4 av 10 gymnasielärare anser att förkunskaperna försämrats

I samband med gymnasiereformens införande 2011 höjdes även antagningskraven till gymnasieskolan med syfte att eleverna skulle vara bättre förberedda för de kommande studierna. Nu krävs till exempel fler godkända betyg för behörighet.

Men en rapport från Skolverket, som följt upp reformen, visar att nästan fyra av tio gymnasielärare upplever att elevernas förkunskaper tvärtom försämrats. Mindre än var tionde svarar att förkunskaperna förbättrats.

Nästan varannan lärare menar också att gymnasiet ämnesplaner håller för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper.

– En viktig del av reformen var att gymnasieskolan skulle ta vid efter grundskolans nivå. Vi kommer att fortsätta undersöka hur skolformerna hakar i varandra och om det finns skäl till att ändra något, säger Torun Rudin, enhetschef på Skolverket.

Vad gäller elevernas egna ansträngningar menar 66 procent av lärarna att läget är oförändrat, medan 23 procent av lärarna i teoretiska ämnens svarar att det förbättrats, jämfört med 15 procent i yrkesämnen.

3600 gymnasielärare besvarade Skolverkets enkät. En majoritet av dem anser att ämnesinnehållet i de nya ämnesplanerna ökat och hela nio av tio menar att det centrala innehållet gör det tydligt vad man ska undervisa om. Som en konsekvens av det anser många att friheten minskat.

– Svaren visar att lärarna upplever att det har blivit tydligare vad de ska undervisa om. Detta är positivt för likvärdigheten eftersom det gör att eleverna i större utsträckning lär sig samma saker under sin gymnasietid oavsett skola, säger Torun Rudin.

En majoritet av de tillfrågade lärarna anser också att innehållet blivit tydligare för eleverna och att eleverna lättare förstår vad de ska prestera för de olika betygsstegen.

I princip alla lärare, 97 procent, svarar att de utgår från ämnesplanen när de planerar sin undervisning.