Anna Ekström: ”Jag är orolig för den ekonomiska utvecklingen”

Coronakrisen har ändrat förutsättningarna för många  skolor, lärare och elever.

– Även om mycket undervisning sker med samma höga kvalitet som tidigare, är det uppenbart att kvaliteten påverkas av krisen.

– I gymnasieskolan har övergången till distans-undervisning för de allra flesta elever fungerat bättre än vad jag hade vågat hoppas på. Men för många elever har den inneburit stora försämringar. Jag tänker till exempel på elever som har praktiska moment i undervisningen, elever som går miste om APL-platser, men kanske framfört allt elever som är i behov av särskilt stöd och som har svårt att klara distansundervisningen.

Hur har det fungerat i grundskolan?

– Skolan har varit öppen hela tiden. Men det har varit en väldigt hög frånvaro, i synnerhet i utsatta stadsdelar. De barn som behöver skolan mest är de barn som far mest illa i den här krisen.

Är de barnen de stora förlorarna?

– Jag är bekymrad över att den ojämlika skolan som vi ser i vanliga fall blir ännu mer ojämlik i kriser. Krisen slår hårdast mot dem som behöver skolan allra mest.

Går det ta igen den förlorade undervisningen?

– För de skolor som har varit stängda finns det en möjlighet att se till att elever pluggar på helger och på sommarlovet.

Det kräver väl att det finns lärare till det?

– Det beror på hur skolan lägger upp det arbetet. Jag kan inte påverka arbetstidsfrågor och sådant. Men för eleverna kan det mycket väl bli så att man får plugga på helger och sommarlov. 

Efter det att intervjun gjordes föreslog regeringen att 120 miljoner kronor öronmärks till lovskola. Det handlar både om att nya medel tillförs och att existerande medel omfördelas. Syftet är att utöka det statsbidrag som huvudmän kan söka för att erbjuda lovskola till elever som inte nått eller riskerar att inte nå kunskapskraven för betyget. 

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Beslut väntas fattas av riksdagen i mitten på juni.

Är det en förlorad vår för svensk skola?

– Nej, det tycker jag absolut inte. Det är en väldigt tuff och svår vår, men framför allt en vår då svensk skola har visat att lärare och elever har kunnat anpassa sig väldigt mycket efter väldigt svåra och besvärliga förutsättningar.

Går det att sätta rättssäkra betyg under dessa förutsättningar?

– Min bedömning är att det går. Lärare har i alla tider satt betyg på befintligt underlag. Men det är självklart att underlaget är bättre en vanlig vårtermin för många elever och lärare än vad det kommer att vara under denna. 

Är det risk för att betygsinflationen ökar?

– Det återstår att se. Jag hade självklart hellre velat att vi hade haft nationella prov som stöd för betygssättningen som vanligt och att alla elever gått i skolan under våren. 

Hur kommer skolan påverkas på längre sikt av coronakrisen?

– En viktig lärdom, som både lärare och elever under den här våren har fått känna in på bara huden, är hur mycket bättre det är med närundervisning än med fjärrundervisning. Inte i samtliga fall, men i många.

– Jag har varit med på många fjärrlektioner och jag har alltid ställt samma fråga till lärare och elever: Vad är bäst, en vanlig lektion eller en fjärrlektion? Hittills har samtliga sagt att man föredrar en vanlig lektion framför fjärr- eller distansundervisning.

Blir det besparingar på skolan som efter 1990-tals-krisen?

– Jag är precis som många andra oroliga över den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Vi ska vara väldigt glada över att vi har sparat så mycket i ladorna som vi har gjort. Det gör att vi har något att ta av.

– En sak vi lärde oss av 1990-talskrisen är hur kostsamt det är med besparingar på skolans område. Men jag kan inte ställa några garantier. Vi har en tuff tid bakom oss, men vi har även en tuff tid framför oss. Då tänker jag både på smittskydds- och det ekonomiska läget.

– Jämfört med 1990-talskrisen har vi den här gången dock lyckats med att säkra ordentliga tillskott till kommuner och regioner i flera vårändringsbudgetar.

Är det inte stor risk för att det blir stora besparingar inom kommunerna?

– Den risken finns förstås om man inte ser till att man har bra en politik som säkrar att vi kan ha ordentliga offentliga utgifter som går till kompetensutveckling och jobb. Det blir en viktig politisk diskussion framöver.

Är du inte rolig för besparingar inom skolan?

– Det är helt avhängt hur det ekonomiska utrymmet kommer att se ut, men också vilka politiska prioriteringar som det beslutas om. För regeringens del är satsningar på vården, skolan och omsorgen och de offentligt finansierade verksamheterna väldigt viktiga.

– Vi har nästan gömt bort detta under coronatiden, men vi har ett väldigt allvarligt läge som kräver att vi även har rejäla resurser till brottsbekämpning. Jag ser fram emot de politiska diskussionerna om vilka prioriteringar som ska göras. 

Vad har vi lärt oss under coronakrisen?

– Det viktigaste för mig är den djupa insikten om hur mycket vi uppskattar skolan i Sverige. Jag har haft kontakt med så många förtvivlade gymnasieungdomar som längtar tillbaka till sin skola, till sina vänner, till undervisningen och sina lärare. Jag vet också att det är många lärare som saknar sina elever.

Blir det mer distans- och fjärrundervisning?

– Den viktigaste lärdomen från den här krisen är hur vi kan stärka kvaliteten i distans- och fjärrundervisningen. Men också en viktig insikt om att i de allra flesta fall är en vanlig undervisning med lärare och elever i samma rum att föredra.