Annons
Bild 1/3
Bild 2/3
Bild 3/3

Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel

Publicerad 19 november 2014

Fakta

Tänk på det här när du väljer läromedel

• Beställ provexemplar från förlagen. Gå igenom och jämför böckerna i arbetslaget.
– I svenska har vi i arbetslaget tillsammans hittat ett material som vi alla tycker är bra. Vi har försökt hålla oss ifrån att köpa in väldigt många olika läromedel. Det gör att det blir lättare att byta mellan kurser och att byta klasser.

• Titta på nätet om ni hittar recensioner av läromedel.
– Jag skulle önska att det fanns en större recensionsverksamhet av läromedel. Det skulle man ha hjälp av.

• Hitta ett bra grundläromedel och bygg sedan på.
– Har man ett grundläromedel som passar det mesta så går det att utifrån det leta efter annat. För mig är det då ofta digitala alternativ. Ibland använder jag mig av det utbud som exempelvis finns via Forum för levande historia eller FN-förbundet när jag vill göra interaktiva övningar.

Källa: Malin Mattsson Flennegård, gymnasielärare och läromedelsförfattare.

Relaterat

Utbudet av läromedel har ökat lavinartat de senaste åren. De som ansvarar för att välja och kvalitetsgranska alla läromedel är lärarna. Men en ny undersökning som Skolvärlden har gjort visar att deras tid inte räcker till för att hinna göra det. Och skolmyndigheterna gör bara sporadiska granskningar av läromedel – den senaste kom 2006.

Det har gått 23 år sedan förhandsgranskningen av läromedel försvann och Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation lades ner. Sedan dess är det lärarnas sak att se till att läromedlen som används håller god kvalitet.

Sju av tio lärare anser att valet av läromedel för undervisning är helt upp till dem själva, visar en färsk undersökning som Skolvärlden låtit göra bland 1 500 lärare. Men det framkommer också att en stor majoritet av de tillfrågade inte hinner med att kvalitetsgranska, värdera och välja läromedel. Var fjärde lärare uppger sig inte alls ha tid för detta och 54 procent hinner inte med i tillräcklig utsträckning. Allra värst är det för lärare i grundskolans tidiga år.

– Tyvärr är jag inte förvånad. Det är ett uttryck för att läraryrket har kommit att inkludera väldigt många uppgifter, både pedagogiska och administrativa. I dag är det mycket som ska rymmas inom lärarjobbet och jag är inte förvånad över att detta är något man känner att man inte hinner göra med den kvalitet man skulle vilja, säger Anna Johnsson Harrie, läromedelsforskare vid Linköpings universitet.

Både Skolverket och Skolinspektionen har möjlighet att göra efterhandsgranskningar av läromedel, alltså att titta på innehållet i de läromedel som finns ute på marknaden.

När Skolinspektionen satte fysikämnet under lupp år 2010 ingick även vanligt förekommande läromedel i granskningen. Det visade sig bland annat att det nästan bara var män på bilderna i grundskolans fysikböcker.

2006 kom Skolverket med två rapporter om läromedel. Bland annat tittade man på hur väl 24 läroböcker i biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap levde upp till läroplanens värdegrund.

Inte alls särskilt bra, visade det sig.

– Det var efter en granskning av skolans läromedel av RFSL Ungdom som Skolverket kom med den rapporten. Den var en ren reaktion på medieuppmärksamheten. Ska man vara kritisk är det det enda som Skolverket har gjort under den här perioden, säger Anna Johnsson Harrie.

Behöver läromedlen granskas mer, tycker du?

– Det finns väldigt många bra läromedel, men det finns också de som inte är så bra. Vi vet ganska lite om vilka läromedel som faktiskt används ute i skolorna, liksom hur de används. Skolverkets undersökning om läromedlens roll i undervisningen var väldigt bra och lite ovanlig eftersom den fokuserade på vilken typ av läromedel som används. Men den kom som sagt också 2006. Det har hunnit hända en hel del efter det som vi inte vet så mycket om, eftersom ingen följt upp den.

När Anna Johnsson Harrie undervisar blivande lärare i läromedelskunskap brukar hon rita en horisontell linje och i ena änden skriva ”totalt fri marknad” och i den andra ”total statlig produktion”.

– Det går att placera Sverige på lite olika sätt på skalan beroende på om man tittar på vad myndigheterna har för uppdrag och vad de kan göra, eller om man tittar på hur mycket de faktiskt gör. Vi hamnar ganska långt ut på kanten av ”helt fri marknad” om man ser till att det inte sätts igång så många rapporter, säger hon och fortsätter:

– Som det är i dag är det marknadskrafterna, alltså producenterna, som ska stå för kvaliteten, medan konsumenterna – lärarna och rektorerna – har ett ansvar för att granska läromedlen som de köper in. Samtidigt har de sina ekonomiska ramar, så det finns även ett kommunpolitiskt ansvar för att skolorna kan köpa in kvalitativt bra läromedel.

Det är skolans skyldighet att ge eleverna tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning, men i vilken utsträckning den svenska lärarkåren verkligen har läromedel som är anpassade efter Lgr 11 och Gy 11 är det ingen som riktigt vet.

Skolvärldens undersökning visar att bara 41 procent av de deltagande lärarna har anpassade läromedel i alla sina ämnen.

Det är också svårt att få fram exakt hur mycket kommunerna satsar på läromedel. I Skolverkets officiella statistik klumpas läromedelskostnaderna ihop med bland annat inköp av datorer, kostnader för service av dem, bokinköp till skolbibliotek, avlöning av skolbibliotekarier och studiebesök.

Rickard Vinde, vd för branschorganisationen Svenska Läromedel, vars medlemsföretag står för 80–90 procent av läromedelsförsäljningen i Sverige, säger att hans bild är att ”många svenska lärare sitter med gamla läromedel – eller inga alls”.

– I vår branschstatistik ser vi att lärare och elever har fått färre nya läromedel i mer än 20 års tid. Det har alltså varit en kontinuerlig nedgång under lång tid. Under 2012 och 2013 skedde en viss uppgång, sedan de nya kursplanerna kom. Men det är en liten uppgång och från en låg nivå.

Enligt Svenska Läromedels egna siffror fick en elev i grundskolan nya läromedel för i genomsnitt 546 kronor år 2013. 2012 var siffran 497 kronor. I det ingår både tryckta och digitala läromedel.

En färsk dansk utvärdering av användningen av digitala läromedel visar att en grundskoleelev i Danmark i fjol fick tryckta läromedel för i snitt 996 kronor och digitala för motsvarande 402 kronor.

– Även Finland lägger betydligt mer på läromedel per elev. Utan läromedel minskar skolans kompensatoriska funktion, och då får hemmen större betydelse, säger Rickard Vinde, som menar att läromedelsanvändningen har sjunkit i samma takt som Pisa-resultaten.

– Det är svårt att visa ett vetenskapligt belägg för det, men jag menar att det finns ett samband. Utan läromedel får elever ingen struktur på sitt lärande. Är det brist på läromedel måste lärarna lägga väldigt mycket resurser på att hitta material och på att granska det. Det är ett oerhört slöseri med tid. Skolverket borde verkligen undersöka lärares tillgång till läromedel. Det är klart att lärare ska använda kompletterande undervisningsmaterial – från nätet, program från UR och liknande – men eleverna ska ha ett grundläromedel som bas. Det handlar ju ytterst om att man ska kunna stämma av mot betygskraven. Har lärare och elever föråldrade läromedel är det svårt att nå betygskraven, speciellt de högsta.

Floran av läromedel har i och med digitaliseringen blivit betydligt bredare och det pågår ett flitigt virtuellt delande av uppgifter och material lärare emellan. Det gör det svårt för skolmyndigheterna att veta vad som används i undervisningen i svenska skolor, konstaterar Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

– Vi på Skolverket kan med tydliga styrdokument ge stöd så att lärarna har något att förhålla sig till. Det hjälper ju inte om de sedan ändå inte har tid att granska läromedlen, men det är viktigt att lärarna vet och kan avgöra vad som är ett bra läromedel. De ska vara tajta mot kursplanerna. Det ligger i lärarnas ansvar att välja lärverktyg och det är viktigt att de får tid till det, säger hon.

Skolvärldens undersökning visar att sju av tio lärare är nöjda med de tryckta läromedlen som finns på skolan – men bara fyra av tio känner detsamma inför de digitala läromedlen. Tre av tio lärare säger att det inte finns några digitala läromedel i deras ämnen på skolan.

Rickard Vinde konstaterar att bara fem procent av alla läromedel som säljs är digitala.

– Om lärarna inte har kvalitativa, digitala läromedel från läromedelsförlagen är det klart att de tycker att de tryckta är bättre. Det går inte att jämföra en lärobok och internet – en lärobok ska jämföras med ett digitalt läro-medel. Vi driver linjen att man måste fylla digitaliseringen med innehåll. Att skaffa datorer utan digitala läromedel är faktiskt sämre än att inte ha några datorer alls.

Vinde får medhåll av utbildningsanalytikern Jan Hylén:

– I kölvattnet av satsningarna på en dator till varje elev har pengarna i många kommuner gått till att köpa tekniken. Sedan finns inga extra pengar till att köpa läromedel – det får lärarna hitta på nätet eller skapa egna. Det är en ganska vanlig inställning, som är besvärlig. Det tar enormt mycket tid för lärarna. Det finns inga som helst undersökningar som visar hur det påverkar kvaliteten, säger Jan Hylén och tillägger:

– Lärare är professionella undervisare, men bara vissa är dessutom professionella läromedelsförfattare.

Egenproducerat material och tryckta läroböcker är det som svenska lärare använder sig överlägset mest av, visar Skolvärldens undersökning. Därefter följer material från kollegor. Det vanligaste sättet att dela material mellan sig är via olika mötesplatser och forum på nätet. Bara en tredjedel av lärarna säger att det finns uppbyggda rutiner för att dela undervisningsmaterial på den egna skolan.

Jan Hylén skulle vilja se ett mer systematiskt samarbete i arbetslagen och på skolor i stort, både vad gäller framtagande av nytt material, men också kring utvärdering av läromedel.

– Om man ska skapa egna läromedel är det första man borde göra att ha en mycket tydligare arbetsfördelning bland lärarna. Så att någon eller några kan avsätta tid att utveckla läromedel, som andra sedan kan anpassa och återanvända och inte behöva uppfinna från grunden. Man borde också samarbeta mer kring kvalitetsvärdering, inte minst av digitala läromedel. Man är mer ovan vid dem och det kräver därför mer eftertanke och tid. Böcker är lättare att bläddra igenom och det går att se på några minuter om de passar eller inte.

– En utmaning är att bara skapa sig en överblick över vad ett digitalt läromedel innehåller och vad man kan använda och inte. Man måste fråga sig hur man tänkt arbeta med läromedlet jämfört med tryckta läromedel. Passar det in i den tekniska plattform som finns på skolan? Är det mycket videomaterial krävs också ett annat sätt att tänka när man utvärderar det.

Jan Hylén menar att Skolverket borde ta fram en tydlig handledning eller guide, som lärarna kan luta sig mot när de ska utvärdera digitala lärverktyg.

– Det finns i en del andra länder, som Norge, och jag tror att det hade varit värdefullt även här. Vi ska inte ha någon central granskning av läromedel igen – och jag tror inte att det över huvud taget är möjligt – men man kan hjälpa till med frågor som är bra att ställa sig.

Anna Johnsson Harrie konstaterar att svenska gymnasieelever anser sig bli tränade i att vara källkritiska på nätet – men detsamma gäller inte för läroböcker och annat tryckt material som används i undervisningen.

– Det resonerar jag mycket med mina lärarstudenter om; att de måste ha ett källkritiskt öga även till lärobokstexten. Det är de inte så beredda på. Det är väldigt viktigt att dels själv göra en bedömning av vad man ska släppa in för läromedel i sitt klassrum, dels vad man vill att eleverna ska få för relation till en text, säger hon.

Hur väl förbereder utbildningen de blivande lärarna på att granska läromedel?

– Det har varierat lite hur bra vi har varit på att rusta våra studenter för detta när de kommer ut. När vi här i Linköping startade 2011 års lärarutbildningar så skärpte vi läromedelskunskapen. Vi såg att det var något vi missat att trycka på i våra tidigare styrdokument. När jag själv undervisar studenter försöker jag prata om ett brett läromedelsbegrepp och inte bara läroboken. Utifrån en didaktisk grundtanke måste vi träna in att om du som lärare har en viss elevgrupp och ett visst stoff – vilka läromedel passar då för att just de eleverna ska nå upp till målen?

Malin Mattsson Flennegård undervisar i svenska och religionskunskap på Nyköpings gymnasium och är även läromedelsförfattare för Liber. Hon blev färdig lärare 1995 och hade bara arbetat i tre år när hon blev tillfrågad om hon ville vara med och skriva en ny lärobok i religion. Hennes första instinkt var att tacka nej – men hon insåg sedan att det var ett gyllene tillfälle att påverka och få med allt det hon, i sin lärargärning, anser att ett högklassigt läromedel ska innehålla.

– Har man en riktigt bra lärobok, vars innehåll man känner sig trygg med och kan lita på, och som innehåller bra uppgifter och bildmaterial som man vet följer ämnesplanen och det centrala innehållet – ja, då har man allt samlat. Det spar väldigt mycket arbetstid att slippa att ständigt leta i den djungel av material som finns. Innan man har börjat bygga upp sin egen bank med uppgifter är man ofta väldigt beroende av att antingen få hjälp av kollegor, eller att ha en bok man känner sig väldigt trygg med. När jag skrev lärarhandledningen har jag haft den nyutexaminerade lärarens perspektiv, säger hon.

Den första upplagan av hennes religionskunskapsbok ”Söka svar” kom ut år 2000. Den färskaste är från 2012 och har anpassats efter den senaste gymnasiereformen.

– Det är ett antal nya perspektiv som, enligt den senaste kursplanen i religion, ska belysas mer. Förhållandet mellan religion och vetenskap ska genomsyra kurserna och det är också ett större samhälleligt perspektiv: Vad fyller religionen för funktion i ett samhälle och för människorna där? Etik tar också större plats, med frågor som stamcellsforskning och värdegrundsarbetet i skolan.

Som läromedelsförfattare välkomnar hon läromedelsgranskningar från Skolverket och Skolinspektionen. Hon skulle gärna se att myndigheterna tillsatte fler sakkunniga för att kontinuerligt genomlysa läromedlen.

– Det ligger ett jättestort ansvar på de olika läromedelsförlagen att producera material som håller hög kvalitet, säger Malin Mattsson Flennegård, som också pekar på lärarens eget uppdrag:

– Man måste titta på ett läromedel med kritiska ögon, precis som med alla typer av källor. Det är faktiskt en författare som gör ett urval, väljer bilder och gör uppgifter. Det är inte alltid det är sakligt. Ibland kan man faktiskt känna att författaren har en agenda. Förhoppningsvis är den i linje med värdegrunden, men det är inte alltid så. När jag gick i gymnasiet hade vi en lärobok, där det på baksidan stod en kort text om varje religion. Islam beskrevs som ”underkastelsens religion”, om hinduism stod det ”förvirrande mångfald” och om buddism ”lidandets religion”. Kristendomen hade texten ”den givande kärlekens religion”. Det skulle aldrig gå igenom i dag, men så många år sedan är det faktiskt inte.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärare filmade stökiga elever

Lärare filmade stökiga elever

Mobiler i skolan

Läraren ville ha bevis på elevernas uppträdande – men fick i stället en tillrättavisning. ”Det är oacceptabelt att filma sin klass.”

Annons
Annons
Åsa Fahlén: ”Det får inte bli en räddhågsenhet i skolan”

Åsa Fahlén: ”Det får inte bli en räddhågsenhet i skolan”

Intervju

Eleverna har lämnat skolan, fler och fler lärare och syvare går in i sommarlovet – och Åsa Fahlén har hunnit vara ordförande för Lärarnas Riksförbund i en månad. För Skolvärlden berättar hon om de viktigaste frågorna för henne att driva, hur läraryrket ska bli attraktivt och hur det känns att sluta undervisa.

Annons
Två av tre kommuner har akut brist på skollokaler

Två av tre kommuner har akut brist på skollokaler

Undersökning

Större klasser och mer undervisning i modulhus och andra temporära lokaler är konsekvenser av skolans akuta lokalbrist. På tre års sikt behöver över 80 procent av kommunerna fler skolor.

Ålder vid invandring spelar stor roll för skolresultaten

Ålder vid invandring spelar stor roll för skolresultaten

Ny rapport

De som invandrat till Sverige före skolstart når gymnasiebehörighet i nästan samma utsträckning som inrikes födda. Det visar en ny rapport som SCB tagit fram på uppdrag av regeringen.

Annons
Annons
Skolbiblioteken får stor roll i it-satsningen

Skolbiblioteken får stor roll i it-satsningen

It-strategin

Programmering blir en del av läroplanen. Skolbibliotekens roll ska stärkas. Det är de två stora nyheterna i de nya styrdokumenten, om regeringen antar Skolverkets förslag.

Annons
Kritik mot kommunen efter skolmorden

Kritik mot kommunen efter skolmorden

Skolmorden

Kommunens agerande efter svärdattacken på Kronan i Trollhättan uppfyllde alla lagkrav – men det saknas en djupare uppföljning av personalens hälsotillstånd. Det framgår av ny en granskning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Ni når inte målen för E, Skolkommissionen

Ni når inte målen för E, Skolkommissionen

Debatt

Vårt preliminära omdöme på de av Skolkommissionen föreslagna reformerna är att de för närvarande inte når målen för betyget E, skriver sju lärare på Kärrtorps gymnasium i Stockholm.

Kommentera
Betyget blir bättre efter "avslutad kurs"

Betyget blir bättre efter "avslutad kurs"

Replik

Skolkommissionen fick knappt ett E i betyg i en debattartikel av sju gymnasielärare. Lars Hallenberg, kanslichef på Lärarnas Riksförbund och en av ledamöterna i Skolkommissionen svarar i en replik: Efter "avslutad kurs" utgår jag från att betyget blir bättre.

Kommentera
Kommuner vill lösa lärarbristen med gymnasiestudenter

Kommuner vill lösa lärarbristen med gymnasiestudenter

Lärarbristen

Malmö och Lindesberg uppmanar nyblivna studenter att söka jobb på skolor. ”Att ta in personer utan utbildning är att skjuta legitimationsreformen i sank", säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

LO siktar på skolan: "Jävla vinstjakt"

LO siktar på skolan: "Jävla vinstjakt"

LO-basen pekar ut ny stridsfråga

LO tänker lägga sig i skoldebatten mer framöver.
– Vi har varit alldeles för tysta och passiva vad gäller förfallet i den svenska skolan, säger nyss omvalda ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson

Uppdaterad förstelärarreform och lönelyft: Fridolin i halvtid vid makten

Uppdaterad förstelärarreform och lönelyft: Fridolin i halvtid vid makten

Utbildningspolitik

Det är halvtid för regeringens skolpolitik – och flera av målen i regeringsförklaringen är uppfyllda. Men i frågan om att begränsa vinsterna för friskolorna är det dödläge.

Ny undersökning: Lärare och elever oeniga om respekt

Ny undersökning: Lärare och elever oeniga om respekt

Arbetsmiljö

Respekt mellan lärare och elever är temat för en ny undersökning. Den visar att många elever tycker respekten mellan lärare och elever brister. Lärarna – de tycker tvärt om.
– Som lärare är det lätt att skylla på föräldrarna, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Även kommuner måste få driva resursskolor

Även kommuner måste få driva resursskolor

Debatt

Skolinspektionen anser att det bryter mot skollagen att kommuner anordnar resursskolor. Det märkliga är att fristående huvudmän får göra det. Lagen bör ändras för att vi ska få en likvärdig skola av hög kvalitet för alla, skriver Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Kommentera
"Försteläraridén är feltänkt"

"Försteläraridén är feltänkt"

Kritik

Det duger inte att analysera skolan som en helhet och sedan behandla den med patentlösningar.
– "Den svenska skolan" finns inte, däremot finns det 6 000 grund- och gymnasieskolor som alla fungerar olika bra, säger organisationsforskaren Jan Löwstedt.

Stor ökning av hot om böter för skolor

Stor ökning av hot om böter för skolor

Inspektion

Skolinspektionen har delat ut 146 förelägganden om vite bara sedan den 1 januari 2015 – en mångdubbling jämfört med föregående år.

Så skapar du punk i klassrummet

Så skapar du punk i klassrummet

Lärmiljö

En fungerande och effektiv återkoppling – till eleverna men också från eleverna – är en av nycklarna till att skapa en bra lärmiljö. Och det finns gott om enkel teknik till din hjälp, tipsar Johan Eriksson, SO-lärare och ”Årets skolpunkare”.

Stökig skolmiljö orsak till kraftig ökning av skolkande elever

Stökig skolmiljö orsak till kraftig ökning av skolkande elever

Skolk

18 000 svenska elever var under höstterminen hemma från skolan upprepade gånger utan giltiga skäl. 1 700 elever var helt frånvarande under en månads tid eller mer, visar en rapport från Skolinspektionen.

Årets lärare gav Fridolin hemläxa

Årets lärare gav Fridolin hemläxa

Lärarlunch

”Årets lärare” gav utbildningsminister Gustav Fridolin saker att tänka på under semestern, när de lunchade på utbildningsdepartementet.
– Känslan av att inte räcka till är lite stor ibland, säger Johanna Åkerfeldt, utsedd till "Årets lärare".
 

Academedia tillbaka på börsen

Academedia tillbaka på börsen

Friskolor

Idag tar Academedia klivet tillbaka in på börsen.
– Risken finns att vi får mer kortsiktig styrning, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud för Academedia.

Omöjligt att nå total rättvisa i betygen

Omöjligt att nå total rättvisa i betygen

Debatt

Ilona Rinnes, universitetslektor vid Göteborgs universitet, om betyg: Vi kanske ska acceptera det faktum att det är omöjligt att uppnå total rättvisa och likvärdighet i bedömning.

Kommentera
Pernilla bytte bana efter 50 – pluggar till lärare

Pernilla bytte bana efter 50 – pluggar till lärare

Lärarutbildning

Pernilla Andersson utbildar sig till lärare vid Luleå tekniska universitet. Hon började studierna efter att hon hade fyllt 50 år.
– Åldern är bara en siffra. Det är verkligen mitt drömjobb, säger hon.

Elever rekryterar till friskolan mot smartphone-löfte

Elever rekryterar till friskolan mot smartphone-löfte

Skolkonkurrens

Kritik mot skolan som låter elever rekrytera kompisar till skolan mot löfte om en egen smartphone.
"Missvisande och orättvis kritik" säger skolchefen till Skolvärlden.

Mindre stress utan mentorskap

Mindre stress utan mentorskap

Arbetsmiljö

Lektionstiden har minskat med tio procent och mentorskapet är borttaget. På Risbroskolan i Fagersta kan lärarna numera ägna mer tid åt undervisningen.
– Nu kan jag med gott samvete fokusera på att lära ut. Det är ju så här man vill att det ska vara, säger Daniel Sundh, lärare i tyska och engelska.

Forskaren: Bra exempel där lärare får vara lärare

Forskaren: Bra exempel där lärare får vara lärare

Arbetstid

Petra Lindfors, professor i psykologi vid Stockholms universitet, tycker att Risbroskolan i Fagersta borde bli en förebild för andra skolor.
– Detta är ett gott exempel på hur det går att göra så att lärarna kan fokusera på sin huvuduppgift – pedagogiken.

Friskolor etablerar sig i alla områden

Friskolor etablerar sig i alla områden

Friskolor

En ny forskningsrapport visar att friskolor etablerar sig på platser i bägge ändar av den socioekonomiska skalan. I områden med många högutbildade – och i utsatta områden. 

Hot och våld mot lärare
9 av 10 studenter saknar utbildning att hantera våld

9 av 10 studenter saknar utbildning att hantera våld

Våld och hot

Över 90 procent av lärarstudenterna tycker inte att de fått tillräcklig handledning och utbildning i att hantera hot och våld i skolan, visar Skolvärldens undersökning.

”Önskar vi fick med oss mer verktyg"

”Önskar vi fick med oss mer verktyg"

Lärarutbildning

Fredrik Stillerud har ett år kvar på sin lärarutbildning.
– Jag önskar att vi skulle få med oss mer verktyg från lärarutbildningen vad gäller hantering av konflikter. Nu handlar det mest om mobbning och psykisk ohälsa, säger han.

Studenternas kommentarer om utbildning i att hantera hot och våld

Lärarutbildning

”Hot från elever nämns inte och är heller inte populärt att ta upp.” Läs studenternas kommentarer om att de inte får utbildning i att hantera våld och hot.

”Fel av skolan att stänga av dödshotande elev”

”Fel av skolan att stänga av dödshotande elev”

Elevvåld

En 17-årig pojke som hotade och pressade en annan elev på pengar stängdes av från sin gymnasieskola i Stockholm. Men det var fel, slår förvaltningsrätten fast i en dom.
– Det blir svårt att göra akuta avstängningar om den här domen slås fast. I så fall måste lagstiftningen ändras, säger Lotta Edholm (L), vice ordförande i utbildningsnämnden i Stockholms stad.

Lärares mejladresser kan bli offentliga

Lärares mejladresser kan bli offentliga

Sekretess

Medan hemadresser och telefonnummer blir sekretessbelagda, riskerar lärares mejladresser att bli offentliga.

Åsa Fahlén: Gymnasiereformen börjar i grundskolan

Åsa Fahlén: Gymnasiereformen börjar i grundskolan

Gymnasieutredningen

Liberalerna vill återgå till timplan och ämnesbetyg för att höja resultaten på gymnasiet. Dessutom vill de införa en skriftlig examen och höja antagningskraven till de teoretiska programmen.
– Det är lite att börja i fel ände. Det räcker inte med att höja kraven, vi måste se till att få en bra grundskola för alla, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Aktiebolag ska inte användas som driftsform för skolor

Aktiebolag ska inte användas som driftsform för skolor

Replik

Vinster i skolan bör återinvesteras, men aktie- och riskkapitalbolag bör överhuvudtaget inte användas som driftsformer för skolverksamhet, skriver debattörerna.

Kommentera
Prisad lärare fokuserar på growth mindset

Prisad lärare fokuserar på growth mindset

Lärarpris

Matte- och NO-läraren Camilla Askebäck Diaz är utsedd till Sveriges bästa lärare 2016.
– Mina elever ska lära sig att lära. Vad som än kastas åt dem i framtiden så ska de ha en strategi för att ta sig an saker som de inte vet någonting om, säger hon.

Förslag: skola på loven i alla kommuner

Förslag: skola på loven i alla kommuner

Lovskolor

Moderaterna satsar hårt på att profilera sig som skolparti. I sitt sommartal sa partiledaren Anna Kinberg Batra att M vill införa ett aktivt skolval och obligatoriska lovskolor i landets samtliga kommuner.

Hot och våld mot lärare
Var femte student har funderat på att hoppa av på grund av våld

Var femte student har funderat på att hoppa av på grund av våld

Våld mot lärare

Nästan var femte lärarstudent har funderat på att hoppa av på grund av förekomsten av våld och hot i skolans värld. 
Många har själva blivit utsatta för våld, hot eller sexuella trakasserier redan under sin VFU, visar en ny undersökning som Skolvärlden gjort.
– Det är en katastrof, speciellt med tanke på hur svårt många skolor har att hitta nya lärare, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Sandra, 23: ”När det var som värst grät jag hela vägen hem"

Sandra, 23: ”När det var som värst grät jag hela vägen hem"

Avhopp

Sandra Thorsson beskriver vikariejobbet som att bli mobbad. Elever som hotar, daskar henne i ändan, vägrar delta och ägnar sig åt maktspel. Nu har hon fått nog.
– Det är inte värt det. Jag gillar att undervisa men det kostar för mycket.

