Annons
Foto: Kalle Assbring

Alla är olika – men lika inför skollagen

Publicerad 21 november 2013

Fakta

Igelbodaskolan

En kommunal skola årskurs F–6 med omkring 600 elever och ett 50-tal pedagoger. Skolan har tre specialpedagoger som hjälper till i klassrummen och undervisar i grupper med allt från en till sju elever åt gången.

Relaterat

Allt började med att Igelbodaskolan fick en ny elev som var ovanligt stökig och hade svårt med kamratrelationer. Inget hjälpte – förrän pedagogerna förstod att det handlade om en särbegåvad elev. I dag arbetar skolan aktivt med att identifiera även särbegåvade för att kunna ge dem rätt stöd och ta tillvara på deras kunskaper i klassrummet.

Igelbodaskolans specialpedagog Ingrid Wissting hade arbetat i 20 år med att anpassa undervisningen efter elever som behöver särskilt stöd, men den här gången tyckte hon att det var knepigt. Trots att omkring var tjugonde elev är särbegåvad är begreppet närmast okänt hos svenska lärare. Bara ett fåtal skolor arbetar medvetet med att hitta lösningar för elever som kräver särskild uppmärksamhet och extra stora utmaningar för att klara av sin skolgång.

– Efter flera möten med föräldrarna kom vi tillsammans fram till att eleven med största sannolikhet var särbegåvad. Då blev det enklare att göra rätt. Nu är eleven omtyckt och en stor resurs i klassrummet. Jag tror att många särbegåvade barn drabbas av felaktiga bokstavsdiagnoser, säger Ingrid Wissting.

Igelbodaskolans mellanstadielärare Ansa Messner, som själv har en son som är särbegåvad, fick eleven i sin klass. Hon och Ingrid Wissting gick på föreläsningar, läste på och kontaktade Mensa för att få råd.

– För mig är de här eleverna en sporre. Jag har ju haft dem tidigare, men inte tänkt på dem som särbegåvade. Ibland har jag tagit hit mina universitetsböcker till duktiga elever i mellanstadiet, säger Ansa Messner.

En gång plöjde en elev hennes bok om engelsk högskolegrammatik och en annan fördjupade sig i litteraturvetenskap på svenskan. 

– För att klara alla elever, men särskilt de särbegåvade, behöver man mod och is i magen. Tro inte att de inte lär sig något när de sitter och babblar. De lär sig genom att pröva ord och tankar.

Särbegåvade barn behöver vuxna som lyssnar och bekräftar dem precis som de är för att de ska må bra och fungera. Rådet är att placera dem långt fram i klassrummet och ta in deras kommentarer i undervisningen. Det är vanligt att de ställer till synes enkla frågor som gör att andra barn skrattar, berättar Ansa Messner.

– I de här frågorna finns en komplicerad tanke som du behöver möta genom att säga, ja ni andra skrattar, men kan ni svara? Någon ger ett schablonsvar, men då ber jag att de ska tänka djupare. Till slut ger jag dem flera svar och frågar om eleven är nöjd.

På väggen i klassrummet finns en illustration som visar olika förståelsenivåer – från att räkna upp fakta, till att använda och jämföra kunskap och slutligen kunna analysera och skapa ny kunskap. Ansa Messner brukar hänvisa till den när eleverna ställer frågor eller svarar.

– Ibland säger jag att den där frågan är nästan så högt upp att jag inte förstår den. Eller tvärtom, nu ligger du bara här nere, jag vill att du höjer dig. När de lite svagare eleverna ger mer avancerade svar berömmer jag dem och då blir de motiverade.

Specialpedagogernas rum i skolan är öppet för dem som behöver lite extra hjälp. Många särbegåvade har motoriskt svårt att skriva och flera har dyslexi. En väg framåt är att ge dem en dator med talsyntes och rättstavningsprogram.

– Jag har många verktyg och börjar alltid med att fråga hur eleven helst vill arbeta. De kanske vill göra prov muntligt som en intervju eller filma sig själv när de svarar på frågor. Resultatet lämnar eleven sen till läraren på en usb-sticka, säger Ingrid Wissting.

