<![CDATA[Skolvärlden]]> https://skolvarlden.se/feed.rss sv Wed, 22 Jan 2020 13:05:23 +0100 https://skolvarlden.se/artiklar/valfardsmiljarder-sa-mycket-far-din-kommun <![CDATA[Välfärdsmiljarder: Så mycket får din kommun]]>

Så fördelas regeringens utlovade 3,5 miljarder – se hela listan.

]]>
https://skolvarlden.se/artiklar/valfardsmiljarder-sa-mycket-far-din-kommun Tue, 21 Jan 2020 15:22:17 +0100
https://skolvarlden.se/artiklar/tre-och-en-halv-miljarder-till-kommunerna-i-var <![CDATA[Beskedet: Tre och en halv miljarder till kommunerna i vår]]>

Regeringens vårbudget ger tre och en halv miljarder kronor extra till kommunerna.

]]>
https://skolvarlden.se/artiklar/tre-och-en-halv-miljarder-till-kommunerna-i-var Mon, 20 Jan 2020 14:15:41 +0100
https://skolvarlden.se/bloggar/david-spak/vagledning-av-hog-kvalitet-kan-forebygga-gymnasieavhoppen <![CDATA[David Spak bloggar: Vägledning av hög kvalitet kan förebygga gymnasieavhoppen]]> I veckan öppnade gymnasievalet för landets niondeklassare. Hösten har präglats av nervositet, betygshets och betygsstress. Vilken är den bästa skolan? Vilken skola kräver högst betyg för antagning? Oroliga elever har sökt vägledning hos mig. Vissa elever har sökt vägledning flera gånger i veckan. En del elever har jag behövt arbeta uppsökande mot. Vikten av en god och kvalitativ vägledning blir påtaglig, men nu ska vi inte prata om vikten av vägledning. För det verkar ändå inte nå fram till beslutsfattare.

Nu ska vi prata om att gymnasievalet inte handlar om att komma in på gymnasiet. Nåväl, det gör det ju till viss del såklart, men lika viktigt som det är att ha tillräckliga poäng till det gymnasieprogram och inriktning man vill gå, lika viktigt är det att man tar sig ut på andra sidan. Därför är det av största vikt att elever får hjälp och vägledning att göra ett gymnasieval som motsvarar deras mål och ambitioner samt matchar deras intressen, önskemål och förmågor i så stor utsträckning som möjligt.

Så många som en tredjedel av gymnasieeleverna tar inte examen, skriver både SCB och Lärarnas Riksförbund. 100 655 elever lämnade gymnasiet våren 2018. Av dessa fick endast 66 378 gymnasieexamen, skriver Lärarnas Riksförbund. 

Det innebär att 34 277 elever inte klarade sin gymnasieexamen. En gymnasieexamen är ofta vägen in i arbetslivet. Utan en gymnasieexamen har man förlorat en viktig entrébiljett. Utan en gymnasieexamen saknar man ofta reella chanser att få ett jobb. Istället får många leva med oro över framtiden, utan gymnasieexamen, utan jobb. Det här ökar risken för socialt utanförskap och får enorma konsekvenser för samhället och åsamkar oerhört personligt lidande för individen.

Enligt SCB anger ungdomarna själva att skoltrötthet är den i särklass största anledningen till att de inte fullföljer gymnasiet. Därför är det viktigt att vi arbetar för att främja skolnärvaro och elevernas motivation och förebygga skoltrötthet, problematisk skolfrånvaro redan i grundskolan. 

Det är viktigt att vi tidigt pratar med våra unga om att det inte bara handlar om att ta sig in på ett gymnasieprogram, utan att det även handlar om att orka ta sig igenom hela programmet och anskaffa sig en gymnasieexamen.

Skolavhopp kostar samhället många miljarder kronor årligen och det finns stora ekonomiska vinster i att öka genomströmningen i gymnasieskolan och förebygga skolavhopp. Skandias stiftelse, Idéer för livet, presenterar i en rapport en total samhällsförlust av 53 miljarder kronor per årskull till följd av avsaknaden av gymnasieutbildning. Mer om hur man gjort den beräkningen går att läsa i den länkade rapporten. 

Studie- och yrkesvägledare har en viktig stödjande roll i elevernas gymnasieval och vi kan både vägleda och informera eleverna så att valet till gymnasieskolan blir välinformerat genomtänkt och välgrundat. En vägledning av hög kvalitet kan förebygga avhopp från gymnasieskolan och jag är övertygad om att det leder till stora samhällsekonomiska vinster och en ökad livskvalité.

]]>
https://skolvarlden.se/bloggar/david-spak/vagledning-av-hog-kvalitet-kan-forebygga-gymnasieavhoppen Mon, 20 Jan 2020 13:15:05 +0100
https://skolvarlden.se/bloggar/alexander-skytte/att-byta-platser-ar-inte-problemfritt <![CDATA[Alexander Skytte bloggar: Att byta platser är inte problemfritt]]> ”Varför måste vi byta platser?”

Jag frågar uppgivet min fröken. Precis på samma sätt som jag gjorde för tre månader sen då det hade varit dags igen. Det känns som jag precis hade fått vänja mig vid att sitta bredvid mina nya klasskamrater. Nu skulle det vara dags igen.

Jag bävade lika mycket inför varje gång, för jag kom ihåg hur ont det gör inom mig att gå från min stol till en annan. Hur otryggt det känns att ha andra, nya ansikten som mina bordsgrannar. Hur mycket ångest jag får efter mitt utbrott av känslor när alla dessa negativa tankar och känslor möter verkligheten och förändringen blir ett faktum. Hur mina klasskamrater såg ner på mig med sina undrande ögon när jag ligger där på golvet, skrikandes och sparkandes. Allt som bara blir fel. Varför kan inte allt bara få vara som vanligt?

Och min fröken försöker verkligen. Hon berättar var jag ska sitta och vilka jag får sitta bredvid. Ändå resulterar det i okontrollerbara känslor för mig. Så jag får gå med fröken själv, efter skoldagen, och bestämma var jag ska sitta och bredvid vilka. Det känns bra. Nästa dag kommer och jag får ett utbrott av att behöva byta plats.

Jag saknar helt enkelt mentaliseringsförmågan att leva mig in i hur det kommer att vara att sitta bredvid dom jag själv har valt, för jag har ju aldrig upplevt situationen i verkligheten. Det är för svårt för mig att förstå. Det går inte att begripa. Och det är inte bara platsbyten som blir ett problem.

Hade det bara varit svårt med platsbyten hade skolan kanske varit uthärdligt. Men mina utbrott från att behöva byta plats i klassrummet återfinner sig i andra sammanhang som också ställer krav på min mentaliseringsförmåga. Alla förändringar och övergångar resulterar i affektutbrott. Så trött jag är på att bli så arg och ledsen. Mitt huvud bultar.

Idrottslektionerna är extra jobbiga. Salens innehåll skiftar i princip varje gång. Jag får ett pirr i magen av oro, som att jag sjunker ned genom marken i brist av kontroll. Jag vill fly därifrån.

Det är trots allt en mänsklig reaktion när vi möter en situation vi har svårt att hantera. Slåss eller fly. Så jag flydde. Först sa jag att jag glömt idrottskläder. Sen slutade jag ta med mig dom. Till slut gick jag bara inte dit. ”Problem solved”, tyckte jag.

Ett ämne jag älskar i skolan är matte. Multiplikationstabellerna rabblar jag utantill. 100 tal klarar jag av att skriva på under tre minuter. Matte är logiskt. Det finns bara ett rätt och många fel. Inga gråzoner. 

”Nu är det fem minuter kvar tills vi ska lägga ned matteboken och börja med svenskan”

Stress slår mig. Jag vet inte hur lång tid fem minuter är men jag har mycket kvar att göra i min mattebok. Jag tittar på sidnumret. 27. Och jag har bara kommit halvvägs! Benen börjar vrida på sig av stresspåslaget, det är svårt att sitta still. Fjärilar bubblar i magen och fingrarna känns stela.

Jag måste skynda mig. Jag har en och en halv sida kvar för att sluta på ett jämnt nummer. Jag kan INTE sluta på ett ojämnt. Det är helt otänkbart. I min stress så slarvar jag, skriver stort. Det blir fel. FAN! 

”Lägg ner era matteböcker och ta fram svenskan”.

Alla fjärilar i magen går ut till fingerspetsarna. Jag ritar stenhårt och fort med min blyertspenna över sidorna i matteboken. Jag ritar över alla tal, över alla svar. Dom måste bara bort! Jag vill inte se dom mer. Jag kan inte! Jag hinner inte! Jag vill skada min mattebok, min dumma dumma mattebok som sårat mig. 

Fröken frågar vad som står på. 

”JAG HATAR MATTE OCH DEN HÄR DUMMA BOKEN!”

Jag slänger boken i bänken och rusar ut.

I en vrå bredvid datorsalen gömmer jag mig. Med armarna runt benen sitter jag under ett bord medan ilskan börjar släppa. Kvar finns sorgen.

Jag känner mig liten, jag vill inte gå i skolan mer. Jag önskar jag fick vara ett litet barn, och bara leka. Inga krav, inga dumma tidsgränser. Ångesten börjar komma över att jag blivit så arg framför hela klassen och min fröken. Min älskade, snälla fröken.

Ledsnaden slår mig över vad jag gjort med min mattebok. Jag älskar matte, jag älskar min mattebok. Den får mig att känna mig duktig. Jag älskar att lösa problem. Jag vill sitta här för alltid på det kalla stengolvet under bordet. Hoppas ingen kommer och letar efter mig, jag förtjänar inte deras kärlek.

Det känns som att jag har suttit under bordet i en timme. Varför har ingen letat efter mig? Jag tittar på klockan. Fem minuter. Jag börjar räkna sekunder. Hur lång tid är egentligen fem minuter? I klassrummet tog det slut så fort. Här, i ensamheten, är det en evighet. Oceaner av tid. Och här blir jag kvar, ensam med mina tankar och obearbetade känslor.

* * *

Förändringar och övergångar är svåra för mig. Måste vi byta platser?

Ja, vi kanske måste det. Jag förstår att allt inte kan handla om mig och mina behov. Idrottshallen kanske måste se olika ut varje gång. Vi måste kanske kunna byta ämnen under skoldagen för att andra inte ska tröttna, även fast jag skulle kunna jobba med matte hela dagen.

Det är fortfarande jobbigt med förändringar för mig som vuxen. Det skapar en stor osäkerhet när min plats byts ut och andra, okända klasskamrater blir mina bordsgrannar. När jag inte vet vad vi ska göra på idrottslektionen eller när jag inte får tid för att räkna klart i min bok. 

Jag brukar säga att om man vill undvika en svår övergång, ge makt och kontroll till barnet med svårigheten. I mitt fall räckte det inte att få veta platser i förväg. Inte ens att få välja var jag skulle sitta själv och vilka som satt bredvid mig. Kanske hade det hjälpt om jag fick behålla min plats och fick ett extra ansvar? Kanske fick jag vara bordschefen och visa de andra vad som gällde vid detta, nya bord. Precis som andra fick vara bordschef vid det andra bordet?

Jag kanske hade behövt få veta vad som skulle göras på idrotten innan? Kanske få komma med förslag till uppvärmning eller hjälpa till att ta närvaron? Att få känna mig viktig. 

Någon kanske hade kunnat säga till mig att stanna på sida 26, innan jag började jobba med matten? Så jag hade sluppit komma till den där dumma, ojämna sidan 27. 

Jag kan med säkerhet säga att jag som barn med nedsättning i min mentaliseringsförmåga och med en extra dos känslor skulle behövt väldigt mycket förberedelser kring mitt skolarbete. Ändå är det ingen garanti för att det ska gå bra. I vissa situationer är jag dömd att misslyckas.

Min nedsättning medförde ett stort behov av att få känna mig duktig, självuppfyllelse som är ett av människans basala behov. Men framförallt ett stort behov av att känna mig trygg. 

Att känna sig trygg och uppskattad är en grundförutsättning för lärande. Att känna sig älskad och sedd är en grundförutsättning för att leva.

]]>
https://skolvarlden.se/bloggar/alexander-skytte/att-byta-platser-ar-inte-problemfritt Mon, 20 Jan 2020 12:54:23 +0100
https://skolvarlden.se/artiklar/facklig-storm-mot-nerskarningar-sex-forbund-i-gemensam-protest <![CDATA[Facklig storm mot nedskärningar – 6 förbund i gemensam protest]]>

Sex fackförbund manifesterar gemensamt för välfärden i Umeå.
– Det är allt mer uppenbart att kommunen inte räcker till, säger Birgitta Larsson på LR.

]]>
https://skolvarlden.se/artiklar/facklig-storm-mot-nerskarningar-sex-forbund-i-gemensam-protest Fri, 17 Jan 2020 16:10:24 +0100
https://skolvarlden.se/artiklar/lararforsakringar-ska-vara-komplement-till-offentlig-vard <![CDATA[Debatt: ”Lärarförsäkringar ska vara komplement till offentlig vård”]]>

”Det är en av grunduppgifterna för en facklig organisation att verka för sina medlemmars trygghet”, skriver LR:s kanslichef Andreas Mörck i en replik om Lärarförsäkringar.

]]>
https://skolvarlden.se/artiklar/lararforsakringar-ska-vara-komplement-till-offentlig-vard Fri, 17 Jan 2020 16:01:33 +0100
https://skolvarlden.se/artiklar/ny-rapport-ekonomisk-forlustaffar-amneslararna <![CDATA[Ny rapport: Ekonomisk förlustaffär för ämneslärarna]]>

Det lönar sig att studera på högskolenivå i de flesta fall.

]]>
https://skolvarlden.se/artiklar/ny-rapport-ekonomisk-forlustaffar-amneslararna Fri, 17 Jan 2020 14:19:12 +0100
https://skolvarlden.se/bloggar/karin-boberg/fortbildning-tid-for-nya-kunskaper-eller-tid-att-sitta-av <![CDATA[Karin Boberg bloggar: Fortbildning – tid för nya kunskaper eller tid att sitta av?]]> Fortbildning låter spännande och utvecklande. Här ska vi inspireras och få nya tankar, möjlighet att ladda energi och kanske få bekräftelse på att vi är på rätt väg.

Men inte helt sällan så är fortbildningen ett färdigpackat koncept där alla ska göra samma saker. Oavsett om du sedan tidigare själv skrivit läromedel i ämnet eller kanske är helt novis och aldrig ens hört ordet. Nu ska det satsas – det är fortbildning.

Om vi skulle utsätta våra elever för samma saker så skulle vi inte göra vårt jobb.

Tänk er en skolgång som en färdigsnitslad bana. En väg som alla ska följa utan möjlighet till individuell anpassning. Alla i ett rum lyssnandes timme efter timme.

När vi lärare ska fortbildas så är det oftast just så: samma för alla. En dag utan elever, då ska vi lyssna och fortbildas.

Har vi lärare verkligen samma behov?

Borde det inte vara intressant att veta vad vi kan och inte kan?

Hur ofta ska vi sitta och lyssna på samma sak? Något som inte berör oss? Något som inte är förankrat till vår egen verklighet?

Istället känns det som vi blir en del av en uttänkt långsiktig plan. Alla ska gå i samma fålla, som en kommunistisk planekonomi.

Vi tänker att det kollegiala behovet över de kommande fem åren rimligen borde vara följande. Så behövs troligen det här nästa år… och om fyra år så tar vi detta.

Om du är ny i yrket, erfaren i yrket, gammal eller ny på skolan, överarbetad eller fylld av energi – alla ska ha exakt samma fortbildning.

Som deltagare blir vi lätt tre grupperingar. Den ena som hängivet engagerar sig i aktiviteten, en annan som aktivt ställer frågor och tar plats, mycket för att bekräfta sina egna sanningar, och sen en tredje som djupt försjunken försöker jobba bort andra saker samtidigt som man ändå måste vara på fortbildningen.

Ibland när tanken vandrar på fortbildningsdagar börjar jag ofta räkna. Vad kostar det här och vad blir den pedagogiska utdelningen? 80 personer i ett rum lyftandes x antal kronor i timmen sittandes för att fortbildas i något du kanske kan, något du absolut inte kan, något du gjort så många gånger eller något du aldrig hört förut.

En försiktig tanke smyger sig på: Skulle den pedagogiska vinsten kanske bli större om varje pedagog själv fick välja fortbildning utifrån sitt professionella behov? ”Jag behöver det här just nu för att min yrkesvardag ska bli utvecklande, hanterbar eller förståelig.”

Ska fortbildning vara tid för reflektion, nya kunskaper eller tid att sitta av?

]]>
https://skolvarlden.se/bloggar/karin-boberg/fortbildning-tid-for-nya-kunskaper-eller-tid-att-sitta-av Fri, 17 Jan 2020 11:09:00 +0100
https://skolvarlden.se/artiklar/anna-ekstrom-om-slojforbudet-finns-viktigare-saker-att-lagga-sig-i-hur-anstallda-ar-kladda <![CDATA[Anna Ekström: Finns viktigare saker än anställdas klädsel]]>

Utbildningsministern reagerar på kommunens beslut att förbjuda slöja.

]]>
https://skolvarlden.se/artiklar/anna-ekstrom-om-slojforbudet-finns-viktigare-saker-att-lagga-sig-i-hur-anstallda-ar-kladda Thu, 16 Jan 2020 16:06:44 +0100
https://skolvarlden.se/artiklar/forskaren-om-matteangesten-mycket-beror-pa-bristande-arbetsmiljo <![CDATA[Forskaren om matteångesten: Bristande arbetsmiljö]]>

Ingemar Karlsson har forskat om varför elever har matematikångest.

]]>
https://skolvarlden.se/artiklar/forskaren-om-matteangesten-mycket-beror-pa-bristande-arbetsmiljo Thu, 16 Jan 2020 13:24:41 +0100