Annons
Bild 1/3
Bild 2/3
Bild 3/3

Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel

Publicerad 19 november 2014

Fakta

Tänk på det här när du väljer läromedel

• Beställ provexemplar från förlagen. Gå igenom och jämför böckerna i arbetslaget.
– I svenska har vi i arbetslaget tillsammans hittat ett material som vi alla tycker är bra. Vi har försökt hålla oss ifrån att köpa in väldigt många olika läromedel. Det gör att det blir lättare att byta mellan kurser och att byta klasser.

• Titta på nätet om ni hittar recensioner av läromedel.
– Jag skulle önska att det fanns en större recensionsverksamhet av läromedel. Det skulle man ha hjälp av.

• Hitta ett bra grundläromedel och bygg sedan på.
– Har man ett grundläromedel som passar det mesta så går det att utifrån det leta efter annat. För mig är det då ofta digitala alternativ. Ibland använder jag mig av det utbud som exempelvis finns via Forum för levande historia eller FN-förbundet när jag vill göra interaktiva övningar.

Källa: Malin Mattsson Flennegård, gymnasielärare och läromedelsförfattare.

Relaterat

Utbudet av läromedel har ökat lavinartat de senaste åren. De som ansvarar för att välja och kvalitetsgranska alla läromedel är lärarna. Men en ny undersökning som Skolvärlden har gjort visar att deras tid inte räcker till för att hinna göra det. Och skolmyndigheterna gör bara sporadiska granskningar av läromedel – den senaste kom 2006.

Det har gått 23 år sedan förhandsgranskningen av läromedel försvann och Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation lades ner. Sedan dess är det lärarnas sak att se till att läromedlen som används håller god kvalitet.

Sju av tio lärare anser att valet av läromedel för undervisning är helt upp till dem själva, visar en färsk undersökning som Skolvärlden låtit göra bland 1 500 lärare. Men det framkommer också att en stor majoritet av de tillfrågade inte hinner med att kvalitetsgranska, värdera och välja läromedel. Var fjärde lärare uppger sig inte alls ha tid för detta och 54 procent hinner inte med i tillräcklig utsträckning. Allra värst är det för lärare i grundskolans tidiga år.

– Tyvärr är jag inte förvånad. Det är ett uttryck för att läraryrket har kommit att inkludera väldigt många uppgifter, både pedagogiska och administrativa. I dag är det mycket som ska rymmas inom lärarjobbet och jag är inte förvånad över att detta är något man känner att man inte hinner göra med den kvalitet man skulle vilja, säger Anna Johnsson Harrie, läromedelsforskare vid Linköpings universitet.

Både Skolverket och Skolinspektionen har möjlighet att göra efterhandsgranskningar av läromedel, alltså att titta på innehållet i de läromedel som finns ute på marknaden.

När Skolinspektionen satte fysikämnet under lupp år 2010 ingick även vanligt förekommande läromedel i granskningen. Det visade sig bland annat att det nästan bara var män på bilderna i grundskolans fysikböcker.

2006 kom Skolverket med två rapporter om läromedel. Bland annat tittade man på hur väl 24 läroböcker i biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap levde upp till läroplanens värdegrund.

Inte alls särskilt bra, visade det sig.

– Det var efter en granskning av skolans läromedel av RFSL Ungdom som Skolverket kom med den rapporten. Den var en ren reaktion på medieuppmärksamheten. Ska man vara kritisk är det det enda som Skolverket har gjort under den här perioden, säger Anna Johnsson Harrie.

Behöver läromedlen granskas mer, tycker du?

– Det finns väldigt många bra läromedel, men det finns också de som inte är så bra. Vi vet ganska lite om vilka läromedel som faktiskt används ute i skolorna, liksom hur de används. Skolverkets undersökning om läromedlens roll i undervisningen var väldigt bra och lite ovanlig eftersom den fokuserade på vilken typ av läromedel som används. Men den kom som sagt också 2006. Det har hunnit hända en hel del efter det som vi inte vet så mycket om, eftersom ingen följt upp den.

När Anna Johnsson Harrie undervisar blivande lärare i läromedelskunskap brukar hon rita en horisontell linje och i ena änden skriva ”totalt fri marknad” och i den andra ”total statlig produktion”.

– Det går att placera Sverige på lite olika sätt på skalan beroende på om man tittar på vad myndigheterna har för uppdrag och vad de kan göra, eller om man tittar på hur mycket de faktiskt gör. Vi hamnar ganska långt ut på kanten av ”helt fri marknad” om man ser till att det inte sätts igång så många rapporter, säger hon och fortsätter:

– Som det är i dag är det marknadskrafterna, alltså producenterna, som ska stå för kvaliteten, medan konsumenterna – lärarna och rektorerna – har ett ansvar för att granska läromedlen som de köper in. Samtidigt har de sina ekonomiska ramar, så det finns även ett kommunpolitiskt ansvar för att skolorna kan köpa in kvalitativt bra läromedel.

Det är skolans skyldighet att ge eleverna tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning, men i vilken utsträckning den svenska lärarkåren verkligen har läromedel som är anpassade efter Lgr 11 och Gy 11 är det ingen som riktigt vet.

Skolvärldens undersökning visar att bara 41 procent av de deltagande lärarna har anpassade läromedel i alla sina ämnen.

Det är också svårt att få fram exakt hur mycket kommunerna satsar på läromedel. I Skolverkets officiella statistik klumpas läromedelskostnaderna ihop med bland annat inköp av datorer, kostnader för service av dem, bokinköp till skolbibliotek, avlöning av skolbibliotekarier och studiebesök.

Rickard Vinde, vd för branschorganisationen Svenska Läromedel, vars medlemsföretag står för 80–90 procent av läromedelsförsäljningen i Sverige, säger att hans bild är att ”många svenska lärare sitter med gamla läromedel – eller inga alls”.

– I vår branschstatistik ser vi att lärare och elever har fått färre nya läromedel i mer än 20 års tid. Det har alltså varit en kontinuerlig nedgång under lång tid. Under 2012 och 2013 skedde en viss uppgång, sedan de nya kursplanerna kom. Men det är en liten uppgång och från en låg nivå.

Enligt Svenska Läromedels egna siffror fick en elev i grundskolan nya läromedel för i genomsnitt 546 kronor år 2013. 2012 var siffran 497 kronor. I det ingår både tryckta och digitala läromedel.

En färsk dansk utvärdering av användningen av digitala läromedel visar att en grundskoleelev i Danmark i fjol fick tryckta läromedel för i snitt 996 kronor och digitala för motsvarande 402 kronor.

– Även Finland lägger betydligt mer på läromedel per elev. Utan läromedel minskar skolans kompensatoriska funktion, och då får hemmen större betydelse, säger Rickard Vinde, som menar att läromedelsanvändningen har sjunkit i samma takt som Pisa-resultaten.

– Det är svårt att visa ett vetenskapligt belägg för det, men jag menar att det finns ett samband. Utan läromedel får elever ingen struktur på sitt lärande. Är det brist på läromedel måste lärarna lägga väldigt mycket resurser på att hitta material och på att granska det. Det är ett oerhört slöseri med tid. Skolverket borde verkligen undersöka lärares tillgång till läromedel. Det är klart att lärare ska använda kompletterande undervisningsmaterial – från nätet, program från UR och liknande – men eleverna ska ha ett grundläromedel som bas. Det handlar ju ytterst om att man ska kunna stämma av mot betygskraven. Har lärare och elever föråldrade läromedel är det svårt att nå betygskraven, speciellt de högsta.

Floran av läromedel har i och med digitaliseringen blivit betydligt bredare och det pågår ett flitigt virtuellt delande av uppgifter och material lärare emellan. Det gör det svårt för skolmyndigheterna att veta vad som används i undervisningen i svenska skolor, konstaterar Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

– Vi på Skolverket kan med tydliga styrdokument ge stöd så att lärarna har något att förhålla sig till. Det hjälper ju inte om de sedan ändå inte har tid att granska läromedlen, men det är viktigt att lärarna vet och kan avgöra vad som är ett bra läromedel. De ska vara tajta mot kursplanerna. Det ligger i lärarnas ansvar att välja lärverktyg och det är viktigt att de får tid till det, säger hon.

Skolvärldens undersökning visar att sju av tio lärare är nöjda med de tryckta läromedlen som finns på skolan – men bara fyra av tio känner detsamma inför de digitala läromedlen. Tre av tio lärare säger att det inte finns några digitala läromedel i deras ämnen på skolan.

Rickard Vinde konstaterar att bara fem procent av alla läromedel som säljs är digitala.

– Om lärarna inte har kvalitativa, digitala läromedel från läromedelsförlagen är det klart att de tycker att de tryckta är bättre. Det går inte att jämföra en lärobok och internet – en lärobok ska jämföras med ett digitalt läro-medel. Vi driver linjen att man måste fylla digitaliseringen med innehåll. Att skaffa datorer utan digitala läromedel är faktiskt sämre än att inte ha några datorer alls.

Vinde får medhåll av utbildningsanalytikern Jan Hylén:

– I kölvattnet av satsningarna på en dator till varje elev har pengarna i många kommuner gått till att köpa tekniken. Sedan finns inga extra pengar till att köpa läromedel – det får lärarna hitta på nätet eller skapa egna. Det är en ganska vanlig inställning, som är besvärlig. Det tar enormt mycket tid för lärarna. Det finns inga som helst undersökningar som visar hur det påverkar kvaliteten, säger Jan Hylén och tillägger:

– Lärare är professionella undervisare, men bara vissa är dessutom professionella läromedelsförfattare.

Egenproducerat material och tryckta läroböcker är det som svenska lärare använder sig överlägset mest av, visar Skolvärldens undersökning. Därefter följer material från kollegor. Det vanligaste sättet att dela material mellan sig är via olika mötesplatser och forum på nätet. Bara en tredjedel av lärarna säger att det finns uppbyggda rutiner för att dela undervisningsmaterial på den egna skolan.

Jan Hylén skulle vilja se ett mer systematiskt samarbete i arbetslagen och på skolor i stort, både vad gäller framtagande av nytt material, men också kring utvärdering av läromedel.

– Om man ska skapa egna läromedel är det första man borde göra att ha en mycket tydligare arbetsfördelning bland lärarna. Så att någon eller några kan avsätta tid att utveckla läromedel, som andra sedan kan anpassa och återanvända och inte behöva uppfinna från grunden. Man borde också samarbeta mer kring kvalitetsvärdering, inte minst av digitala läromedel. Man är mer ovan vid dem och det kräver därför mer eftertanke och tid. Böcker är lättare att bläddra igenom och det går att se på några minuter om de passar eller inte.

– En utmaning är att bara skapa sig en överblick över vad ett digitalt läromedel innehåller och vad man kan använda och inte. Man måste fråga sig hur man tänkt arbeta med läromedlet jämfört med tryckta läromedel. Passar det in i den tekniska plattform som finns på skolan? Är det mycket videomaterial krävs också ett annat sätt att tänka när man utvärderar det.

Jan Hylén menar att Skolverket borde ta fram en tydlig handledning eller guide, som lärarna kan luta sig mot när de ska utvärdera digitala lärverktyg.

– Det finns i en del andra länder, som Norge, och jag tror att det hade varit värdefullt även här. Vi ska inte ha någon central granskning av läromedel igen – och jag tror inte att det över huvud taget är möjligt – men man kan hjälpa till med frågor som är bra att ställa sig.

Anna Johnsson Harrie konstaterar att svenska gymnasieelever anser sig bli tränade i att vara källkritiska på nätet – men detsamma gäller inte för läroböcker och annat tryckt material som används i undervisningen.

– Det resonerar jag mycket med mina lärarstudenter om; att de måste ha ett källkritiskt öga även till lärobokstexten. Det är de inte så beredda på. Det är väldigt viktigt att dels själv göra en bedömning av vad man ska släppa in för läromedel i sitt klassrum, dels vad man vill att eleverna ska få för relation till en text, säger hon.

Hur väl förbereder utbildningen de blivande lärarna på att granska läromedel?

– Det har varierat lite hur bra vi har varit på att rusta våra studenter för detta när de kommer ut. När vi här i Linköping startade 2011 års lärarutbildningar så skärpte vi läromedelskunskapen. Vi såg att det var något vi missat att trycka på i våra tidigare styrdokument. När jag själv undervisar studenter försöker jag prata om ett brett läromedelsbegrepp och inte bara läroboken. Utifrån en didaktisk grundtanke måste vi träna in att om du som lärare har en viss elevgrupp och ett visst stoff – vilka läromedel passar då för att just de eleverna ska nå upp till målen?

Malin Mattsson Flennegård undervisar i svenska och religionskunskap på Nyköpings gymnasium och är även läromedelsförfattare för Liber. Hon blev färdig lärare 1995 och hade bara arbetat i tre år när hon blev tillfrågad om hon ville vara med och skriva en ny lärobok i religion. Hennes första instinkt var att tacka nej – men hon insåg sedan att det var ett gyllene tillfälle att påverka och få med allt det hon, i sin lärargärning, anser att ett högklassigt läromedel ska innehålla.

– Har man en riktigt bra lärobok, vars innehåll man känner sig trygg med och kan lita på, och som innehåller bra uppgifter och bildmaterial som man vet följer ämnesplanen och det centrala innehållet – ja, då har man allt samlat. Det spar väldigt mycket arbetstid att slippa att ständigt leta i den djungel av material som finns. Innan man har börjat bygga upp sin egen bank med uppgifter är man ofta väldigt beroende av att antingen få hjälp av kollegor, eller att ha en bok man känner sig väldigt trygg med. När jag skrev lärarhandledningen har jag haft den nyutexaminerade lärarens perspektiv, säger hon.

Den första upplagan av hennes religionskunskapsbok ”Söka svar” kom ut år 2000. Den färskaste är från 2012 och har anpassats efter den senaste gymnasiereformen.

– Det är ett antal nya perspektiv som, enligt den senaste kursplanen i religion, ska belysas mer. Förhållandet mellan religion och vetenskap ska genomsyra kurserna och det är också ett större samhälleligt perspektiv: Vad fyller religionen för funktion i ett samhälle och för människorna där? Etik tar också större plats, med frågor som stamcellsforskning och värdegrundsarbetet i skolan.

Som läromedelsförfattare välkomnar hon läromedelsgranskningar från Skolverket och Skolinspektionen. Hon skulle gärna se att myndigheterna tillsatte fler sakkunniga för att kontinuerligt genomlysa läromedlen.

– Det ligger ett jättestort ansvar på de olika läromedelsförlagen att producera material som håller hög kvalitet, säger Malin Mattsson Flennegård, som också pekar på lärarens eget uppdrag:

– Man måste titta på ett läromedel med kritiska ögon, precis som med alla typer av källor. Det är faktiskt en författare som gör ett urval, väljer bilder och gör uppgifter. Det är inte alltid det är sakligt. Ibland kan man faktiskt känna att författaren har en agenda. Förhoppningsvis är den i linje med värdegrunden, men det är inte alltid så. När jag gick i gymnasiet hade vi en lärobok, där det på baksidan stod en kort text om varje religion. Islam beskrevs som ”underkastelsens religion”, om hinduism stod det ”förvirrande mångfald” och om buddism ”lidandets religion”. Kristendomen hade texten ”den givande kärlekens religion”. Det skulle aldrig gå igenom i dag, men så många år sedan är det faktiskt inte.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Religionsundervisningen får hård kritik

Religionsundervisningen får hård kritik

Forskning

Gammalmodig och exkluderande – forskning riktar hård kritik mot skolans religionsundervisning. Läraren Mikael Bruér känner igen mycket av det som forskningen problematiserar.

Annons
Annons
Hårdare reglerad skolmarknad ger en mer likvärdig skola

Hårdare reglerad skolmarknad ger en mer likvärdig skola

Debatt

Staten bör reglera och finansiera skolan – vinsten ska återinvesteras i verksamheten.
Så vill Robin Smith, styrelseledamot för Lärarnas Riksförbund, göra undervisning och bedömning likvärdig.

Kommentera
Annons
Beslut: Friskolorna får kvotera in nyanlända

Beslut: Friskolorna får kvotera in nyanlända

Nyanlända

Genom en bred politisk överenskommelse ska nyanlända elever kunna gå före i friskoleköerna.
– Det räcker inte. I en sådan extrem situation måste alla skolor ta ansvar, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Fusk: Nationella provet i matte spreds

Fusk: Nationella provet i matte spreds

Fusk

Nationella provet i matematik har spritts via elevers mobiltelefoner, samma dag som provet hålls.

Annons
Annons
Källkritik på schemat – en succé på skolan

Källkritik på schemat – en succé på skolan

Undervisning

På Stenungsunds Montessoriskola har högstadieeleverna källkritik på schemat. Efter positiva reaktioner från både elever och föräldrar hoppas läraren Anna Rosenqvist att fler skolor väljer att följa deras satsning.

Annons
Martin är årets svensklärare

Martin är årets svensklärare

Årets svensklärare

Varje år sedan 1987 delar Svenska Akademien ut priset Årets svensklärare. I år är det Martin Ahlstedt som får äran och prissumman på 50 000 kronor.

Sämre provresultat för elever på friskolor

Sämre provresultat för elever på friskolor

Forskning

Gymnasieelever på kommunala skolor presterar bättre på de nationella proven än elever på friskolor, visar ny forskning från regeringens utvärderingsmyndighet IFAU.

Här ska de nya lektorerna skolas

Här ska de nya lektorerna skolas

Lärarutbildning

Nu är det klart vilka lärosäten som kommer att vidareutbilda forskare till lektorer.

Gymnasiearbete på Nordiska museet och Wikipedia

Gymnasiearbete på Nordiska museet och Wikipedia

Gymnasiet

Nordiska museet öppnar upp arkiven för lärare som vill handleda elever i att skriva kulturhistoriska texter på Wikipedia som del av sitt gymnasiearbete.

Fokusera på lösningen – spara tid

Fokusera på lösningen – spara tid

Arbetssätt

Alexandra Drakdal arbetar lösningsfokuserat i klassrummet.
– Om jag litar på att eleverna kan, istället för att säga vad som är fel, så vill de ju visa vad de kan, säger Alexandra Drakdal, matte- och NO-lärare.

Framtidsvecka alternativ till prao

Framtidsvecka alternativ till prao

Studie- och yrkesvägledning

När kommunens företag backade inför åttornas prao, fick studie- och yrkesvägledaren Margaretha Byhlin idén om en framtidsvecka.
– Om eleverna tog till sig tio procent så fick de en supervecka.

Forskare: Likvärdigheten hotas av dålig skolmiljö

Forskare: Likvärdigheten hotas av dålig skolmiljö

Skolmiljö

Skolmiljön är en viktig del av inlärningen och sänder signaler om elever och lärares värde.
– Det är svårt att se hur likvärdigheten ska kunna nås om den materiella miljön är så olika, säger Pär Isling Poromaa, doktorand vid Umeå universitet.

Här tjänar lärare med leg minst 30 000

Här tjänar lärare med leg minst 30 000

Lönegolv

Kastellskolan i Härnösand inför en lägstalön på 30 000 kronor för alla legitimerade lärare.
– Det är brist på legitimerade lärare och vi vill vara en attraktiv arbetsgivare, säger rektor Malin Schéele.

Studie: Rätt digital teknik lyfter eleverna

Studie: Rätt digital teknik lyfter eleverna

Studie

Rätt använd digital teknik i undervisningen har förbättrat elevernas resultat i årskurs tre, visar en ny studie vid Örebro universitet.

Lärare kan förlora loven med nytt arbetssätt

Lärare kan förlora loven med nytt arbetssätt

Ledighet

40 timmarsvecka och bara fem veckors sommarledigt. Det är ett förslag som snart kan bli verklighet för nyanställda lärare i Växjö kommun. 

LR kongress 2016
Åsa Fahlén tar över som ny ordförande

Åsa Fahlén tar över som ny ordförande

Ny ordförande

Efter en dramatisk omröstning valdes Åsa Fahlén till ny ordförande för Lärarnas Riksförbund på lördagen.
– Jätteroligt. Jag är stolt och ödmjuk över förtroendet, sa hon efter omröstningen på LR:s kongress i Stockholm.

...och nu tar Bo Jansson examen

...och nu tar Bo Jansson examen

Ny ordförande

Han har fått se lärarnas löneutveckling börja ta fart. Men är besviken över att arbetsmiljön och arbetsbelastningen ännu inte blivit bättre. Efter tre händelserika år lämnar Bo Jansson nu ordförandeposten i Lärarnas Riksförbund.
– Jag kommer sakna intensiteten och möjligheten att vara med och påverka, säger han.

Beslutat: Så vill LR förbättra skolan

Lärarnas Riksförbund

Nytt mål för lärarlönerna och ett statligt huvudansvar för skolan. Det är några av de viktigaste besluten som fattades under Lärarnas Riksförbunds kongress som ska göra den svenska skolan bättre.

Lärarna: Viktigaste frågan just nu

Lärarna: Viktigaste frågan just nu

Enkät

Vilken är den viktigaste frågan för lärare och Lärarnas Riksförbund de närmaste åren? Fem kongressdeltagare svarar.

”Det land som inte är vän med sina lärare kommer aldrig att lyckas”

”Det land som inte är vän med sina lärare kommer aldrig att lyckas”

Kongressen

Kunglig invigning av Lärarnas Riksförbunds kongress när prins Daniel hyllade landets lärare i sitt tal: ”Jag vill tacka er för att ni öppnar upp fönster för våra barn mot världen och mot framtiden.”

Lärarlönelyftet under lupp

Lärarlönelyftet under lupp

Lärarlönelyftet

Regeringen ger Statskontoret i uppdrag att utvärdera reformen och se hur den genomförs av huvudmännen. 

Stora brister hos yrkesprogrammen

Stora brister hos yrkesprogrammen

Yrkesutbildning

Lågt lärarstöd och stökigt i klassrummen. Så ser situationen ut på de svenska yrkesprogrammen, enligt Skolinspektionen. 

Befarad fördubbling av it-notan

Befarad fördubbling av it-notan

It-strategin

Skolverkets en-till-en-policy för grundskolan riskerar att bli dubbelt så dyr som beräknat.
– Den största kostnaden blir lärarnas tid, menar Skolverket.

Större pedagogisk erfarenhet hos kommunala rektorer

Större pedagogisk erfarenhet hos kommunala rektorer

Ledarskap

Jobbar du på en kommunal skola? I så fall är chansen större att rektor har pedagogisk högskoleexamen.

Ja till hemliga adresser för lärare

Ja till hemliga adresser för lärare

Hemligt

Kommunalt anställda lärares personuppgifter föreslås bli sekretessbelagda. Lärarnas Riksförbund gör tummen upp.

Utökad satsning på specialpedagoger

Utökad satsning på specialpedagoger

Specialpedagogik

Nu införs statsbidrag för att kommunerna ska kunna anställa fler specialpedagoger. Det är en del i den utökade satsningen på specialpedagogiken.

”Anmärkningsvärt om politikerna inte följer förslagen”

”Anmärkningsvärt om politikerna inte följer förslagen”

Skolkommissionen

Kommissionen är enig om förslagen som lagts fram – nu ligger pressen på politikerna att göra verklighet av dem. ”Förslagen innebär ett stort steg i rätt riktning”, säger Lärarnas Riksförbunds ledamot i Skolkommissionen, Lars Hallenberg.

"Vill ha ännu mer statlig styrning"

Skolkommissionen

Förslagen på hur skolan ska förbättras har presenterats för regeringen. "Jag hade i många avseenden velat se mycket mer", säger läraren Mikael Bruér.

Elever på 100 skolor får betyg från fyran

Elever på 100 skolor får betyg från fyran

Betyg

Försöken med betyg från årskurs 4 inleds nästa höst. ”En sådan här studie kan ju visa vad det egentligen är som ger mest resultat på lärandet”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Dubbelt så många lärarstudenter behövs

Dubbelt så många lärarstudenter behövs

Lärarbristen

Alldeles för få påbörjar och ännu färre avslutar en lärarutbildning.
– Lösningen finns på högskolan men kanske framför allt i skolan, säger Annika Pontén, avdelningschef UKÄ.

”Kvalitetssäkra undervisningstiden i grundskolan”

”Kvalitetssäkra undervisningstiden i grundskolan”

Debatt

Skolinspektionen ska granska hur skolhuvudmännen lever upp till kravet på garanterad undervisningstid och i förekommande fall vidta åtgärder, skriver Annika Eclund, skolpolitisk talesperson (KD).

Kommentera
”Yrkes-SM är toppen för lärarna”

”Yrkes-SM är toppen för lärarna”

Yrkes-SM

Läraren Jimmy Åkesson är en beundrare av yrkes-SM. Han tror att tävlingsmomenten i skolan är viktiga för att sporra eleverna till att utvecklas.

Forskare: Släpp in eleverna i bedömningen

Forskare: Släpp in eleverna i bedömningen

Bedömning

Eleverna behöver vara del i bedömningsprocessen för att den ska kunna bli formativ på riktigt. Det menar skolforskaren Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Nationell skolutveckling
Förslaget: Inför fler karriärsteg för lärare

Förslaget: Inför fler karriärsteg för lärare

Skolkommissionen

Mer statlig styrning, fler karriärsteg för lärare och insatser för integrationen är huvuddragen i Skolkommissionens delbetänkande.

Så resonerar kommissionen om karriärstegen

Så resonerar kommissionen om karriärstegen

Skolkommissionen

Ett professionsprogram ska ge efterlängtad systematik till lärarkarriären, enligt Skolkommissionens delbetänkande.
– Det finns redan en lönespridning, men vi kanske kan upprätta bättre kriterier för den, säger Björn Åstrand, ledamot i Skolkommissionen och dekan för lärarutbildningen i Karlstad.