Fridolin om siffrorna: ”Fruktansvärt”

Fridolin om siffrorna: ”Fruktansvärt”

Lärarbrist

Utbildningsminister Gustav Fridolin reagerar starkt på Skolvärldens undersökning, som visar att över 15 procent av lärarstudenterna blivit utsatta för våld, hot eller sexuella trakasserier redan under sin VFU.
– Fruktansvärda siffror, säger han.

Christina stöttar oroliga studenter: ”Det är värt det”

Lärarstöd

Lärarstudenterna tvekar ibland när de ser låg- och mellanstadieläraren Christina Nyströms arbetsmiljö.
– Jag brukar säga att det finns många jobbiga situationer, men att det är värt det, säger hon.

Lärarstudenternas röster om hot och våld

Lärarstudenternas röster om hot och våld

"Attackerades och slogs ner av elev under VFU:n i oktober 2015. Fick själv göra polis­anmälan mot eleven." Läs lärarstudenternas svar på Skolvärldens enkät.

"Sluta skyll på rektorerna"

"Sluta skyll på rektorerna"

Skolledning

Börja samarbeta och sluta med beskyllningar. Det är receptet för en tryggare skolmiljö, menar Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund.
– Vi kan inte leta syndabockar, det leder inte till att fler söker sig till skolan, säger han.

Hyllade rektorn: Måste visa var gränserna går

Hyllade rektorn: Måste visa var gränserna går

Skolledare

Hur stoppar man egentligen hoten mot lärarna? Petra Karlsson, biträdande rektor på Polhemskolan i Lund, tror att man kan få en tryggare skolmiljö genom att öka kommunikationen och samarbetet med lärarna.

Fördubbling av antalet lärare över 67 år

Fördubbling av antalet lärare över 67 år

Lärarbristen

En generell dispens för pensionerade lärare ska hjälpa till att lösa lärarbristen i Malmö stad.
På ett år har antalet lärare över 67 år mer än fördubblats.

Sigrid, 75: Jag har arbetat heltid sedan pensionen

Sigrid, 75: Jag har arbetat heltid sedan pensionen

Lärarbristen

Vore det inte för de pensionerade lärarna skulle lärarbristen vara än mer akut.
– Jag har i princip arbetat heltid sedan jag gick i pension, säger 75-åriga Sigrid Stiernströmer.

Lärarna behöver tydligare direktiv för värdegrundsarbete

Lärarna behöver tydligare direktiv för värdegrundsarbete

Debatt

Världen är i gungning. Värderingar sätts på prov. Även om det i slutändan är lärares enskilda ansvar behövs tydliga direktiv från nationella instanser för att uppnå likvärdighet i skolan, skriver debattörerna.

Kommentera
Academedia slår ifrån sig ministerns kritik

Academedia slår ifrån sig ministerns kritik

Skolmarknad

Skolkoncernen Academedias förväntade kliv in på börsen kritiseras hårt av Gymnasieminister Aida Hadzialic som kallar det ”stötande”.
– Det där är politiska uttalanden, de har inte med verkligheten att göra, säger Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog.

Så ska studieron säkras: Skärpta krav på lärarna

Studiero

Det vanligaste hotet mot studiero i klassrummet är inte en stökig elev – utan en sysslolös. Skolinspektionens nya granskning av studiero i klassrummet skärper kraven på lärarna.

Därför är fler lärare sjuka på jobbet

Därför är fler lärare sjuka på jobbet

Arbetsmiljö

Fler svenskar blir sjuka på jobbet. Inom utbildningssektorn är organisatoriska och sociala faktorer de absolut vanligaste orsakerna till arbetssjukdom.

Annons
Annons
Annons