Ansa Messner:

– Jag tror att vi ofta gör fel i skolan när vi låter alla göra samma sak. Det står ju till och med i skollagen nu att undervisningen ska anpassas efter individen. Särbegåvade accepterar inte alltid uppgifterna. Då får vi hitta på något annat som också utgår från målen.

Särbegåvade kan ha svårt att redovisa uppgifter stegvis eftersom de är snabba och hoppar över tankeled.

– Självklart ska man följa läroplanen, som kräver bevis i steg, men ibland behöver man anpassa sig efter de här barnen, säger Ansa Messner.

Hur tänker du när du sätter betyg?

– Det gäller att vaska ut målen i allt de presterar. De flesta kan man ge ett papper och be dem prestera mål eftersom de är lydiga, men det går inte med de här barnen. Varför inte strunta i proven för alla elever, det stressar dem bara. Checka av målen i mötet med eleverna.

Finns det en risk att särbegåvade elever lämnas åt enskilt arbete utan lärarstöd?

– Jag tänker alltid på hur jag placerar eleverna och jag växlar en gång i månaden. Ibland är det bra att sätta de smartaste ihop för de sporrar varandra och om svaga får sitta ihop tvingas de att prata. Ibland kan man sätta tre jätteduktiga med en mellanduktig, som då får chans att höja sig.

Det finns också andra sätt att gruppera elever för att anpassa undervisningen. En av treorna läser numera engelska och matte med fyrorna för att få större utmaning. Hur som helst är det viktigt att skilja på särbegåvade och högpresterande elever.

– Högpresterande är ibland svårare att lyfta ytterligare. De nöjer sig ofta med det man ger dem och tänker inte lika fritt. Här får man gå in och styra mer med specifika uppgifter, medan man frågar en särbegåvad hur de vill göra och ger dem en valsituation för att de inte ska läsa sig, säger Ansa Messner.

Finns det en risk att man glömmer bort de normalbegåvade i jakten på att tillfredsställa ytterligheterna?

– Nej, som lärare måste du se alla, från särskoleinkluderade till normalpresterande och särbegåvade. Det gäller att fånga upp och berömma alla elevers styrkor och ge dem stöd inom deras svaga områden. Det är bra att vara öppen med olikheterna och lyfta fram dem i klassen. Särbegåvade kan hjälpa andra att ifrågasätta och tänka längre.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Valet 2018

Björklund: Många amatörer som styr skolan i kommunerna

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Annons
Annons
Annons

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

Annons
Annons

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

Annons

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Kritik mot Skolverket

Tjänstemän på Skolverket anklagas för att sabotera kunskapskraven

Kritik

Dagens kritiserade kunskapskrav är resultatet av att tjänstemän på Skolverket medvetet gick emot regeringens direktiv. Det menar skoldebattörerna Per Kornhall och Isak Skogstad, som hänvisar till läckta interna dokument.

Skolverket efter kritiken: Kunskapskraven togs fram i bred dialog

Kunskapskraven

Skolverket ser över sina interna processer efter kritiken, men vänder sig samtidigt mot den.
– Det satt inga enskilda tjänstemän och kokade ihop någonting på egen hand, säger generaldirektör Peter Fredriksson till Skolvärlden.

”Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd”

Debatt

Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd. Det är anledningen till att vi inte ska ha vinster i välfärden, skriver Lisa Palm, utbildningspolitisk talesperson för Feministiskt Inititativ. 

Kommentera

Avtalsrörelsen: 63 000 har skrivit på upprop för lärarna

Avtalsrörelsen

Namninsamlingen till stöd för lärarnas krav har passerat målet på 50 000 underskrifter. På tisdagen lämnar lärarfacken över listan till SKL.
– Det finns ett otroligt engagemang för lärarna även utanför skolan, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Jag var dömd att misslyckas med en elevassistent

Elevassistent

Idrottsläraren Alexander Skytte: ”Elevassistent till en elev med utåtagerande beteende kan vara en av de sämsta lösningarna jag har stött på. Tro mig, jag har haft fyra olika enbart på lågstadiet”.

Läromedelsbranschen måste tänka om innan det är försent

Debatt

Läromedelsproducenterna måste förnya både koncepten och prissättningen. Det menar Rolf Ekelund, lärare och tidigare läromedelsförläggare.

Kommentera

Garantin blir verklighet: ”Bra att fånga upp eleven tidigt”

Beslut

Garantin som ska säkerställa att elever som är i behov av stöd tidigt ska få hjälp har fått gehör i riksdagen. Specialpedagogen Maria Axelsson ser positivt på beslutet.
– Det är bra att kartläggningen och analysen görs tidigt, säger hon.

20 000 lämnar skolan utan betyg: ”Ett misslyckande”

Studenten

20 000 gymnasieelever lämnar skolan med ofullständiga betyg. Ett stort misslyckande, menar Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer.
– Det är en fråga som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet.

Betyg

Professorn: Glädjebetyg vanligast på friskolor

Forskning

Fristående skolor sätter glädjebetyg i större utsträckning än kommunala, enligt en ny studie vid Stockholms universitet. Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan pekas ut som mest generösa i betygssättningen.
– Tilliten till skolan riskerar att undergrävas, säger Gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Ministern på krigsstigen mot Björklund

Vinstjakten

Gymnasieminister Anna Ekström utmanar Jan Björklund före röstningen i riksdagen om att begränsa företagens vinster i skolan.

Efter debatten: ”Alla elever ska vara inkluderade”

Inkludering

Idén om inkludering i skolan ifrågasätts från flera håll.
Men är det så komplicerat att ge alla elever en sådan möjlighet? 
– Alla elever ska vara inkluderade och skolan ska kunna lösa det, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige. 

”Man måste skala på kunskapskraven”

Forskning

Brist på undervisningstimmar tillsammans med en utökad kursplan gör arbetet svårt för lärare i hem- och konsumentkunskap. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

– Det gör att man måste skala på kunskapskraven, säger Johanna Prytz, lärare i ämnet. 

Granskning: Klassresan

En kvarts miljon elever underkända på 10 år

Granskning

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar stort mellan skolor och bostadsområden, visar Skolvärldens granskning. Under de senaste tio åren har drygt en kvarts miljon lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Så segregerad är skolan i Malmö

Grafik

Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna. Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Så segregerad är skolan i Göteborg

Klassresan 

Under de senaste tio åren har nästan 8 000 elever gått ut grundskolan i Göteborg utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.

Så segregerad är skolan i Stockholm

Grafik

Genom höjda löner vill Stockholm kommun locka kvalificerade lärare till de mest utsatta skolorna.
– Vi testar det nu i ett par områden, säger Lena Holmdahl som är utbildningsdirektör Stockholms stad.

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Klassresan

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Lärarnas arbetsmiljö: ”En tickande bomb”

Arbetsmiljö

Arbetstiden räcker inte till för lärarna i Uppsala, visar en ny medarbetarenkät. Lärare och fack larmar för att den dåliga arbetsmiljön riskerar öka antalet långtidssjukskrivningar. 

Så pyser du rätt

Pys

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? När det närmar sig betygssättningstid får Skolverket och andra myndigheter många frågor om hur den fungerar. Men börja inte i fel ände.

De vill få fler att leva lärarlivet

Nyexad.

Hur är det att vara nyexaminerad lärare? Skolvärlden möter de poddande lärarna Therese och Nathalie som har avverkat sina första yrkesår. 
De berättar om sina gamla farhågor och förväntningar – vilka som infriades och vilka som inte gjorde det.

”Vi behöver byta perspektiv på inkludering”

Debatt

Skolan behöver byta perspektiv från att inkludering betyder ”en och samma skola för alla” till att målet ska vara ”lärande för alla – och det kan ske på olika sätt”. Det skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).

Kommentera

Pedagogen om bristen: Så lyckas vi bättre med speciallärarna

Speciallärare

Det är stor brist på speciallärare i Sverige och många varnar för utvecklingen. Helena Wallberg, specialpedagog och kvalitetsutvecklare, tror inte att lärarbristen är det allvarliga i dagsläget – utan varnar för att man måste enas om andra bitar i skolan först.
 

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons