppfyller kraven kan läsa upp sin behörighet på introduktionsprogrammet.

Övergripande kalender över processen:

  • Under perioden januari – februari genomförs vanligtvis gymnasievalet.
  • I april får eleverna ett preliminärt antagningsbesked.
  • Under april – maj kan elever göra ett omval.
  • I juli kommer det slutliga antagningsbeskedet.

Många kommuner och regioner har gemensamma gymnasieantagningsenheter med webbaserade valplattformar som kräver inloggning. De brukar skicka ut inloggningsuppgifter till eleverna per post efter jullovet.

Läs på om gymnasiet, källkritiskt. Källor du kan lita på är Skolverket och gymnasieantagningen där du bor.

Reagera på inlägget:

Sluta slarva med prao!

Svenska skolan har något unikt som inte finns i många andra länder, nämligen prao. Prao skulle kunna vara guldägget i skolkorgen och göra enorm skillnad för både Sveriges ekonomi i stort och för femtonåringen som ska ut och praoa och få sina första arbetslivserfarenheter att skriva ut på sitt första CV. 

Prao ger en unik möjlighet för företag och förvaltningar att visa upp sig och berätta för femtonåringen om vad det är som de bidrar till i samhället. En femtonåring har inte så stor kunskap om olika yrken, kanske på sin höjd vad föräldrarna arbetar med och kanske också mor- och farföräldrar och några till. 

Femtonåringen behöver verkligen större kunskap om yrken och arbetsliv. Detta ger såväl företag som förvaltningar en fantastisk möjlighet att få presentera sig och berätta för tonåringen om vilka de är och att tonåringen en vacker dag är välkommen att arbeta där efter gymnasiet eller ytterligare utbildning. 

Många företag och förvaltningar är bekymrade över att ungdomar inte utbildar sig inom just deras område och de får därför svårt att rekrytera unga till dessa yrken. Då vill jag säga till företagen och förvaltningarna att inte vara blyga och istället erbjuda årskurs åttor (för det är oftast de som praoar) en prao-plats och ett fantastiskt tillfälle att introducera eleven till ett yrke och en bransch som kanske kan locka så pass att elever året därpå som årskurs nia kommer att överväga att styra sitt gymnasieval åt den riktningen. 

Prao är sedan 2018 ett obligatoriskt moment i skolan och gäller elever i årskurs åtta, nio och tio och ska vara i tio dagar, eller två veckor. Skolorna kan själva besluta om hur de sedan fördelar prao-dagarna och årskurser som ska praoa. Det finns allmänna råd om hur praon ska skötas hos Skolverket. 

De allra flesta arbetsplatserna går att "praoifiera". Jag har goda erfarenheter av att till och med brandstationer erbjudit en veckas prao för elever som de gjort till en fantastisk utbildningsvecka för eleverna där de fått lära sig mycket om brandbekämpning och livräddning. 

Praon har för en del elever starkt bidragit till att de fått något att sträva mot och fått en framtidsdröm i sikte och på så vis blivit en viktig motivationsfaktor, ofta på ett sätt som inte skolan riktigt förmår. Många lärare uppskattar prao som en viktig och värdefull källa för stoff att berika skolämnena med. 

Både privat och offentlig sektor har allt att vinna på att erbjuda skolelever prao. Var inte rädda för att kontakta skolorna för att erbjuda prao-plats. Visste ni att ni även är välkomna till skolorna för att presentera era branscher och att skolorna gärna vill komma ut till er på studiebesök med elever. Praon är alldeles för viktig och värdefull för att slarvas bort. 

Trevlig sommar!

Reagera på inlägget:

Har du koll på de nya begreppen E-vägledning och Ivägledning?

E-vägledning och ivägledning – vad är det? Båda är relativt nya begrepp inom vägledning men har helt olika innebörd.

E-vägledning

E-vägledning är vägledning som sker digitalt via dator eller telefon istället för fysiskt möte i ett rum. I coronatider med distansundervisning på framförallt gymnasiet och utbildningar för vuxna har detta blivit aktuellare än på länge. Redan innan var det vanligt att vuxna eller ungdomar ringde eller mailade till vägledare och fick svar eller en fortsatt dialog som kunde betraktas som en vägledningsprocess där individen fått tillräcklig information om valalternativen och kunna jämföra med sina egna förutsättningar för att kunna fatta välgrundade beslut som kunnat leda till ansökningar till studier eller arbete. Det som är skillnaden idag är att många personliga möten flyttats från vägledarens arbetsrum eller samtalsrum till nätet och till de plattformar som finns för möten t ex Teams, Skype, Google Meets m fl.

Börje Lindqvist har kikat närmare på digital vägledning som presenterar detta i rapporten DigiSYV E-karriärvägledning Digital studie- och yrkesvägledning som på ett fint sätt sammanfattar läget just nu i Sverige vad gäller e-vägledning i praktik och i teori.

Ivägledning

Ivägledning är vägledning av människor som kommer från utlandet och behöver hjälp att få information om studievägar och vägen ut på svensk arbetsmarknad eller vägledning om studier och arbete utomlands.

Bland de vanligaste formerna av vägledning för människor från utlandet om studie- och yrkesvägar i Sverige är studie- och yrkesvägledning på SFI eller på komvux. Detta brukar vara en process med många olika led som t ex att skicka in betyg och intyg från tidigare studier till validering, komplettering av validerade betyg och skaffa nödvändiga språkkunskaper i svenska och eller engelska för att uppfylla behörighetskrav eller kunskapskrav för svenska utbildningar eller yrken.  När barn och unga kommer till Sverige så får de också börja med nybörjarsvenska fast på lite olika vis, barn i grundskolan integreras i klasser och får sedan extra stöd av studiehandledare och unga på gymnasiet erbjuds språkintroduktion för att få tillräcklig grund för att kunna klara nationella program sedan. En gymnasiala utbildning utomlands kan användas för att söka till högskolor och universitet även i Sverige men först behöver det valideras. Detta görs på UHR. Vidimerade slutbetyg/diplom ska scannas, ett personbevis skaffas på Skatteverket och sedan görs TISUS-testet alternativt skaffas betyg från komvux i svenska eller svenska som andra språk.  Skolverket har tagit fram bra material för att validera såväl vuxnas som ungas grundkunskaper för eventuella nivåplaceringar.

De vanligaste vägledningsformerna för studier- och yrken utomlands brukar ske inom ramen för särskilda språkreseföretag som ofta erbjuder utbildningsmässor för intresserade. Många högskolor har dessutom utbytesverksamheten med utländska högskolor så att studenter får en möjlighet till utlandserfarenheter. Det finns även många utbytesprogram inom t ex EU för såväl studier som arbete. Euroguidence är en utmärkt plattform för att får information om studie- och yrkesvägar inom EU. Läs mer på euroguidance.eu

Länkar för Ivägledning

Volontär utomlands

Studier utomlands

Mer om utlandsstudier

Nyanlända eller inflyttade elever från andra länder

 

Reagera på inlägget: