Annons
Bild 1/3
Bild 2/3
Bild 3/3

Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel

Publicerad 19 november 2014

Fakta

Tänk på det här när du väljer läromedel

• Beställ provexemplar från förlagen. Gå igenom och jämför böckerna i arbetslaget.
– I svenska har vi i arbetslaget tillsammans hittat ett material som vi alla tycker är bra. Vi har försökt hålla oss ifrån att köpa in väldigt många olika läromedel. Det gör att det blir lättare att byta mellan kurser och att byta klasser.

• Titta på nätet om ni hittar recensioner av läromedel.
– Jag skulle önska att det fanns en större recensionsverksamhet av läromedel. Det skulle man ha hjälp av.

• Hitta ett bra grundläromedel och bygg sedan på.
– Har man ett grundläromedel som passar det mesta så går det att utifrån det leta efter annat. För mig är det då ofta digitala alternativ. Ibland använder jag mig av det utbud som exempelvis finns via Forum för levande historia eller FN-förbundet när jag vill göra interaktiva övningar.

Källa: Malin Mattsson Flennegård, gymnasielärare och läromedelsförfattare.

Relaterat

Utbudet av läromedel har ökat lavinartat de senaste åren. De som ansvarar för att välja och kvalitetsgranska alla läromedel är lärarna. Men en ny undersökning som Skolvärlden har gjort visar att deras tid inte räcker till för att hinna göra det. Och skolmyndigheterna gör bara sporadiska granskningar av läromedel – den senaste kom 2006.

Det har gått 23 år sedan förhandsgranskningen av läromedel försvann och Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation lades ner. Sedan dess är det lärarnas sak att se till att läromedlen som används håller god kvalitet.

Sju av tio lärare anser att valet av läromedel för undervisning är helt upp till dem själva, visar en färsk undersökning som Skolvärlden låtit göra bland 1 500 lärare. Men det framkommer också att en stor majoritet av de tillfrågade inte hinner med att kvalitetsgranska, värdera och välja läromedel. Var fjärde lärare uppger sig inte alls ha tid för detta och 54 procent hinner inte med i tillräcklig utsträckning. Allra värst är det för lärare i grundskolans tidiga år.

– Tyvärr är jag inte förvånad. Det är ett uttryck för att läraryrket har kommit att inkludera väldigt många uppgifter, både pedagogiska och administrativa. I dag är det mycket som ska rymmas inom lärarjobbet och jag är inte förvånad över att detta är något man känner att man inte hinner göra med den kvalitet man skulle vilja, säger Anna Johnsson Harrie, läromedelsforskare vid Linköpings universitet.

Både Skolverket och Skolinspektionen har möjlighet att göra efterhandsgranskningar av läromedel, alltså att titta på innehållet i de läromedel som finns ute på marknaden.

När Skolinspektionen satte fysikämnet under lupp år 2010 ingick även vanligt förekommande läromedel i granskningen. Det visade sig bland annat att det nästan bara var män på bilderna i grundskolans fysikböcker.

2006 kom Skolverket med två rapporter om läromedel. Bland annat tittade man på hur väl 24 läroböcker i biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap levde upp till läroplanens värdegrund.

Inte alls särskilt bra, visade det sig.

– Det var efter en granskning av skolans läromedel av RFSL Ungdom som Skolverket kom med den rapporten. Den var en ren reaktion på medieuppmärksamheten. Ska man vara kritisk är det det enda som Skolverket har gjort under den här perioden, säger Anna Johnsson Harrie.

Behöver läromedlen granskas mer, tycker du?

– Det finns väldigt många bra läromedel, men det finns också de som inte är så bra. Vi vet ganska lite om vilka läromedel som faktiskt används ute i skolorna, liksom hur de används. Skolverkets undersökning om läromedlens roll i undervisningen var väldigt bra och lite ovanlig eftersom den fokuserade på vilken typ av läromedel som används. Men den kom som sagt också 2006. Det har hunnit hända en hel del efter det som vi inte vet så mycket om, eftersom ingen följt upp den.

När Anna Johnsson Harrie undervisar blivande lärare i läromedelskunskap brukar hon rita en horisontell linje och i ena änden skriva ”totalt fri marknad” och i den andra ”total statlig produktion”.

– Det går att placera Sverige på lite olika sätt på skalan beroende på om man tittar på vad myndigheterna har för uppdrag och vad de kan göra, eller om man tittar på hur mycket de faktiskt gör. Vi hamnar ganska långt ut på kanten av ”helt fri marknad” om man ser till att det inte sätts igång så många rapporter, säger hon och fortsätter:

– Som det är i dag är det marknadskrafterna, alltså producenterna, som ska stå för kvaliteten, medan konsumenterna – lärarna och rektorerna – har ett ansvar för att granska läromedlen som de köper in. Samtidigt har de sina ekonomiska ramar, så det finns även ett kommunpolitiskt ansvar för att skolorna kan köpa in kvalitativt bra läromedel.

Det är skolans skyldighet att ge eleverna tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning, men i vilken utsträckning den svenska lärarkåren verkligen har läromedel som är anpassade efter Lgr 11 och Gy 11 är det ingen som riktigt vet.

Skolvärldens undersökning visar att bara 41 procent av de deltagande lärarna har anpassade läromedel i alla sina ämnen.

Det är också svårt att få fram exakt hur mycket kommunerna satsar på läromedel. I Skolverkets officiella statistik klumpas läromedelskostnaderna ihop med bland annat inköp av datorer, kostnader för service av dem, bokinköp till skolbibliotek, avlöning av skolbibliotekarier och studiebesök.

Rickard Vinde, vd för branschorganisationen Svenska Läromedel, vars medlemsföretag står för 80–90 procent av läromedelsförsäljningen i Sverige, säger att hans bild är att ”många svenska lärare sitter med gamla läromedel – eller inga alls”.

– I vår branschstatistik ser vi att lärare och elever har fått färre nya läromedel i mer än 20 års tid. Det har alltså varit en kontinuerlig nedgång under lång tid. Under 2012 och 2013 skedde en viss uppgång, sedan de nya kursplanerna kom. Men det är en liten uppgång och från en låg nivå.

Enligt Svenska Läromedels egna siffror fick en elev i grundskolan nya läromedel för i genomsnitt 546 kronor år 2013. 2012 var siffran 497 kronor. I det ingår både tryckta och digitala läromedel.

En färsk dansk utvärdering av användningen av digitala läromedel visar att en grundskoleelev i Danmark i fjol fick tryckta läromedel för i snitt 996 kronor och digitala för motsvarande 402 kronor.

– Även Finland lägger betydligt mer på läromedel per elev. Utan läromedel minskar skolans kompensatoriska funktion, och då får hemmen större betydelse, säger Rickard Vinde, som menar att läromedelsanvändningen har sjunkit i samma takt som Pisa-resultaten.

– Det är svårt att visa ett vetenskapligt belägg för det, men jag menar att det finns ett samband. Utan läromedel får elever ingen struktur på sitt lärande. Är det brist på läromedel måste lärarna lägga väldigt mycket resurser på att hitta material och på att granska det. Det är ett oerhört slöseri med tid. Skolverket borde verkligen undersöka lärares tillgång till läromedel. Det är klart att lärare ska använda kompletterande undervisningsmaterial – från nätet, program från UR och liknande – men eleverna ska ha ett grundläromedel som bas. Det handlar ju ytterst om att man ska kunna stämma av mot betygskraven. Har lärare och elever föråldrade läromedel är det svårt att nå betygskraven, speciellt de högsta.

Floran av läromedel har i och med digitaliseringen blivit betydligt bredare och det pågår ett flitigt virtuellt delande av uppgifter och material lärare emellan. Det gör det svårt för skolmyndigheterna att veta vad som används i undervisningen i svenska skolor, konstaterar Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

– Vi på Skolverket kan med tydliga styrdokument ge stöd så att lärarna har något att förhålla sig till. Det hjälper ju inte om de sedan ändå inte har tid att granska läromedlen, men det är viktigt att lärarna vet och kan avgöra vad som är ett bra läromedel. De ska vara tajta mot kursplanerna. Det ligger i lärarnas ansvar att välja lärverktyg och det är viktigt att de får tid till det, säger hon.

Skolvärldens undersökning visar att sju av tio lärare är nöjda med de tryckta läromedlen som finns på skolan – men bara fyra av tio känner detsamma inför de digitala läromedlen. Tre av tio lärare säger att det inte finns några digitala läromedel i deras ämnen på skolan.

Rickard Vinde konstaterar att bara fem procent av alla läromedel som säljs är digitala.

– Om lärarna inte har kvalitativa, digitala läromedel från läromedelsförlagen är det klart att de tycker att de tryckta är bättre. Det går inte att jämföra en lärobok och internet – en lärobok ska jämföras med ett digitalt läro-medel. Vi driver linjen att man måste fylla digitaliseringen med innehåll. Att skaffa datorer utan digitala läromedel är faktiskt sämre än att inte ha några datorer alls.

Vinde får medhåll av utbildningsanalytikern Jan Hylén:

– I kölvattnet av satsningarna på en dator till varje elev har pengarna i många kommuner gått till att köpa tekniken. Sedan finns inga extra pengar till att köpa läromedel – det får lärarna hitta på nätet eller skapa egna. Det är en ganska vanlig inställning, som är besvärlig. Det tar enormt mycket tid för lärarna. Det finns inga som helst undersökningar som visar hur det påverkar kvaliteten, säger Jan Hylén och tillägger:

– Lärare är professionella undervisare, men bara vissa är dessutom professionella läromedelsförfattare.

Egenproducerat material och tryckta läroböcker är det som svenska lärare använder sig överlägset mest av, visar Skolvärldens undersökning. Därefter följer material från kollegor. Det vanligaste sättet att dela material mellan sig är via olika mötesplatser och forum på nätet. Bara en tredjedel av lärarna säger att det finns uppbyggda rutiner för att dela undervisningsmaterial på den egna skolan.

Jan Hylén skulle vilja se ett mer systematiskt samarbete i arbetslagen och på skolor i stort, både vad gäller framtagande av nytt material, men också kring utvärdering av läromedel.

– Om man ska skapa egna läromedel är det första man borde göra att ha en mycket tydligare arbetsfördelning bland lärarna. Så att någon eller några kan avsätta tid att utveckla läromedel, som andra sedan kan anpassa och återanvända och inte behöva uppfinna från grunden. Man borde också samarbeta mer kring kvalitetsvärdering, inte minst av digitala läromedel. Man är mer ovan vid dem och det kräver därför mer eftertanke och tid. Böcker är lättare att bläddra igenom och det går att se på några minuter om de passar eller inte.

– En utmaning är att bara skapa sig en överblick över vad ett digitalt läromedel innehåller och vad man kan använda och inte. Man måste fråga sig hur man tänkt arbeta med läromedlet jämfört med tryckta läromedel. Passar det in i den tekniska plattform som finns på skolan? Är det mycket videomaterial krävs också ett annat sätt att tänka när man utvärderar det.

Jan Hylén menar att Skolverket borde ta fram en tydlig handledning eller guide, som lärarna kan luta sig mot när de ska utvärdera digitala lärverktyg.

– Det finns i en del andra länder, som Norge, och jag tror att det hade varit värdefullt även här. Vi ska inte ha någon central granskning av läromedel igen – och jag tror inte att det över huvud taget är möjligt – men man kan hjälpa till med frågor som är bra att ställa sig.

Anna Johnsson Harrie konstaterar att svenska gymnasieelever anser sig bli tränade i att vara källkritiska på nätet – men detsamma gäller inte för läroböcker och annat tryckt material som används i undervisningen.

– Det resonerar jag mycket med mina lärarstudenter om; att de måste ha ett källkritiskt öga även till lärobokstexten. Det är de inte så beredda på. Det är väldigt viktigt att dels själv göra en bedömning av vad man ska släppa in för läromedel i sitt klassrum, dels vad man vill att eleverna ska få för relation till en text, säger hon.

Hur väl förbereder utbildningen de blivande lärarna på att granska läromedel?

– Det har varierat lite hur bra vi har varit på att rusta våra studenter för detta när de kommer ut. När vi här i Linköping startade 2011 års lärarutbildningar så skärpte vi läromedelskunskapen. Vi såg att det var något vi missat att trycka på i våra tidigare styrdokument. När jag själv undervisar studenter försöker jag prata om ett brett läromedelsbegrepp och inte bara läroboken. Utifrån en didaktisk grundtanke måste vi träna in att om du som lärare har en viss elevgrupp och ett visst stoff – vilka läromedel passar då för att just de eleverna ska nå upp till målen?

Malin Mattsson Flennegård undervisar i svenska och religionskunskap på Nyköpings gymnasium och är även läromedelsförfattare för Liber. Hon blev färdig lärare 1995 och hade bara arbetat i tre år när hon blev tillfrågad om hon ville vara med och skriva en ny lärobok i religion. Hennes första instinkt var att tacka nej – men hon insåg sedan att det var ett gyllene tillfälle att påverka och få med allt det hon, i sin lärargärning, anser att ett högklassigt läromedel ska innehålla.

– Har man en riktigt bra lärobok, vars innehåll man känner sig trygg med och kan lita på, och som innehåller bra uppgifter och bildmaterial som man vet följer ämnesplanen och det centrala innehållet – ja, då har man allt samlat. Det spar väldigt mycket arbetstid att slippa att ständigt leta i den djungel av material som finns. Innan man har börjat bygga upp sin egen bank med uppgifter är man ofta väldigt beroende av att antingen få hjälp av kollegor, eller att ha en bok man känner sig väldigt trygg med. När jag skrev lärarhandledningen har jag haft den nyutexaminerade lärarens perspektiv, säger hon.

Den första upplagan av hennes religionskunskapsbok ”Söka svar” kom ut år 2000. Den färskaste är från 2012 och har anpassats efter den senaste gymnasiereformen.

– Det är ett antal nya perspektiv som, enligt den senaste kursplanen i religion, ska belysas mer. Förhållandet mellan religion och vetenskap ska genomsyra kurserna och det är också ett större samhälleligt perspektiv: Vad fyller religionen för funktion i ett samhälle och för människorna där? Etik tar också större plats, med frågor som stamcellsforskning och värdegrundsarbetet i skolan.

Som läromedelsförfattare välkomnar hon läromedelsgranskningar från Skolverket och Skolinspektionen. Hon skulle gärna se att myndigheterna tillsatte fler sakkunniga för att kontinuerligt genomlysa läromedlen.

