Annons
Sten Hagberg är gymnasielärare i Varberg och distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Halland.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Publicerad 20 september 2018

Fakta

Sten Hagbergs fyra förslag som snabbt skulle kunna vända trenden: 

• Sätt ett tak för lärares undervisningstid, så att tillräcklig tid till ämnesförberedelser, planering, och efterarbete säkerställs. 

• Ge regelbundna lönetillägg till dem som väljer att stanna kvar hos sin arbetsgivare - en trohetspremie. 

• Erbjud regelbunden högkvalitativ fortbildning med innehåll som lärare verkligen efterfrågar. Alltför mycket fortbildning sker i dag i form av allmänpedagogiska storföreläsningar, som i många fall upplevs ha ett begränsat värde för den enskilde läraren. 

• Avstå från att införa nya tidsslukande dokumentationssystem som riskerar att överhopa läraren med dokumentation som tar mycket tid utan att gynna elevernas kunskapsutveckling. 

Relaterat

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Det står sedan länge klart att lärarbristen väntas bli mer extrem under kommande år. I slutet av förra året släppte Skolverket nya siffror som visar att Sveriges skolor behöver rekrytera omkring 77 000 lärare och förskollärare under de kommande fem åren.

Samtidigt presenterade Lärarnas Riksförbund i somras en ny undersökning som visar att mer än varannan lärare har övervägt att lämna yrket under det gångna läsåret. 

För att vända trenden och göra läraryrket attraktivt igen krävs en rad åtgärder omgående för att situationen inte ska bli värre. Det menar Sten Hagberg som är gymnasielärare i Varberg och distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Halland. 

Han listade nyligen fyra konkreta åtgärder i Hallandsposten som på riktigt skulle kunna leda till att skolan både kan behålla lärare men också få tillbaka dem som lämnat yrket.

Det första förslaget som Sten Hagberg menar skulle kunna vända trenden är att sätta ett tak för lärares undervisningstid.

– Undervisningstiden har gradvis smugit uppåt sedan den reglerade undervisningstiden avskaffades för snart 20 år sedan. Det är en bidragande orsak till den ökande stressen i lärararbetet. Lärare har fått mindre tid till för- och efterarbete samtidigt som kraven på individualisering, formativ bedömning och att coacha varje elev har ökat, säger Sten Hagberg och tillägger: 

– Att ta från undervisningstiden löser inte alla problem, men jag skulle se det som en viktig del av en lösning. Det skulle uppfattas om en trygghet att veta att det finns ett tak för hur mycket tid man kan lägga på undervisningen. 

Den andra åtgärden handlar om att ge regelbundna lönetillägg till dem som väljer att stanna kvar hos sin arbetsgivare – en sorts trohetspremie.

– Irritationen som kan uppstå när det kommer nya lärare med högre lön skulle kunna undvikas om man vet att man ändå har sin löneutveckling som rullar på. Det är inte ett problem att de nya lärarna får för höga löner, utan det är ett problem att de som redan finns i systemet har för låga löner, säger han.

Sten Hagbergs tredje förslag är att erbjud regelbunden högkvalitativ fortbildning med innehåll som lärare verkligen efterfrågar. 

– Det skulle vara bra med ett system av ett smörgåsbord av statligt certifierad fortbildning, som lärare kan välja bland. Som systemet ser ut i dag så behövs det oftast mer pengar på fortbildningskontot för den enskilde läraren än vad som finns i dag för att man ska få möjlighet att gå på fortbildning.

– Problemet är att det oftast är alldeles för dyrt i dag. Lärare har inte möjlighet att åka på de kurser som erbjuds. Det kan kosta 5 000 kronor för en dag och många lärare har ett fortbildningskonto som ligger på 1 500 kronor om året. Även lägre än så, säger Sten Hagberg.

Han anser även att innehållet i fortbildningen borde styras mer av vad lärarkollegiet faktiskt efterfrågar.

– Oftast är det styrt uppifrån. Skulle lärarna på skolan i stället få större inflytande i detta så skulle det bli bättre – men man skulle också se det som en mycket mer stimulerande del av jobbet än vad det är i dag.

Den slutliga åtgärden som Sten Hagberg listar är att avstå från att införa nya tidsslukande dokumentationssystem, som i dag riskerar att överhopa läraren med dokumentation som tar mycket tid. 

– Man kan göra förfärligt mycket i dokumentationssystemen. Det kan sluka hur mycket tid för lärare som helst och det kan bli en stressfaktor. Man tänker att chefen förväntar sig att man ska vara duktig och är den som dokumenterar mest, säger han och fortsätter:

– Det ska vara dokumentation som är vettig och motiverad av pedagogiska skäl. Men i dag blir det mycket dokumentation för att ha ryggen fri. Vi skulle behöva ha ett mer holistiskt system.

Sten Hagberg varnar för en fara i den diskussion som förs i dag om att det existerar för få lärare och att man därför behöver få in fler yrkesgrupper. 

– Det pratas om lärarassistenter och så vidare. Risken är stor att det ytterligare ökar undervisningsbördan för de redan yrkesverksamma och då kommer det bli ännu fler som lämnar yrket. Då får vi en ännu större lärarbrist. 

I stället måste det handla om att få tillbaka och behålla de lärare vi redan har i yrket, menar han. 

– Fokus måste rikas om. Det finns så många lärare där ute som just nu gör någonting annat. Det behövs åtgärder som på riktigt upplevs som förbättringar för att man ska återvända, och då tror jag att de här punkterna kan göra skillnad.  

Hur ser du på chanserna att förverkliga dina fyra åtgärder? 

– Det här är saker som varje kommun skulle kunna vidta, men det kommer att krävas jättemycket fackligt arbete framöver. Men jag tror att vi ska kunna få beslutsfattarna att inse att de faktiskt måste börja lyssna på lärarna om vad de tycker är viktigt för att stanna kvar, säger Sten Hagberg. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons