Analys av lärarlegitimationen: ”Facken var framgångsrika”

I dag måste svenska lärare ha lärarlegitimation för att bli tillsvidareanställda och få sätta betyg. Men så har det inte allt sett ut.

I en nyligen publicerad avhandling fokuserar Charlotte Baltzer på hur de svenska lärarfacken har drivit olika professionsfrågor med särskilt fokus på lärarlegitimationen och hur reformen har stärkt läraryrket.

– Avhandlingen har sin utgångspunkt i legitimationsreformen och vad som har hänt i utbildningspolitiken sedan början av 90-talet och framåt. Det är en intressant tid eftersom svensk skola genomgått stora förändringar under denna tid. Det var kommunaliseringen, privatiseringen, ny lönepolitik, nytt fördelningssystem och en förändrad arbetsmiljö för lärare, säger Charlotte Baltzer.

Det var också i det här skedet som frågan om lärarlegitimationen väcktes på allvar. I början av 90-talet beslutade Lärarnas Riksförbund (LR) för att kämpa för införandet av en legitimation för lärare.

Avhandlingen tar upp hur LR, tillsammans med Lärarförbundet, har drivit professionsfrågan från början på 1990-talet till 2014.

– Det fanns några initiala politiska förslag till den här reformen vid samma tid, men det var LR som på allvar tog tag i frågan.

Charlotte Baltzer har därefter följt hur legitimationsfrågan beskrivits på olika områden: fackligt, medialt och politiskt.

– Det är tre arenor med olika perspektiv som jag fördjupat mig i. Dels den fackliga arenan med fackliga böcker och tidskrifter som Skolvärlden, den politiska arenan berör propositioner och utredningar och sedan den mediala arenan dagstidningar.

Hon blev förvånad över det genomslag som lärarfacken hade i sin opinionsbildning.

– Nu satsade Lärarnas Riksförbund mycket pengar på att driva den här frågan via PR-bolag, men det tar inte bort faktumet att facken var framgångsrika – först LR, sedan tillsammans med Lärarförbundet. De blev lyssnade på och hade genomslag i sin opinionsbildning.

Charlotte Baltzer påpekar att det var svårt för lärarfacken att nå fram i politiska frågor som dessa i början av 90-talet, vilket gjorde genombrottet än intressantare.

– Detta var i kölvattnet efter kommunaliseringsreformen då facken blev helt överkörda. Här är det i stället en stor framgång i opinionsbildningen. Alla politiska partier lyssnade på LR, säger hon och fortsätter:

– LR ville ha mer fokus på forskning och ämnesinnehållet – frågor som litegrann har kommit i skymundan under decennierna innan. Utbildningsreformerna hade strävat mot en enhetlig lärare efter införandet av grundskolan och ta borttagandet av parallellskolesystemet. Nu blev det i stället ett annat fokus i utbildningspolitiken.

Det fanns också en möjlighet att få igenom en förändring, eftersom det låg i samtliga politiska partiers intressen, menar hon.

– Det hade inte varit möjligt bara något år tidigare.

Frågorna som facken hade drivit blev politisk verklighet. En lärarlegitimation kopplad till ämnesbehörighet beslutades under 2011 och skollagen fick en skarpare skrivning om att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

– Opinionsbildningen fick god effekt. Sedan kom karriärlärarreformen också som en del av paketet och lektorerna återinfördes i gymnasiet.    

Enligt Charlotte Baltzer finns det andra forskare – exempelvis Anders Fredriksson och Johan Alvehus – som menar på att legitimationsreformen och karriärlärarreformen bidragit till att det har vänt för läraryrket.

– Läraryrket har stärkt sin professionella legitimitet och det har blivit en viss förbättring, det är slutsatser man kan dra.

Vad hoppas du att din vetenskapliga publicering ska leda till i framtiden?

– Jag hoppas att min avhandling ska bidra till att de som arbetar inom utbildningssektorn, på vilken nivå man än befinner sig på, ska diskutera vad vi menar med lärares professionella status i relation till utbildningspolitiska förändringar och skolmyndigheters ageranden.