– Det ligger ett jättestort ansvar på de olika läromedelsförlagen att producera material som håller hög kvalitet, säger Malin Mattsson Flennegård, som också pekar på lärarens eget uppdrag:

– Man måste titta på ett läromedel med kritiska ögon, precis som med alla typer av källor. Det är faktiskt en författare som gör ett urval, väljer bilder och gör uppgifter. Det är inte alltid det är sakligt. Ibland kan man faktiskt känna att författaren har en agenda. Förhoppningsvis är den i linje med värdegrunden, men det är inte alltid så. När jag gick i gymnasiet hade vi en lärobok, där det på baksidan stod en kort text om varje religion. Islam beskrevs som ”underkastelsens religion”, om hinduism stod det ”förvirrande mångfald” och om buddism ”lidandets religion”. Kristendomen hade texten ”den givande kärlekens religion”. Det skulle aldrig gå igenom i dag, men så många år sedan är det faktiskt inte.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
"Nolltolerans mot sexuella övergepp" får inte vara tomma ord

"Nolltolerans mot sexuella övergepp" får inte vara tomma ord

Debatt

Se till att skollagens ”Nolltolerans mot sexuella trakasserier och övergrepp” inte bara blir tomma ord, skriver psykologen och författaren Christer Olsson.

Kommentera
Annons
Annons
”Oacceptabelt att lärare hindras från att undervisa”

”Oacceptabelt att lärare hindras från att undervisa”

Turkiet

Lärarnas Riksförbund fördömer turkiska regeringens repression mot lärare.
– Vi har lämnat en protest och följer nu utvecklingen med oro, säger Svante Tideman, 1:e vice förbundsordförande.

21 000 lärare i Turkiet får sina licenser indragna

Turkiet

Skolan och lärarna är nya måltavlor när Erdogan rensar upp efter kuppförsöket i helgen.

Annons
Brev oväntad väg till integration

Brev oväntad väg till integration

Nyanlända

Några lär sig att i Sverige gifter sig inte barn när de är tio år. Andra lär sig vad det innebär att tvingas fly. När två lärare i Älvdalen lät sina elever brevväxla med flyktingbarn kunde de inte ana vad de satte igång.

Annons
Annons
Försök med kompletterande pedagogisk utbildning kartläggs

Försök med kompletterande pedagogisk utbildning kartläggs

Lärarutbildningen

UKÄ får regeringens uppdrag att utvärdera försöksverksamheternas genomförande och resultat.
– För mig är det jätteviktigt att få det här kunskapsunderlaget för att kunna göra justeringar. Vi behöver den här vägen in i läraryrket, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Annons

Fortsatt lärarbrist inför skolstarten

Lärarbristen

Rapporter om skolor som står utan lärare till hösten fyller lokalpress från norr till söder. 
– Man borde sett de kommande behoven för länge sedan, höjt lönerna och förbättrat arbetsmiljön, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Han vill hjälpa lärarna förstå SYV

Han vill hjälpa lärarna förstå SYV

Vägledning

I sin nya bok bjuder Leif Andergren in både vägledare och lärare att ta del av hans samtalsmodell.
– Lärare och SYV:are jobbar ju för elevernas bästa. Då är det bra om de förstår varandra.

Betala 99 000 kronor - få 1,9 på högskoleprovet

Fusk

Gruppen "HP-hjälpen" skickar reklamerbjudanden om hjälp att fuska på högskoleprovet - mot en kostnad. Ett resultat på 1,9 kostar 99 000 kronor.

Kris i svensk skola − digitala läromedel saknas

Kris i svensk skola − digitala läromedel saknas

Debatt

I den statliga nationella IT-strategi, som regeringen nyligen antagit, slås fast att alla elever och lärare ska ha tillgång till egen dator i skolan senast år 2020. Däremot är det sämre ställt med tillgång till digitala läromedel. Till och med riktigt illa. Vi är nu rejält omkörda av både Danmark och Finland, skriver Rolf Ekelund i en debattartikel.

Kommentera
Almedalen 2016
Viktigt att "reparera" för att höja elevernas resultat

Viktigt att "reparera" för att höja elevernas resultat

Elevstöd

Lina Axelsson Kihlbom vet hur man gör för att vända resultat på en skola: Genom att ändra i schemat och sätta in reparativa åtgärder för de elever som befinner sig ute på kanten.

Debatt: Tydliga mål ger bättre skolresultat

Debatt: Tydliga mål ger bättre skolresultat

Skolresultat

En diskussion om behovet av en skola med tydligare kunskapsfokus mynnade ut i enighet i Moderaternas tält i Almedalen.
– Det var en konstruktiv debatt utan pajkastning. Våra argument börjar verkligen sjunka in hos de politiska partierna, kommenterade Svante Tideman, LR:s vice ordförande som deltog i panelen.

”Lärarassistenter ska inte undervisa”

”Lärarassistenter ska inte undervisa”

Lärarassistenter

Elever får inte de undervisningstimmar de har rätt till. Mer än hälften av lärarna undervisar 75 elever eller fler. En tredjedel av lärarna har inte tid att äta lunch varje dag. Lärarassistenter är en del av lösningen, men det saknas enighet kring vad de ska göra – och hur.

Nyanlända elever
Förslaget: Här ska lärare kunna få 10 000 kr i lönebonus

Förslaget: Här ska lärare kunna få 10 000 kr i lönebonus

Nyanlända

Kortare sommarlov för nyanlända och högre lön till skickliga lärare i utanförskapsområden. Alliansens partiledare lanserar under Almedalsveckan flera reformer för att stärka skolan.

Nihad Bunar: Kollegialt lärande är modellen

Nihad Bunar: Kollegialt lärande är modellen

Nyanlända

70 procent av lärarna anser sig inte ha tillräcklig kompetens att undervisa nyanlända, enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund. Professorn Nihad Bunar menar att kollegialt lärande är vägen framåt.

Almedalen 2016
Gymnasielärare: Två av tre har funderat på att sluta

Gymnasielärare: Två av tre har funderat på att sluta

Gymnasiereform

Två av tre gymnasielärare har övervägt att sluta på grund av arbetsmiljön, lönen och bristen på vidareutbildning. Samtidigt lämnar var fjärde elev gymnasiet utan fullständiga betyg.
– Det är en mycket allvarlig situation, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Tre glada smileys för svensk skola

Tre glada smileys för svensk skola

Likvärdig skola

Så här ser Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och LO på svensk skolas framtid. Hoppfullt med glada smileys.
Men finansminister Magdalena Andersson (S) kunde inte lova mer pengar till att göra skolan mer likvärdig.

Näringslivet: Alla elever måste få syv

Näringslivet: Alla elever måste få syv

Vägledning

Bättre studie- och yrkesvägledning och högskolebehörighet på yrkesprogrammen ska stoppa eleverna från att hoppa av gymnasiet. Högre löner och lärarassistenter ska locka gymnasielärare att stanna. 
– Det är en riktig kris på gång. Nu måste det bli verkstad, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Applådvinnarna i Almedalens skoldebatt

Applådvinnarna i Almedalens skoldebatt

Skoldebatt

Begränsat vinstuttag, lärare ska få vara lärare och politiker ska sluta käbbla och fokusera framåt. Det var slutsatser som drog ner applåder under den stora skoldebatten i Almedalen.

Partiledarnas tal i Almedalen
Sjöstedt bröt mönstret – men skolan fick inte plats

Sjöstedt bröt mönstret – men skolan fick inte plats

Almedalstalet

Skolan fick inget utrymme i Jonas Sjöstedts Almedalstal, som bland annat handlade om ojämlikhet, återinförd förmögenhetsskatt och behovet av ett nytt pensionssystem.

Anna Kinberg Batra nämnde skola flest gånger

Anna Kinberg Batra nämnde skola flest gånger

Almedalstalet

21 gånger fanns ordet skola med i någon form när moderaternas partiledare, Anna Kinberg Batra, talade i Almedalen på lördagskvällen. Den i särklass största applåden fick hon dock för ett svenskt medlemskap i Nato från en publik dominerad av gotlänningar.

Isabella Lövin lämnade skolan utanför premiärtalet

Isabella Lövin lämnade skolan utanför premiärtalet

Almedalstalet

Miljöpartiets nya språkrör premiärtalade i Almedalen. Isabella Lövin framhöll Sverige som föredöme i världen, men skolfrågor fanns överhuvudtaget inte med i hennes manus.

Ingen plats för skolan i Jimmie Åkessons tal

Ingen plats för skolan i Jimmie Åkessons tal

Almedalstalet

Sverige behöver en ny vision och det är Sverigedemokraterna som står för den visionen. Det förklarade Jimmie Åkesson i sitt tal i Almedalen på torsdagskvällen. Skolan fick inte mycket plats och omnämndes bara i förbigående.

Talade om assistenter – men inom vården

Talade om assistenter – men inom vården

Almedalstalet

Lärarkåren går på knäna och det debatteras om assistenter som avlastning till kringsysslor. KD:s partiledare Ebba Busch Thor talade i Almedalen om assistenter för att avlasta och ge mer tid för professionen – men inom vården.

Löfven: Skolan för viktig att spekulera i

Löfven: Skolan för viktig att spekulera i

Almedalstalet

10 miljarder till skolan och 8 extra miljarder till kommunernas välfärdsbudget. I Stefan Löfvens tal från Almedalen är skolans upprustning en del av den uppdaterade svenska modellen.

Tre sekunder skola i Annie Lööfs Almedalstal

Tre sekunder skola i Annie Lööfs Almedalstal

Almedalstalet

Hårdare straff mot könsstympare och stenkastare och slopade arbetsgivaravgifter stod på Centerpartiets agenda i Almedalen. Skolan fick nöja sig med en kort trevare om starkare band mellan utbildning och yrkesliv.

Skolan i EU-skugga i Björklunds Almedalstal

Skolan i EU-skugga i Björklunds Almedalstal

Almedalstalet

Han hade tänkt att prata skola, men slopade sitt ursprungliga tal för att mana till ett starkare svenskt EU-engagemang. Jan Björklund (L) inledde det första partiledartalet från Almedalen med att prata brexit.

Förslag: Högre krav för att kunna bli lärare

Förslag: Högre krav för att kunna bli lärare

Lärarutbildning

Minska antalet lärosäten för utbildning till högstadielärare och gymnasielärare och höj kraven vid antagning till lärarutbildningen. Det är förslag som Liberalerna för fram i dag.

Specialläraren: Så nyttig är mobiltelefonen i klassrummet

Specialläraren: Så nyttig är mobiltelefonen i klassrummet

Digitalt

Den ger struktur, stöd för minnet och förenklar kommunikationen. För elever i behov av stöd kan mobilen vara ett mångsidigt hjälpmedel. Men det förutsätter att vuxna omkring eleven har kunskaper om vilka möjligheter som finns.

”Akut brist på modersmålslärare”

”Akut brist på modersmålslärare”

Modersmål

Låg status, brist på övergripande organisation och behov av lärarlegitimation för alla. Det är vardagen för modersmålslärarna Keya Izol, Sebüktay Kaan och Tareq Khan. Samtidigt är de stolta lärare som vill arbeta med språk som en viktig del av en persons identitet.

Lämplighetstest ska stoppa avhopp från lärarutbildningen

Lämplighetstest ska stoppa avhopp från lärarutbildningen

Lärarutbildning

I höst börjar de första årskullarna lärarstudenter som genomgått lämplighetstest.
– Vi är försiktigt positiva, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studentorganisation.

Dubblad elevfrånvaro ökar stressen för lärarna

Dubblad elevfrånvaro ökar stressen för lärarna

Skolk

Elevers frånvaro är dubbelt så stor som Skolinspektionen hävdar, enligt en ny rapport.
– Hög elevfrånvaro leder självklart till stress för lärarna som försöker ge alla elever bästa möjliga undervisning, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Lärarbristen når nya rekord

Lärarbristen når nya rekord

Lärarbrist

Bristen på utbildade lärare är större än någonsin, rapporterar Arbetsförmedlingen.
– Vi har i flera år påtalat yrkets sjunkande attraktivitet. Det här borde inte komma som någon nyhet för kommuner och friskolor, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Oenighet i HD om örfilad elev

Oenighet i HD om örfilad elev

Dom

En oenig Högsta domstolen dömde Svenljunga kommun till 5 000 kronor i skadestånd i ett uppmärksammat fall där en lärare örfilat en spottande sjuåring.
– Den här domen har ingen större påverkan, eftersom den inte var enhällig, säger Kristina Rollbäck, chefsjurist på Lärarnas Riksförbund.

Gemensamt för problemskolor: Många outbildade lärare

Gemensamt för problemskolor: Många outbildade lärare

Skolsatsning

Tio skolor per halvår handplockas av Skolverket för att få hjälp att vända sina låga kunskapsresultat. Skolverket ser att många av skolorna har en sak gemensamt:
En stor andel outbildade lärare.

Mentorer på heltid minskar lärarnas stress

Mentorer på heltid minskar lärarnas stress

Arbetsmiljö

Sedan tre år arbetar Vretagymnasiet i Östergötland med heltidsmentorer. Nu följer två skolor i Linköpings kommun efter.
– Det är skönt att släppa utvecklingssamtal och föräldrakontakt och bara undervisa, säger Cecilia Andersson, lärare i svenska och historia.

Här satsar kommunen på eget lönelyft – utöver det statliga

Här satsar kommunen på eget lönelyft – utöver det statliga

Löner

Nybro kommun har bestämt sig för ett eget lönelyft, för lärare som inte får del av det statliga.
– Vi vill behålla goda pedagoger och höga resultat, säger Christina Davidsson, kommunalråd (C).

Fritt fram för fjärrundervisning i modersmål

Fritt fram för fjärrundervisning i modersmål

Fjärrundervisning

Från den första augusti är det fritt fram för fjärrundervisning i modersmål, enligt ett nytt riksdagsbeslut.

Lärare filmade stökiga elever

Lärare filmade stökiga elever

Mobiler i skolan

Läraren ville ha bevis på elevernas uppträdande – men fick i stället en tillrättavisning. ”Det är oacceptabelt att filma sin klass.”

”Det får inte bli en räddhågsenhet i skolan”

”Det får inte bli en räddhågsenhet i skolan”

Intervju

Eleverna har lämnat skolan, fler och fler lärare och syvare går in i sommarlovet – och Åsa Fahlén har hunnit vara ordförande för Lärarnas Riksförbund i en månad. För Skolvärlden berättar hon om de viktigaste frågorna för henne att driva, hur läraryrket ska bli attraktivt och hur det känns att sluta undervisa.

Två av tre kommuner har akut brist på skollokaler

Två av tre kommuner har akut brist på skollokaler

Undersökning

Större klasser och mer undervisning i modulhus och andra temporära lokaler är konsekvenser av skolans akuta lokalbrist. På tre års sikt behöver över 80 procent av kommunerna fler skolor.

Ålder vid invandring spelar stor roll för skolresultaten

Ålder vid invandring spelar stor roll för skolresultaten

Ny rapport

De som invandrat till Sverige före skolstart når gymnasiebehörighet i nästan samma utsträckning som inrikes födda. Det visar en ny rapport som SCB tagit fram på uppdrag av regeringen.

Skolbiblioteken får stor roll i it-satsningen

Skolbiblioteken får stor roll i it-satsningen

It-strategin

Programmering blir en del av läroplanen. Skolbibliotekens roll ska stärkas. Det är de två stora nyheterna i de nya styrdokumenten, om regeringen antar Skolverkets förslag.

