Allvarligast brister hos friskolegymnasierna
Förra året fick Skolinspektionen ta emot drygt 3 300 anmälningar om brister på skolor och förskolor. Var tredje anmälan landade i ett kritikbeslut. Skolvärldens granskning av de drygt 1 100 kritikbesluten visar att bristerna var allvarligast hos friskolegymnasierna.
Anmälningarna till Skolinspektionen kommer från föräldrar, elever och lärare. Drygt hälften av de som kom in i fjol utreddes och i drygt 60 procent konstaterades brister. Oftast handlar det om att skolan inte har gjort tillräckligt i samband med kränkande behandling av en elev, eller att skolan har misslyckats med att ge en elev särskilt stöd.
Friskolegymnasierna fick i fjol ta emot 35 kritikbeslut. Det som sticker ut i jämförelse med övriga verksamhetsformer är att hela 74 procent av kritikbesluten var av den allvarligaste graden – skolan fick ett föreläggande riktat mot sig.
– Det är en intressant och viktig analys, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen. En anmälan är en indikator på att skolan har problem, och om anmälningarna är många är det en viktig indikator. Men det finns också många olika faktorer som kan ligga bakom en anmälan. Så det är svårt att dra några entydiga slutsatser.
Hur följer ni upp de kritikbeslut ni fattar?
– Vi ställer krav på att felen åtgärdas inom viss tid och följer upp att så görs. Oftast försöker skolorna också göra det vi kräver, men vi har i två fall gått vidare med ett vitesföreläggande. För oss är elevernas rätt till en god skolmiljö alltid i fokus, säger Ann-Marie Begler.
Vilket ansvar har ni för att en skola under tre år kan driva en verksamhet där knappt hälften av eleverna når godkänt?
– Ansvaret vilar alltid på huvudmannen, det är ett ansvar som de måste ta även när tillsynsmyndigheten inte är på plats. Det är skollagens utgångspunkt. Tillsyn kan aldrig ersätta ett sådant ansvarstagande, hur täta kontroller vi än är dimensionerade för.