Delade meningar om Skolkommissionens delbetänkande

Delade meningar om Skolkommissionens delbetänkande

Skolkommissionen

Skolkommissionens delbetänkande om hur den svenska skolan ska förbättras emottogs inte enbart positivt.

Vi lärare vill inte ha mer politiska experiment

Vi lärare vill inte ha mer politiska experiment

Debatt

Det är inte underligt att vanliga lärare tröttnar på diskussionerna om skolan. Diskussionen hoppar från tuva till tuva. Problemet är att det är samma två tuvor, skriver läraren Peter Dahlgren.

Kommentera
Undersökning: Varannan vill förändra friskolereformen

Undersökning: Varannan vill förändra friskolereformen

Undersökning

En ny undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att en majoritet av Sveriges väljare kräver ett nytt skolsystem – 54 procent anser att skolvalet behöver förändras.

Kaos bland lärarna efter nya betygsbeskedet

Kaos bland lärarna efter nya betygsbeskedet

Betyg

Lärare kan nu ha en generösare tolkning vid betygssättning. Men kritikerna menar att det leder till stor förvirring, mindre kunskap och samtidigt växer oron om att alla lärare inte hinner få informationen innan terminsavslutningen.

Läraren: ”Barnen orkar inte längre skoldagar”

Läraren: ”Barnen orkar inte längre skoldagar”

Lågstadiet

Moderaterna i Stockholm vill utöka skoldagarna i lågstadiet för att höja kunskapsresultaten.

De gör moderna språk levande

De gör moderna språk levande

Språklärare

Med en levande undervisning med rollspel, stadsvandringar och mingel ökar lärarna Eva Danielsson och Sofia Källström intresset för tyska språket – och gör samtidigt övergången från högstadiet till gymnasiet lättare.

De blev utsedda till årets yrkeslärare

De blev utsedda till årets yrkeslärare

Yrkeslärare

Under yrkes-SM i Malmö utsågs vinnarna av Årets Yrkeslärare. Vann gjorde Håkan Nilsson, Monica Nilsson och Michael Borgström.

Skolan där eleverna får välja sovmorgon

Skolan där eleverna får välja sovmorgon

Flextid

I tyska Aachen har en gymnasieskola infört flextid för eleverna. De får själva välja om de vill börja klockan åtta eller hellre komma en timme senare.

Lärare positiv till elevers flextid: ”Kräver struktur”

Lärare positiv till elevers flextid: ”Kräver struktur”

Flextid

Språkläraren Rosana Månsson i Ludvika ser både fördelar och fallgropar med ett flextidssystem för elever.

Ljuspunkter när lärare betygsätter skolan

Ljuspunkter när lärare betygsätter skolan

Arbetsmiljö

Allt färre lärare vill byta yrke. Nio av tio lärare tycker att det är arbetsro på lektionerna. Men stressen är utbredd och förtroendet för skolpolitiker fortsatt lågt. Det visar en ny undersökning från Skolverket.

Lärartipsen ska hjälpa studenterna in i klassrummet

Lärartipsen ska hjälpa studenterna in i klassrummet

Lärarstudenter

I boken ”Välkommen in i mitt klassrum” ger läraren Katja Hvenmark-Nilsson tips på hur man tar steget från studierna ut i verkligheten som nyutexaminerad lärare.

Hotat sommarlov för Katrineholms förstelärare

Hotat sommarlov för Katrineholms förstelärare

Semestertjänster

Katrineholms kommun överväger semestertjänster för sina förstelärare. Trots att sommarlovet är i antågande, är det ännu inte bestämt hur det blir.

100 000 i böter för Enköping

100 000 i böter för Enköping

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket hotar med vite på 100 000 kronor om Enköpings kommun inte tar tag i arbetsbelastningen på två skolor. 

Yrkesutbildning
Så vill LR förändra yrkesprogrammen

Så vill LR förändra yrkesprogrammen

Ny rapport

Krav på lärarleg och garanterad kompetensutveckling för lärarna, högskolebehörighet till eleverna. Det är några av förslagen i LR:s nya rapport om yrkesutbildningen.

Ministern om rapporten: ”En viktig signal”

Ministern om rapporten: ”En viktig signal”

Ny rapport

Gymnasie- och kunskapslyftsministern Aida Hadzialic välkomnar rapporten ”13 steg mot en framgångsrik yrkesutbildning”.

Pressen på lärarna
Lista: Så många nyanlända elever tog din kommun emot

Lista: Så många nyanlända elever tog din kommun emot

Nyanlända

Flyktingkrisen pressar den svenska skolan. Vare sig lärare eller lokaler räcker till. Men så är det inte överallt. För samtidigt som kommuner som Askersund, Gullspång och Åsele tar emot många barn och ungdomar på flykt, finns det kommuner som tar emot mycket få, till exempel Danderyd, Vaxholm och Vellinge.

 

”Skolor ska inte kunna säga nej”

”Skolor ska inte kunna säga nej”

Nyanlända

Många nyanlända elever på kort tid sätter skolorna under stark press. Men långt ifrån alla.

 

Norbergs kommun: ”Befolkningsökningen är välkommen”

Norbergs kommun: ”Befolkningsökningen är välkommen”

Nyanlända

Norberg är en av de kommuner som under senare år tagit emot flest flyktingar i Sverige förhållande till antalet invånare.

Rektorn: ”Det råder undantagstillstånd”

Rektorn: ”Det råder undantagstillstånd”

Nyanlända

I Askersund samlas alla nyanlända elever i en speciell skola. – Det råder lite av undantagstillstånd här, säger tf rektor Göran Björnståhl på förberedelseskolan Slussen.

Så får de eleverna att komma in i sina klasser

Så får de eleverna att komma in i sina klasser

Nyanlända

Det är viktigt att nyanlända elever snabbt kommer ut i sina ordinarie klasser. – Det är bra för integrationen och språkutvecklingen, säger Viktoria Lundström som är biträdande rektor på Grönkullaskolan i Alvesta.

Anna Kaya: ”Måste satsa mer på fortbildning”

Anna Kaya: ”Måste satsa mer på fortbildning”

Nyanlända

Det stora antalet nyanlända elever ökar trycket på lärarna. – Det behöver satsas betydligt mer på fortbildning och kompetensutveckling av redan yrkesverksamma lärare, säger Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Så ska lärarna få det bättre

Så ska lärarna få det bättre

Läraryrket

Regeringen utser en utredare som ska komma med konkreta förslag inom fem olika områden.

Trappmodellen ger ökad trygghet i skolan

Trappmodellen ger ökad trygghet i skolan

Arbetsmiljö

Trappstegsmodellen har resulterat i mer ordning och studiero på Murgårdsskolan i Sandviken. De utökade regler som skolan infört mot stökiga elever har gett lärare redskap till att ingripa.

Kumlaanstalten
Skolan bakom murarna på Kumla

Skolan bakom murarna på Kumla

Kumlaanstalten

Björn, Annica och Christian har några av Sveriges mest omskrivna brottslingar som sina elever. Att undervisa på Kumlaanstalten är ett annorlunda lärarjobb – som samtidigt har likheter med det på en vanlig skola. Skolvärlden har fått göra ett unikt besök på anstalten.

Brå: ”Många ser tiden på anstalt som bra för studier”

Brå: ”Många ser tiden på anstalt som bra för studier”

Kumlaanstalten

Utbildning kan underlätta vägen till en vanlig tillvaro efter fängelsestraffet.

”Lärarna är den förlorade pusselbiten”

”Lärarna är den förlorade pusselbiten”

Studie

Suheer Sherif har studerat hur personer med utomeuropeisk bakgrund talar om sin framgångsrika skolgång och lärarens avgörande roll i deras liv. En resa hon själv gått igenom.

Stipendium
Lärarkollegorna fick stipendium till Frankrike

Lärarkollegorna fick stipendium till Frankrike

Stipendium

Ola Landén och lärarkollegan Andreas Lång fick i fjol ett stipendium för att åka till La Rochelle i Frankrike.

Här finns stipendier för lärare att söka

Här finns stipendier för lärare att söka

Stipendium

Varje år delar svenska fonder och stiftelser ut flera miljarder kronor i stipendier. 

Förstelärare kvar även utan statsbidrag

Karriär 

Tranemo kommuns förstelärartjänster permanentas - oavsett om kommunen får bidrag från staten eller inte.

Forskning: Lärare lägger 50 procent på administration

Forskning: Lärare lägger 50 procent på administration

Administration

Allt fler lärare ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration, det visar docent Anders Ivarsson Westerberg i sitt forskningsprojekt ”Begravd i papper”.

”Gympaläraren” är ett hån mot lärarkåren

”Gympaläraren” är ett hån mot lärarkåren

Debatt

SVT:s serie ”Gympaläraren” gav tittarna en helt felaktig bild av vad det innebär att undervisa i idrott och hälsa i dag. ”Gympaläraren” glömde helt bort att sätta in fysisk aktivitet i kontexten hälsa och livsstil, skriver debattörerna.

Kommentera
”M:s kovändning kommer resultera i mer avhopp”

”M:s kovändning kommer resultera i mer avhopp”

Debatt

Moderaternas kovändning inom skolfrågan är något som endast kommer att resultera i mer likriktning, fler avhopp och lägre studiemotivation, skriver Christopher Rydaeus, ordförande i Moderat skolungdom.

Kommentera
Marija har ersatt alla böcker med digitala läromedel

Marija har ersatt alla böcker med digitala läromedel

Läromedel

Digitala läromedel har helt ersatt läroböckerna i hennes kurser. Marija Gustafsson använder sig av film, tecknade serier och historier digitalt i undervisningen och har nått resultat och samtidigt dragit ner på arbetsstressen.

Per Måhl om nya betygsförslaget: Inte glasklart

Per Måhl om nya betygsförslaget: Inte glasklart

Bedömning

Betygssystemet ska förbättras. Bland annat ska lärarna få större utrymme att sätta betygen B och D, enligt ett förslag från Skolverket.
– Jag tycker inte att det är glasklart vad de menar, säger Per Måhl, lärare, författare och expert på betygsättning och bedömning.

Skolverket: Därför skickar vi ut facit först i efterhand

Skolverket: Därför skickar vi ut facit först i efterhand

Nationella prov

Många lärare har knappt med tid för att rätta de nationella proven – men Skolverket håller fast vid att bedömningsanvisningarna ska skickas ut i efterhand. ”Minimerar risken för fusk.”

Prisbelönta läraren: Så skapar du rika skoluppgifter

Prisbelönta läraren: Så skapar du rika skoluppgifter

Lärare

Mindre stress för lärarna och ett rikare innehåll för eleverna. Läraren Martin Fernström avslöjar hemligheten till hur man skapar uppgifterna som gör eleverna till riktiga proffs.

Lärare vinnare i moderat skuggbudget

Lärare vinnare i moderat skuggbudget

Skuggbudget

1,2 miljarder till bättre lärarutbildning ­– den viktigaste posten i Moderaternas skuggbudget för skolan.

Bibliotekarien: ”Var tredje skola saknar bemanning”

Bibliotekarien: ”Var tredje skola saknar bemanning”

Bibliotek

Regeringen ska stärka skolbiblioteken med 15 miljoner för att öka skolbibliotekens bemanning. Bibliotekarien Sofia Malmberg ser gåtor med satsningen.

Fritt fram för religiös skolavslutning

Fritt fram för religiös skolavslutning

Skolavslutning

Skolavslutningar i kyrkan ska få ha religiösa inslag, enligt en majoritet i utbildningsutskottet. 

Succé för matematik utanför klassrummet

Succé för matematik utanför klassrummet

Matematik

Att flytta matten ut från klassrummet har ökat elevernas intresse och motivation.
– Eleverna utför matematiken praktiskt utan att direkt ens tänka på det, säger Elisabet Bellander, förstelärare och initiativtagare till satsningen på ”karaktärsämnesmatte”, KaMa.

Reklamkampanj för miljoner ska locka fler lärare

Reklamkampanj för miljoner ska locka fler lärare

Lärarbristen

Regeringen ska locka fler till läraryrket med en reklamsatsning för 21 miljoner kronor.

SETT 2016
Nytt klassrum utvecklade Ingrid som lärare

Nytt klassrum utvecklade Ingrid som lärare

Arbetsmiljö

Har klassrumsmiljön egentligen någon betydelse? Under SETT 2016 berättade läraren Ingrid Palmqvist om hur steget ur det traditionella klassrummet har påverkat hennes professionella utveckling som lärare.

Så arbetar hon med ”21st century skills” i klassrummet

Så arbetar hon med ”21st century skills” i klassrummet

Pilotprojekt

På SETT 2016 presenterades ett konkret klassrumsexempel från SKL:s pilotprojekt om 21st century skills i samarbete med Stockholms universitet.
– Jag har aldrig sett elever i klass åtta jobba så fokuserat och tyst, säger Jenny Hägg, en av de inblandade lärarna.

Vad var bäst på SETT?

Vad var bäst på SETT?

Lärarenkät

Nio lärare berättar vad de tar med sig till sin egen skola efter att ha besökt SETT-mässan i Kista.

Lärarens förslag: Inför en ”examensvecka”

Lärarens förslag: Inför en ”examensvecka”

Nationella prov

Lärare och elever drabbas ofta av att grundskolans nationella prov tar upp alldeles för mycket tid. Nu vill läraren Gustav Forne samla dem under en vecka.

Betygen riskerar att påverkas av obehöriga sfi-lärare

Betygen riskerar att påverkas av obehöriga sfi-lärare

Bedömning

Fler än sex av tio sfi-lärare saknar behörighet. Något som riskerar att påverka bedömningen och betygsättningen av eleverna.

Här finns landets bästa skolor

Här finns landets bästa skolor

Ny jämförelse

SKL har rangordnat landets alla skolkommuner. Vellinge toppar listan, medan Färgelanda hamnar i botten.

Hot och våld

”Tillsätt en ordningskommission för den svenska skolan”

Debatt

Liberalerna avsätter 150 miljoner kronor i sin budget för att tillsätta en ordningskommission. ”En skola som präglas av stök och oordning leder till sämre skolresultat”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet, i en debattartikel.

Kommentera
"Direkt samband mellan stök och lägre resultat"

"Direkt samband mellan stök och lägre resultat"

Kommentar

Efter senaste dagarnas rapporter om hot och våld mot lärare föreslår Liberalerna att riksdagen tillsätter en ordningskommission med uppgift att motverka stöket i skolan.

Autismförbundet: Skolan bryter mot lagen

Autismförbundet: Skolan bryter mot lagen

Rapport

Drygt hälften av grundskoleeleverna med autism stannar hemma på grund av bristande stöd och lika många saknar godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Autism- och Aspergerförbundet menar att skolan bryter mot lagen.

Här är lärardialog lösningen på lärarkrisen

Här är lärardialog lösningen på lärarkrisen

Skoldialog

I Uppsala kommun pågår en spännande satsning för att råda bot på den växande lärarbristen. 

Varannan politiker vill ändra fria skolvalet

Varannan politiker vill ändra fria skolvalet

Fria skolvalet

Det fria skolvalet befinner sig i blåsväder. Nästan hälften av landets skolpolitiker vill se inskränkningar för att minska klyftorna mellan skolorna.

Annons
Annons
Annons