Kritik mot kommunen efter skolmorden

Kritik mot kommunen efter skolmorden

Skolmorden

Kommunens agerande efter svärdattacken på Kronan i Trollhättan uppfyllde alla lagkrav – men det saknas en djupare uppföljning av personalens hälsotillstånd. Det framgår av ny en granskning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ni når inte målen för E, Skolkommissionen

Ni når inte målen för E, Skolkommissionen

Debatt

Vårt preliminära omdöme på de av Skolkommissionen föreslagna reformerna är att de för närvarande inte når målen för betyget E, skriver sju lärare på Kärrtorps gymnasium i Stockholm.

Kommentera
Betyget blir bättre efter "avslutad kurs"

Betyget blir bättre efter "avslutad kurs"

Replik

Skolkommissionen fick knappt ett E i betyg i en debattartikel av sju gymnasielärare. Lars Hallenberg, kanslichef på Lärarnas Riksförbund och en av ledamöterna i Skolkommissionen svarar i en replik: Efter "avslutad kurs" utgår jag från att betyget blir bättre.

Kommentera
Kommuner vill lösa lärarbristen med gymnasiestudenter

Kommuner vill lösa lärarbristen med gymnasiestudenter

Lärarbristen

Malmö och Lindesberg uppmanar nyblivna studenter att söka jobb på skolor. ”Att ta in personer utan utbildning är att skjuta legitimationsreformen i sank", säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

LO siktar på skolan: "Jävla vinstjakt"

LO siktar på skolan: "Jävla vinstjakt"

LO-basen pekar ut ny stridsfråga

LO tänker lägga sig i skoldebatten mer framöver.
– Vi har varit alldeles för tysta och passiva vad gäller förfallet i den svenska skolan, säger nyss omvalda ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson

Uppdaterad förstelärarreform och lönelyft: Fridolin i halvtid vid makten

Uppdaterad förstelärarreform och lönelyft: Fridolin i halvtid vid makten

Utbildningspolitik

Det är halvtid för regeringens skolpolitik – och flera av målen i regeringsförklaringen är uppfyllda. Men i frågan om att begränsa vinsterna för friskolorna är det dödläge.

Ny undersökning: Lärare och elever oeniga om respekt

Ny undersökning: Lärare och elever oeniga om respekt

Arbetsmiljö

Respekt mellan lärare och elever är temat för en ny undersökning. Den visar att många elever tycker respekten mellan lärare och elever brister. Lärarna – de tycker tvärt om.
– Som lärare är det lätt att skylla på föräldrarna, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Även kommuner måste få driva resursskolor

Även kommuner måste få driva resursskolor

Debatt

Skolinspektionen anser att det bryter mot skollagen att kommuner anordnar resursskolor. Det märkliga är att fristående huvudmän får göra det. Lagen bör ändras för att vi ska få en likvärdig skola av hög kvalitet för alla, skriver Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Kommentera
"Försteläraridén är feltänkt"

"Försteläraridén är feltänkt"

Kritik

Det duger inte att analysera skolan som en helhet och sedan behandla den med patentlösningar.
– "Den svenska skolan" finns inte, däremot finns det 6 000 grund- och gymnasieskolor som alla fungerar olika bra, säger organisationsforskaren Jan Löwstedt.

Stor ökning av hot om böter för skolor

Stor ökning av hot om böter för skolor

Inspektion

Skolinspektionen har delat ut 146 förelägganden om vite bara sedan den 1 januari 2015 – en mångdubbling jämfört med föregående år.

Så skapar du punk i klassrummet

Så skapar du punk i klassrummet

Lärmiljö

En fungerande och effektiv återkoppling – till eleverna men också från eleverna – är en av nycklarna till att skapa en bra lärmiljö. Och det finns gott om enkel teknik till din hjälp, tipsar Johan Eriksson, SO-lärare och ”Årets skolpunkare”.

Stökig skolmiljö orsak till kraftig ökning av skolkande elever

Stökig skolmiljö orsak till kraftig ökning av skolkande elever

Skolk

18 000 svenska elever var under höstterminen hemma från skolan upprepade gånger utan giltiga skäl. 1 700 elever var helt frånvarande under en månads tid eller mer, visar en rapport från Skolinspektionen.

Årets lärare gav Fridolin hemläxa

Årets lärare gav Fridolin hemläxa

Lärarlunch

”Årets lärare” gav utbildningsminister Gustav Fridolin saker att tänka på under semestern, när de lunchade på utbildningsdepartementet.
– Känslan av att inte räcka till är lite stor ibland, säger Johanna Åkerfeldt, utsedd till "Årets lärare".
 

Academedia tillbaka på börsen

Academedia tillbaka på börsen

Friskolor

Idag tar Academedia klivet tillbaka in på börsen.
– Risken finns att vi får mer kortsiktig styrning, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud för Academedia.

Omöjligt att nå total rättvisa i betygen

Omöjligt att nå total rättvisa i betygen

Debatt

Ilona Rinnes, universitetslektor vid Göteborgs universitet, om betyg: Vi kanske ska acceptera det faktum att det är omöjligt att uppnå total rättvisa och likvärdighet i bedömning.

Kommentera
Pernilla bytte bana efter 50 – pluggar till lärare

Pernilla bytte bana efter 50 – pluggar till lärare

Lärarutbildning

Pernilla Andersson utbildar sig till lärare vid Luleå tekniska universitet. Hon började studierna efter att hon hade fyllt 50 år.
– Åldern är bara en siffra. Det är verkligen mitt drömjobb, säger hon.

Elever rekryterar till friskolan mot smartphone-löfte

Elever rekryterar till friskolan mot smartphone-löfte

Skolkonkurrens

Kritik mot skolan som låter elever rekrytera kompisar till skolan mot löfte om en egen smartphone.
"Missvisande och orättvis kritik" säger skolchefen till Skolvärlden.

Mindre stress utan mentorskap

Mindre stress utan mentorskap

Arbetsmiljö

Lektionstiden har minskat med tio procent och mentorskapet är borttaget. På Risbroskolan i Fagersta kan lärarna numera ägna mer tid åt undervisningen.
– Nu kan jag med gott samvete fokusera på att lära ut. Det är ju så här man vill att det ska vara, säger Daniel Sundh, lärare i tyska och engelska.

Forskaren: Bra exempel där lärare får vara lärare

Forskaren: Bra exempel där lärare får vara lärare

Arbetstid

Petra Lindfors, professor i psykologi vid Stockholms universitet, tycker att Risbroskolan i Fagersta borde bli en förebild för andra skolor.
– Detta är ett gott exempel på hur det går att göra så att lärarna kan fokusera på sin huvuduppgift – pedagogiken.

Friskolor etablerar sig i alla områden

Friskolor etablerar sig i alla områden

Friskolor

En ny forskningsrapport visar att friskolor etablerar sig på platser i bägge ändar av den socioekonomiska skalan. I områden med många högutbildade – och i utsatta områden. 

Hot och våld mot lärare
9 av 10 studenter saknar utbildning att hantera våld

9 av 10 studenter saknar utbildning att hantera våld

Våld och hot

Över 90 procent av lärarstudenterna tycker inte att de fått tillräcklig handledning och utbildning i att hantera hot och våld i skolan, visar Skolvärldens undersökning.

”Önskar vi fick med oss mer verktyg"

”Önskar vi fick med oss mer verktyg"

Lärarutbildning

Fredrik Stillerud har ett år kvar på sin lärarutbildning.
– Jag önskar att vi skulle få med oss mer verktyg från lärarutbildningen vad gäller hantering av konflikter. Nu handlar det mest om mobbning och psykisk ohälsa, säger han.

Studenternas kommentarer om utbildning i att hantera hot och våld

Lärarutbildning

”Hot från elever nämns inte och är heller inte populärt att ta upp.” Läs studenternas kommentarer om att de inte får utbildning i att hantera våld och hot.

”Fel av skolan att stänga av dödshotande elev”

”Fel av skolan att stänga av dödshotande elev”

Elevvåld

En 17-årig pojke som hotade och pressade en annan elev på pengar stängdes av från sin gymnasieskola i Stockholm. Men det var fel, slår förvaltningsrätten fast i en dom.
– Det blir svårt att göra akuta avstängningar om den här domen slås fast. I så fall måste lagstiftningen ändras, säger Lotta Edholm (L), vice ordförande i utbildningsnämnden i Stockholms stad.

Lärares mejladresser kan bli offentliga

Lärares mejladresser kan bli offentliga

Sekretess

Medan hemadresser och telefonnummer blir sekretessbelagda, riskerar lärares mejladresser att bli offentliga.

Åsa Fahlén: Gymnasiereformen börjar i grundskolan

Åsa Fahlén: Gymnasiereformen börjar i grundskolan

Gymnasieutredningen

Liberalerna vill återgå till timplan och ämnesbetyg för att höja resultaten på gymnasiet. Dessutom vill de införa en skriftlig examen och höja antagningskraven till de teoretiska programmen.
– Det är lite att börja i fel ände. Det räcker inte med att höja kraven, vi måste se till att få en bra grundskola för alla, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Aktiebolag ska inte användas som driftsform för skolor

Aktiebolag ska inte användas som driftsform för skolor

Replik

Vinster i skolan bör återinvesteras, men aktie- och riskkapitalbolag bör överhuvudtaget inte användas som driftsformer för skolverksamhet, skriver debattörerna.

Kommentera
Prisad lärare fokuserar på growth mindset

Prisad lärare fokuserar på growth mindset

Lärarpris

Matte- och NO-läraren Camilla Askebäck Diaz är utsedd till Sveriges bästa lärare 2016.
– Mina elever ska lära sig att lära. Vad som än kastas åt dem i framtiden så ska de ha en strategi för att ta sig an saker som de inte vet någonting om, säger hon.

Förslag: skola på loven i alla kommuner

Förslag: skola på loven i alla kommuner

Lovskolor

Moderaterna satsar hårt på att profilera sig som skolparti. I sitt sommartal sa partiledaren Anna Kinberg Batra att M vill införa ett aktivt skolval och obligatoriska lovskolor i landets samtliga kommuner.

Annons
Annons
Annons