Utan kunskap – ingen skola

När vi ser tillbaka på ännu en termin i coronasmittans tecken, är det tydligare än någonsin att skolan har ett kunskapsuppdrag. Detta är självklarheter kan man tycka, men det har nu med pandemi och fjärr – och distans-undervisning blivit än mer uppenbart att det är den autonoma professionella lärarrollen som bär hela skolan, och med det skolans kunskapsuppdrag.

Den senaste tidens debatt om Pisa-provet har åter visat att Sverige även behöver egna nationella kunskapsmätningar. Att Pisa-provet ens kan misstänkas för att inte vara tillförlitligt är bekymmersamt. Nya nationella kunskapsmätningar innebär att de nationella proven behöver göras om med det tydliga syftet att vara ett ankare i betygssättningen och följa den nationella kunskapsutvecklingen.

Det är också ännu tydligare att svensk skola måste fokusera på de elever vi de facto har, oavsett om de är nyanlända eller inte. De ansvariga för den svenska skolan behöver helt enkelt se hur skolan klarar av de elevgrupper som finns.

Även den nya nationella planen för ökad trygghet och studiero i skolan har lett till en viss debatt. En del tycker att förslaget om mobilförbud är överdrivet. Jag anser att hela poängen är att det sätter ljuset på just kunskapsuppdraget – det är vi lärare som avgör vad som behövs för att genomföra en lektion. Vi vet dessutom att bra lärandemiljö och god undervisning leder till studiero, och att det går att skapa trygghet även på utsatta skolor. Elever behöver ordning, struktur och regler för att må bra och trivas i skolan, och skolan behöver satsningar, inte nedskärningar!

”Vi behöver huvudmän som förstår sin verksamhet”

Det är alldeles avgörande att vi lärare får rätt förutsättningar för att skolan ska kunna ge eleverna de kunskaper de har rätt till, men kommuner och fristående skolor har tyvärr inte förmått att sköta en skolverksamhet där lärare har möjlighet och tid att med kvalitet bedriva sin undervisning.

Det vi i Lärarnas Riksförbund vill med svensk skola är att du ska ha möjlighet att just vara en stark autonom professionell lärare som kan ta ansvar utifrån din utbildning, och då behöver vi ett system som stöder det. Vi behöver huvudmän som förstår sin verksamhet. Vi behöver ha skolledningar med tydliga mandat och befogenheter för att ge möjligheter för att du som medlem ska kunna göra ditt jobb.

För att allt detta ska kunna genomföras behöver staten ta över ansvaret för skolans styrning och finansiering. Först då finns de långsiktiga förutsättningarna för att förbättra såväl likvärdigheten i undervisningen som arbetsklimatet, där studiero för eleverna och en god arbetsmiljö för lärarna är en bärande del.

Pandemin och dess stora påverkan på skolan har gjort att vi kan befara bekymmersamma kunskapstapp hos eleverna. De flesta kommer att få godkända betyg, men vad händer med kunskaperna? Dessutom kommer fler än vanligt troligen att få underkänt. Med bristfälliga kunskaper är det väldigt svårt att ha tilltro till sin egen förmåga och sina möjligheter. Med tanke på den ökande psykiska ohälsan hos eleverna är detta viktigt att ha med. Det är här som den autonoma professionella läraren kan göra all skillnad i världen, om det ges rätt förutsättningar.

Ska kunskapstappet kunna rättas till behöver de ansvariga för skolan säkra att du som lärare får tid och möjlighet att klara ditt uppdrag. Det är först när man inser lärarnas grundläggande betydelse som skolan kan byggas stark.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #5 2021
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm