Annons

Forskning förordar sovmorgon på schemat

I England och USA finns en växande rörelse för senare skolstarter. Anledningen är att en samlad expertis av läkare, psykologer och sömnforskare fått ett allt starkare vetenskapligt stöd för sin åsikt att tidiga skolstarter (klockan 7 eller 8 på morgonen) inverkar uppenbart negativt på tonåringars skolresultat. I synnerhet gäller detta pojkar i de övre tonåren. Det är helt enkelt inte naturligt för de flesta ungdomar i gymnasieåldern att gå upp vid samma tid som vi vuxna, och det har inget (eller mycket lite) med lättja eller ”dåliga sömnvanor” att göra.

I mitten av hjärnan har vi något som kallas för ”dygnsrytmcentrum”. Detta fungerar som en biologisk klocka, vilken bland annat reglerar de hormoner som styr vakenhet och sömn. Denna klocka styrs till stor del av dagsljuset, vilket tas emot av receptorer i ögat och bromsar tillströmningen av melatonin – mörkerhormon – till blodet och fördröjer insomnandet. Ljuskällor, både naturliga och onaturliga (som till exempel datorn) kan därmed påverka vår dygnsrytm. Det är således en god idé att lägga sig i tid om man vill bli utvilad.

Men det är inte så enkelt. Forskning har nämligen visat att melatoninet (som krävs för att vi ska somna) strömmar till allt senare på dygnet under puberteten. Detta gör att insomningsprocessen förskjuts, ibland så mycket som två timmar, oavsett när man ”försöker” att gå och lägga sig. Många ungdomar, i synnerhet pojkar i de övre tonåren, är därmed inte utvilade när klockan ringer klockan 7, och fortsätter att vara sömniga och dysfunktionella fram till ca klockan 11 på förmiddagen. Att detta kan bli fullständigt förödande om de dessutom har andra svårigheter, behöver väl inte nämnas.

Men detta är ett problem som relativt lätt skulle kunna åtgärdas. I USA har, sedan 1990-talet, över 250 skolor eller skoldistrikt flyttat fram sina starttider, och resultaten har varit entydigt positiva (även om det också påpekats att senare starttider medför vissa praktiska svårigheter).

Flera undersökningar, bland annat en (Wahlstrom 2014) där mer än 9000 studenter från åtta skolor i tre stater deltog, har visat att det räcker med att flytta fram en skolas starttid från 8.00 till 8.30 för att både höja elevernas prestationer på standardiserade test, samt förbättra deras allmänna psykiska hälsa. Jag finner detta mycket lovande.

För den som vill fördjupa sig i ämnet kan Olle Hillmans utmärkta bok ”Tonårssömn” rekommenderas. Jag föreslår er också att gå in på www.startschoollater.net, samt www.makingminds.net

Reagera på inlägget:

Som ingen annan i vår tid överblickar John Hattie den forskning som finns

Det finns något djupt glädjande i att John Hattie som pedagog har blivit på modet. Inte för att han är unik som person eller för att han kommer med revolutionerande nyheter om hur skola ska bedrivas. Utan därför att han, som ingen annan i vår tid, överblickar den forskning som finns och söker efter påvisbara faktorer som mätbart förbättrar elevers studieresultat.

Hans bok "Synligt lärande för lärare" bygger på över 800 metastudier (52 000 enskilda studier) och kan, om den komprimeras något, blir till stor hjälp för både lärare och skolledare.

Detta, menar jag, är det viktigaste vi kan lära oss av boken:

  • Målsättningen med undervisningen i ett ämne ska vara att driva upp elever, från att vara noviser i riktning mot att bli experter. Det vill säga det ska ske en mätbar kognitiv utveckling. Resurserna ska läggas på att vid varje moment (och gärna varje enskild lektion) tydliggöra för eleverna vad det är som är målet med det de just nu gör och hur de på bästa sätt kan uppnå det. Eleverna ska också, kontinuerligt, få information om hur deras nuvarande kunskapsnivå ligger i förhållande till det mål som ska uppnås.
  • En viktig del av undervisningen är att ge eleverna inlärningsstrategier. Det vill säga eleverna ska få veta hur de på bästa sätt systematiserar sitt material, portionerar ut sina studier, repeterar och tar hjälp av andra. Med hjälp av detta – och massor av positiv feedback – kan de gradvis ta kontrollen över sina studier.
  • Läraren måste få tid och resurser till att utvärdera sin egen undervisning och fråga sig om hans eller hennes metoder är effektiva nog för att undervisningens mål ska uppnås. Detta kan se på många sätt: genom att man diskuterar med kollegor, besöker deras lektioner, forskar, prövar olika interventioner och finslipar sina utvärderingsinstrument. Enligt John Hattie har studieresultaten nått de största framstegen i de länder där skolan erbjudit lärarna 15-25 timmar i veckan till denna typ av fortbildning.
Reagera på inlägget:

Sidor