Under hösten har ett par skolor stängts ner på grund av den höga arbetsbelastningen, en direkt konsekvens av lärarbristen. När huvudskyddsombudet för några veckor sedan avbröt arbetet på en skola i Kiruna med hänvisning till arbetsmiljölagen fick det en enorm uppmärksamhet i hela landet.

Stoppet motiverades med underbemanning och en orimlig arbetsbörda på lärarna i tjänst. Skyddsombudsstopp är en kraftfull åtgärd vid akuta situationer på en arbetsplats och det krävs att det ska finnas en ”omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa” för att skydds-ombudet ska ha rätt att stoppa arbetet. Lärarbrist kan innebära en sådan fara.

Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2021–2022 saknas det 22 500 legitimerade lärare i grundskolan i Sverige. Denna storlek på siffror har vi sett i flera år. Så trots att vi länge har varnat för lärarbristen och dess konsekvenser blev förvåningen stor och åtgärden en nyhet i media.

”Ett oerhört stort misslyckande”

Förutom att lärarbristen blivit ett konkret och akut arbetsmiljöproblem för oss lärare så drabbar detta elevernas tillgång och rätt till utbildning. Skolplikten är en av väldigt få plikter i det svenska samhället och ställer därmed extra stora krav på samhällets leverans. Att inte kunna erbjuda skolgång är därmed ett oerhört stort misslyckande för dem som ansvarar för skolan – kommunerna.

Elevers möjligheter att mötas av legitimerade lärare med rätt behörighet varierar kraftigt beroende på skola och del av landet.
Vi har tittat på hur det ser ut med bristen på lärare och det visar sig finnas över 200 skolor som är i riskzonen för nya skyddsombudstopp.

Så många har en ännu lägre andel behöriga än skolan i Kiruna. Där är andelen legitimerade lärare så låg som 39,8 procent.

För att på lång sikt komma till rätta med lärarbristen och skapa likvärdiga förutsättningar krävs det ett nationellt och statligt huvudansvar för skolans finansiering och styrning och insatser som ökar läraryrkets attraktivitet. Arbetsgivare och ansvariga politiker måste helt enkelt göra villkoren för lärarjobbet så bra att fler vill utbilda sig till lärare – och välja att stanna kvar i yrket.

”En ödesfråga för Sverige”

Skolan hamnade lite i skymundan i valrörelsen, men vi vet att skolans likvärdighet är en av de viktigaste frågorna för väljarna.

Nu har vi en ny regering på plats och vi har nya statsråd på utbildningsdepartementet. Två viktiga frågor att ta tag i på direkten är hur statens ansvar för skolan ska öka och hur ett nationellt professionsprogram ska utformas och införas. Görs detta på rätt sätt kan det bidra till att fler vill utbilda sig till lärare och att fler stannar kvar i yrket.

En skola där alla elever får undervisning av legitimerade lärare med rätt behörighet är något som kan beskrivas som en ödesfråga för Sverige. Det är helt ohållbart att det finns skolor som stängs ner på grund av lärarbrist. Bristen på legitimerade lärare, och deras förutsättningar för att bedriva undervisning, är en del av förklaringen till att så många som var tredje elev i varje årskull inte når gymnasieexamen. Detta drabbar inte bara individen, utan det påverkar hela samhället. Att så många ungdomar riskerar utanförskap göder också gängkriminalitet och våld. Det är ingen bra jordmån för en stark demokrati.

En likvärdig skola och lärarbristen handlar alltså inte ”bara” om lärares arbetsmiljö, utan om hela vår nations framtid och välgång. Det är en ”ödesfråga för Sverige”.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #8 2022
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm