Annons
Bild 1/3
Bild 2/3
Bild 3/3

Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel

Publicerad 19 november 2014

Fakta

Tänk på det här när du väljer läromedel

• Beställ provexemplar från förlagen. Gå igenom och jämför böckerna i arbetslaget.
– I svenska har vi i arbetslaget tillsammans hittat ett material som vi alla tycker är bra. Vi har försökt hålla oss ifrån att köpa in väldigt många olika läromedel. Det gör att det blir lättare att byta mellan kurser och att byta klasser.

• Titta på nätet om ni hittar recensioner av läromedel.
– Jag skulle önska att det fanns en större recensionsverksamhet av läromedel. Det skulle man ha hjälp av.

• Hitta ett bra grundläromedel och bygg sedan på.
– Har man ett grundläromedel som passar det mesta så går det att utifrån det leta efter annat. För mig är det då ofta digitala alternativ. Ibland använder jag mig av det utbud som exempelvis finns via Forum för levande historia eller FN-förbundet när jag vill göra interaktiva övningar.

Källa: Malin Mattsson Flennegård, gymnasielärare och läromedelsförfattare.

Relaterat

Utbudet av läromedel har ökat lavinartat de senaste åren. De som ansvarar för att välja och kvalitetsgranska alla läromedel är lärarna. Men en ny undersökning som Skolvärlden har gjort visar att deras tid inte räcker till för att hinna göra det. Och skolmyndigheterna gör bara sporadiska granskningar av läromedel – den senaste kom 2006.

Det har gått 23 år sedan förhandsgranskningen av läromedel försvann och Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation lades ner. Sedan dess är det lärarnas sak att se till att läromedlen som används håller god kvalitet.

Sju av tio lärare anser att valet av läromedel för undervisning är helt upp till dem själva, visar en färsk undersökning som Skolvärlden låtit göra bland 1 500 lärare. Men det framkommer också att en stor majoritet av de tillfrågade inte hinner med att kvalitetsgranska, värdera och välja läromedel. Var fjärde lärare uppger sig inte alls ha tid för detta och 54 procent hinner inte med i tillräcklig utsträckning. Allra värst är det för lärare i grundskolans tidiga år.

– Tyvärr är jag inte förvånad. Det är ett uttryck för att läraryrket har kommit att inkludera väldigt många uppgifter, både pedagogiska och administrativa. I dag är det mycket som ska rymmas inom lärarjobbet och jag är inte förvånad över att detta är något man känner att man inte hinner göra med den kvalitet man skulle vilja, säger Anna Johnsson Harrie, läromedelsforskare vid Linköpings universitet.

Både Skolverket och Skolinspektionen har möjlighet att göra efterhandsgranskningar av läromedel, alltså att titta på innehållet i de läromedel som finns ute på marknaden.

När Skolinspektionen satte fysikämnet under lupp år 2010 ingick även vanligt förekommande läromedel i granskningen. Det visade sig bland annat att det nästan bara var män på bilderna i grundskolans fysikböcker.

2006 kom Skolverket med två rapporter om läromedel. Bland annat tittade man på hur väl 24 läroböcker i biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap levde upp till läroplanens värdegrund.

Inte alls särskilt bra, visade det sig.

– Det var efter en granskning av skolans läromedel av RFSL Ungdom som Skolverket kom med den rapporten. Den var en ren reaktion på medieuppmärksamheten. Ska man vara kritisk är det det enda som Skolverket har gjort under den här perioden, säger Anna Johnsson Harrie.

Behöver läromedlen granskas mer, tycker du?

– Det finns väldigt många bra läromedel, men det finns också de som inte är så bra. Vi vet ganska lite om vilka läromedel som faktiskt används ute i skolorna, liksom hur de används. Skolverkets undersökning om läromedlens roll i undervisningen var väldigt bra och lite ovanlig eftersom den fokuserade på vilken typ av läromedel som används. Men den kom som sagt också 2006. Det har hunnit hända en hel del efter det som vi inte vet så mycket om, eftersom ingen följt upp den.

När Anna Johnsson Harrie undervisar blivande lärare i läromedelskunskap brukar hon rita en horisontell linje och i ena änden skriva ”totalt fri marknad” och i den andra ”total statlig produktion”.

– Det går att placera Sverige på lite olika sätt på skalan beroende på om man tittar på vad myndigheterna har för uppdrag och vad de kan göra, eller om man tittar på hur mycket de faktiskt gör. Vi hamnar ganska långt ut på kanten av ”helt fri marknad” om man ser till att det inte sätts igång så många rapporter, säger hon och fortsätter:

– Som det är i dag är det marknadskrafterna, alltså producenterna, som ska stå för kvaliteten, medan konsumenterna – lärarna och rektorerna – har ett ansvar för att granska läromedlen som de köper in. Samtidigt har de sina ekonomiska ramar, så det finns även ett kommunpolitiskt ansvar för att skolorna kan köpa in kvalitativt bra läromedel.

Det är skolans skyldighet att ge eleverna tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning, men i vilken utsträckning den svenska lärarkåren verkligen har läromedel som är anpassade efter Lgr 11 och Gy 11 är det ingen som riktigt vet.

Skolvärldens undersökning visar att bara 41 procent av de deltagande lärarna har anpassade läromedel i alla sina ämnen.

Det är också svårt att få fram exakt hur mycket kommunerna satsar på läromedel. I Skolverkets officiella statistik klumpas läromedelskostnaderna ihop med bland annat inköp av datorer, kostnader för service av dem, bokinköp till skolbibliotek, avlöning av skolbibliotekarier och studiebesök.

Rickard Vinde, vd för branschorganisationen Svenska Läromedel, vars medlemsföretag står för 80–90 procent av läromedelsförsäljningen i Sverige, säger att hans bild är att ”många svenska lärare sitter med gamla läromedel – eller inga alls”.

– I vår branschstatistik ser vi att lärare och elever har fått färre nya läromedel i mer än 20 års tid. Det har alltså varit en kontinuerlig nedgång under lång tid. Under 2012 och 2013 skedde en viss uppgång, sedan de nya kursplanerna kom. Men det är en liten uppgång och från en låg nivå.

Enligt Svenska Läromedels egna siffror fick en elev i grundskolan nya läromedel för i genomsnitt 546 kronor år 2013. 2012 var siffran 497 kronor. I det ingår både tryckta och digitala läromedel.

En färsk dansk utvärdering av användningen av digitala läromedel visar att en grundskoleelev i Danmark i fjol fick tryckta läromedel för i snitt 996 kronor och digitala för motsvarande 402 kronor.

– Även Finland lägger betydligt mer på läromedel per elev. Utan läromedel minskar skolans kompensatoriska funktion, och då får hemmen större betydelse, säger Rickard Vinde, som menar att läromedelsanvändningen har sjunkit i samma takt som Pisa-resultaten.

– Det är svårt att visa ett vetenskapligt belägg för det, men jag menar att det finns ett samband. Utan läromedel får elever ingen struktur på sitt lärande. Är det brist på läromedel måste lärarna lägga väldigt mycket resurser på att hitta material och på att granska det. Det är ett oerhört slöseri med tid. Skolverket borde verkligen undersöka lärares tillgång till läromedel. Det är klart att lärare ska använda kompletterande undervisningsmaterial – från nätet, program från UR och liknande – men eleverna ska ha ett grundläromedel som bas. Det handlar ju ytterst om att man ska kunna stämma av mot betygskraven. Har lärare och elever föråldrade läromedel är det svårt att nå betygskraven, speciellt de högsta.

Floran av läromedel har i och med digitaliseringen blivit betydligt bredare och det pågår ett flitigt virtuellt delande av uppgifter och material lärare emellan. Det gör det svårt för skolmyndigheterna att veta vad som används i undervisningen i svenska skolor, konstaterar Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

– Vi på Skolverket kan med tydliga styrdokument ge stöd så att lärarna har något att förhålla sig till. Det hjälper ju inte om de sedan ändå inte har tid att granska läromedlen, men det är viktigt att lärarna vet och kan avgöra vad som är ett bra läromedel. De ska vara tajta mot kursplanerna. Det ligger i lärarnas ansvar att välja lärverktyg och det är viktigt att de får tid till det, säger hon.

Skolvärldens undersökning visar att sju av tio lärare är nöjda med de tryckta läromedlen som finns på skolan – men bara fyra av tio känner detsamma inför de digitala läromedlen. Tre av tio lärare säger att det inte finns några digitala läromedel i deras ämnen på skolan.

Rickard Vinde konstaterar att bara fem procent av alla läromedel som säljs är digitala.

– Om lärarna inte har kvalitativa, digitala läromedel från läromedelsförlagen är det klart att de tycker att de tryckta är bättre. Det går inte att jämföra en lärobok och internet – en lärobok ska jämföras med ett digitalt läro-medel. Vi driver linjen att man måste fylla digitaliseringen med innehåll. Att skaffa datorer utan digitala läromedel är faktiskt sämre än att inte ha några datorer alls.

Vinde får medhåll av utbildningsanalytikern Jan Hylén:

– I kölvattnet av satsningarna på en dator till varje elev har pengarna i många kommuner gått till att köpa tekniken. Sedan finns inga extra pengar till att köpa läromedel – det får lärarna hitta på nätet eller skapa egna. Det är en ganska vanlig inställning, som är besvärlig. Det tar enormt mycket tid för lärarna. Det finns inga som helst undersökningar som visar hur det påverkar kvaliteten, säger Jan Hylén och tillägger:

– Lärare är professionella undervisare, men bara vissa är dessutom professionella läromedelsförfattare.

Egenproducerat material och tryckta läroböcker är det som svenska lärare använder sig överlägset mest av, visar Skolvärldens undersökning. Därefter följer material från kollegor. Det vanligaste sättet att dela material mellan sig är via olika mötesplatser och forum på nätet. Bara en tredjedel av lärarna säger att det finns uppbyggda rutiner för att dela undervisningsmaterial på den egna skolan.

Jan Hylén skulle vilja se ett mer systematiskt samarbete i arbetslagen och på skolor i stort, både vad gäller framtagande av nytt material, men också kring utvärdering av läromedel.

– Om man ska skapa egna läromedel är det första man borde göra att ha en mycket tydligare arbetsfördelning bland lärarna. Så att någon eller några kan avsätta tid att utveckla läromedel, som andra sedan kan anpassa och återanvända och inte behöva uppfinna från grunden. Man borde också samarbeta mer kring kvalitetsvärdering, inte minst av digitala läromedel. Man är mer ovan vid dem och det kräver därför mer eftertanke och tid. Böcker är lättare att bläddra igenom och det går att se på några minuter om de passar eller inte.

– En utmaning är att bara skapa sig en överblick över vad ett digitalt läromedel innehåller och vad man kan använda och inte. Man måste fråga sig hur man tänkt arbeta med läromedlet jämfört med tryckta läromedel. Passar det in i den tekniska plattform som finns på skolan? Är det mycket videomaterial krävs också ett annat sätt att tänka när man utvärderar det.

Jan Hylén menar att Skolverket borde ta fram en tydlig handledning eller guide, som lärarna kan luta sig mot när de ska utvärdera digitala lärverktyg.

– Det finns i en del andra länder, som Norge, och jag tror att det hade varit värdefullt även här. Vi ska inte ha någon central granskning av läromedel igen – och jag tror inte att det över huvud taget är möjligt – men man kan hjälpa till med frågor som är bra att ställa sig.

Anna Johnsson Harrie konstaterar att svenska gymnasieelever anser sig bli tränade i att vara källkritiska på nätet – men detsamma gäller inte för läroböcker och annat tryckt material som används i undervisningen.

– Det resonerar jag mycket med mina lärarstudenter om; att de måste ha ett källkritiskt öga även till lärobokstexten. Det är de inte så beredda på. Det är väldigt viktigt att dels själv göra en bedömning av vad man ska släppa in för läromedel i sitt klassrum, dels vad man vill att eleverna ska få för relation till en text, säger hon.

Hur väl förbereder utbildningen de blivande lärarna på att granska läromedel?

– Det har varierat lite hur bra vi har varit på att rusta våra studenter för detta när de kommer ut. När vi här i Linköping startade 2011 års lärarutbildningar så skärpte vi läromedelskunskapen. Vi såg att det var något vi missat att trycka på i våra tidigare styrdokument. När jag själv undervisar studenter försöker jag prata om ett brett läromedelsbegrepp och inte bara läroboken. Utifrån en didaktisk grundtanke måste vi träna in att om du som lärare har en viss elevgrupp och ett visst stoff – vilka läromedel passar då för att just de eleverna ska nå upp till målen?

Malin Mattsson Flennegård undervisar i svenska och religionskunskap på Nyköpings gymnasium och är även läromedelsförfattare för Liber. Hon blev färdig lärare 1995 och hade bara arbetat i tre år när hon blev tillfrågad om hon ville vara med och skriva en ny lärobok i religion. Hennes första instinkt var att tacka nej – men hon insåg sedan att det var ett gyllene tillfälle att påverka och få med allt det hon, i sin lärargärning, anser att ett högklassigt läromedel ska innehålla.

– Har man en riktigt bra lärobok, vars innehåll man känner sig trygg med och kan lita på, och som innehåller bra uppgifter och bildmaterial som man vet följer ämnesplanen och det centrala innehållet – ja, då har man allt samlat. Det spar väldigt mycket arbetstid att slippa att ständigt leta i den djungel av material som finns. Innan man har börjat bygga upp sin egen bank med uppgifter är man ofta väldigt beroende av att antingen få hjälp av kollegor, eller att ha en bok man känner sig väldigt trygg med. När jag skrev lärarhandledningen har jag haft den nyutexaminerade lärarens perspektiv, säger hon.

Den första upplagan av hennes religionskunskapsbok ”Söka svar” kom ut år 2000. Den färskaste är från 2012 och har anpassats efter den senaste gymnasiereformen.

– Det är ett antal nya perspektiv som, enligt den senaste kursplanen i religion, ska belysas mer. Förhållandet mellan religion och vetenskap ska genomsyra kurserna och det är också ett större samhälleligt perspektiv: Vad fyller religionen för funktion i ett samhälle och för människorna där? Etik tar också större plats, med frågor som stamcellsforskning och värdegrundsarbetet i skolan.

Som läromedelsförfattare välkomnar hon läromedelsgranskningar från Skolverket och Skolinspektionen. Hon skulle gärna se att myndigheterna tillsatte fler sakkunniga för att kontinuerligt genomlysa läromedlen.

– Det ligger ett jättestort ansvar på de olika läromedelsförlagen att producera material som håller hög kvalitet, säger Malin Mattsson Flennegård, som också pekar på lärarens eget uppdrag:

– Man måste titta på ett läromedel med kritiska ögon, precis som med alla typer av källor. Det är faktiskt en författare som gör ett urval, väljer bilder och gör uppgifter. Det är inte alltid det är sakligt. Ibland kan man faktiskt känna att författaren har en agenda. Förhoppningsvis är den i linje med värdegrunden, men det är inte alltid så. När jag gick i gymnasiet hade vi en lärobok, där det på baksidan stod en kort text om varje religion. Islam beskrevs som ”underkastelsens religion”, om hinduism stod det ”förvirrande mångfald” och om buddism ”lidandets religion”. Kristendomen hade texten ”den givande kärlekens religion”. Det skulle aldrig gå igenom i dag, men så många år sedan är det faktiskt inte.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Yrkeslärarna: ”Vi har världens bästa jobb”

Yrkeslärarna: ”Vi har världens bästa jobb”

Yrkes-EM

Just nu pågår yrkes-EM i Göteborg inför storpublik. Bland alla 40 000 besökare finns lärarna Carl-Eric Spång och Andreas Markstedt på plats för att som domare avgöra vilka som kniper medaljerna. 
– Vi har världens bästa jobb, säger Carl-Eric Spång.

Annons
Här undervisar eleverna sina klasskamrater

Här undervisar eleverna sina klasskamrater

Undervisning

På Naverlönnskolan i Svedala tar eleverna ibland över klassrummet för att undervisa sina klasskompisar.
– Ambitionsnivån har höjts enormt och eleverna har fått ytterligare ett dragplåster för att höja sin kunskapsnivå, säger initiativtagaren Lars Ralevski, lärare i NO och matte. 

Slopat schema gav lärarna nya möjligheter

Slopat schema gav lärarna nya möjligheter

Skolschema

Transport- och fordonstekniska gymnasiet i Stockholm slopade det traditionella skolschemat. I stället arbetar lärare och elever i boxar.
Det unika arbetssättet ger både bättre resultat och effektivare användande av tiden.

Annons
Annons
Svidande kritik mot praktik på yrkesprogrammen

Svidande kritik mot praktik på yrkesprogrammen

Yrkesutbildning

För lite och för dålig praktik som lärarna saknar förutsättningar att följa upp. Det är en del av kritiken mot yrkesprogrammens praktik i en ny rapport.

Annons
"Dåliga förutsättningar för läsning"

"Dåliga förutsättningar för läsning"

Yrkesutbildning

Förutsättningarna för läsundervisningen behöver förbättras. Det menar ”Årets svensklärare”, Martin Ahlstedt, som vill se förändringar i kunskapskraven.
– Tittar man på hur kunskapskraven är skrivna så är det lite väl enkelt att komma undan den ganska jobbiga litteraturbiten, säger han.

Timss
Timss: Kunskapsklyftorna ökar

Timss: Kunskapsklyftorna ökar

Timss

Timss-undersökningen visar att kunskapsskillnaderna mellan elever ökar, men det är svårt att locka och behålla rutinerade lärare till de skolor där behoven är störst.
– I Göteborg är situationen desperat, menar Gunnar Valinder, vid LR.

Forskaren varnar: Svenska elever saknar baskunskaper i matte

Forskaren varnar: Svenska elever saknar baskunskaper i matte

Timss

Glädjen över Timss-undersökningens resultatvändning varade kort.
Nu slår forskaren Madeleine Löwing larm om att svenska elever saknar grundliga baskunskaper i matematik.
– Det går inte att pusta ut, det är en otroligt allvarlig situation, säger hon.

 

Trendbrott: Svenska elever klättrar i matte

Trendbrott: Svenska elever klättrar i matte

Timss 2015

Sverige klättrar uppåt i Timss, den internationella jämförelsen av elevers kunskaper inom matematik- och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.
Men samtidigt ökar skillnaderna mellan elever som har stöd hemifrån och de som inte har det.

Ministern: Hoppas lärarna ser det som en arbetsseger

Ministern: Hoppas lärarna ser det som en arbetsseger

Timss 2015

Sverige ligger efter grannländerna, men klättrar för första gången i Timss.
– Jag hoppas att varje lärare ser att detta är deras arbetsseger, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 

SPSM: Så skulle fler elever klara matten

SPSM: Så skulle fler elever klara matten

Särskilt stöd

Trendbrott i Timss men fortfarande är matematik det ämne där flest elever får underkänt. Specialpedagogiska skolmyndigheten menar att fler elever kan klara matten om matematiklärare och specialpedagoger samarbetar kring undervisningen.

Läraren: ”Vi behövde verkligen detta”

Läraren: ”Vi behövde verkligen detta”

Timss 2015

Den senaste Timss-undersökningen visar att svenska fjärde- och åttondeklassare presterar bättre i naturvetenskap och matematik.
Ett betydande erkännande för lärarna, menar matematikläraren Mia Kempe.
– Det är viktigt för oss att de positiva sifforna kommer fram, annars känns det bara som att vi jobbar i motvind, säger hon.

Pisaforskaren: Ta resultatet med ro

Pisaforskaren: Ta resultatet med ro

Pisa

Mer tid för lärare att vara lärare. Det är skolforskaren Daniel Petterssons recept för att höja det svenska Pisa-resultatet. Med en vecka kvar tills domen faller vill han också passa på att lugna lärarkåren.

”Inför syv redan på lågstadiet”

”Inför syv redan på lågstadiet”

Syv

Kostsamma skolavhopp och felval bland ungdomar ska minskas med hjälp av stärkt studie- och yrkesvägledning.
Syv:aren Karin Bolin vill att syv införs i betydligt tidigare ålder – redan på lågstadiet.
– Det grundar sig i att vi träffar många ungdomar som inte har ägnat en tanke åt framtiden, säger hon.

Efter lärarnas kritik – nu får de chans att stanna

Efter lärarnas kritik – nu får de chans att stanna

Nyanlända

Efter massiv kritik från landets lärare backar regeringen.
Nu har regeringen kommit överens om en lagändring som ger ensamkommande flyktingbarn, som riskerat utvisning när de fyllt 18 år, rätt att stanna om de studerar på gymnasiet. 

Kris på Gotland – alla grundskolor saknar syv

Kris på Gotland – alla grundskolor saknar syv

Syv

Det råder en enorm brist på studie- och yrkesvägledare.
Just nu saknar alla grundskolorna på Gotland en behörig syv:are.
– Min största rädsla och oro är att vi som är inne och jobbar ska gå på knäna, säger Carina Levander, studie- och yrkesvägledare vid Wisbygymnasiet Norr och IM-SPR.

Matematiklyftet ger lärare större trygghet

Matematiklyftet ger lärare större trygghet

Undersökning

Matematiklyftet gillas bland lärarna. Större trygghet och bättre självförtroende i yrkesrollen är några av effekterna enligt Skolverkets undersökning.

Lärare tjänar mer än rektorer

Lärare tjänar mer än rektorer

Lön

Satsningen på karriärtjänster och lärarlönelyft har gjort att allt fler lärare nu får mer i lön.
Nästan 30 lärare i Falkenberg tjänar i dag mer än ett par av rektorerna. 

Smutskastning förstör skoldebatten

Smutskastning förstör skoldebatten

Debatt

”Per Kornhalls blogginlägg visar tydligt vilken lös grund hans idéer bygger på – och på den låga nivå han tyvärr har valt att lägga sig”, skriver Gabriel Heller Sahlgren som replik.

Kommentera
Fler vägar in ska rädda läraryrket

Fler vägar in ska rädda läraryrket

Läraryrket

Lärarbristen påskyndar att det måste bli fler vägar in i yrket.
Under ett panelsamtal diskuterade därför utbildningsministern, lärarfack och riksdagspartier om hur man ska skapa fler och bättre vägar in i läraryrket.
– Det är jätteviktigt att vi får in fler, sa Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Ny utbildning ska hejda lärarbristen

Ny utbildning ska hejda lärarbristen

Lärarbristen

Regeringen vill locka fler studenter till ämneslärarutbildningen för årskurs 7–9 genom en förnyad utbildning med större flexibilitet och fördjupade ämnesstudier. 

Få skolor använder drama för att utveckla läsförståelsen

Få skolor använder drama för att utveckla läsförståelsen

Läsförståelse

Elever som arbetar och dramatiserar med en text ökar sin läsförståelse. Detta bekräftas av Martin Göthbergs, gymnasielärare i Mora, forskning. Ändå är det få skolor som aktivt arbetar med drama. 

Lektionerna avbröts efter näthatet på skolan

Lektionerna avbröts efter näthatet på skolan

Mobbing

På Viskaforsskolan hade man stora problem med konflikter på internet.
Till slut fick rektorn Anette Lundgren nog och avbröt lektionerna –  för att prata med eleverna om nätetik.
– Någonstans måste vi sätta ner foten. Det får vara bra nu, säger hon.

Utvisningshoten pressar lärarna

Utvisningshoten pressar lärarna

Nyanlända 

Flera nyanlända elever väntas inom kort få utvisningsbeslut och många lärare vittnar om en nästintill hopplös situation.
– Detta hamnar i knät på personalen och skapar en trötthet som är mycket större än en vanlig höst i skolvärlden, säger Catharina Pålsson, rektor på Vuxenutbildningen i Höör.

Har Kornhall läst vår rapport?

Har Kornhall läst vår rapport?

Replik

”Per Kornhalls inlägg är en blandning av misstänkliggöranden och felaktiga tolkningar av rapporten”, skriver företrädare för tankesmedjan ECEPR.

Kommentera
”De drar undan mattan för hela analysen”

”De drar undan mattan för hela analysen”

Slutreplik

Det problematiska med detta är också att de gör det till en fråga om huruvida friskolor eller kommunala skolor är bättre. Det är bara intressant ur en marknadsföringssynvinkel”, skriver Per Kornhall i en slutreplik.

Kommentera
Så lyfter de undervisning för nyanlända

Så lyfter de undervisning för nyanlända

Nyanlända

Digitala verktyg ger både lärare och elever nya möjligheter. Det menar Anna Kaya och Hülya Basaran, som fick Guldäpple-juryns särskilda pris för sin digitalt präglade undervisning av nyanlända elever.

Betygsinflationen
Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Betygsgapet – så stor är skillnaden mellan kommuner

Granskning

På en del skolor får nästan samtliga elever högre ämnesbetyg än resultaten på de nationella proven. På andra skolor är det nästan ingen som får det, visar Skolvärldens granskning.
– Den individuellt satta lönen kan påverkas. Du är en dålig lärare om du sätter många F, säger läraren Niclas Wahlgren.

Åsa Fahlén: Gör om de nationella proven

Åsa Fahlén: Gör om de nationella proven

Nationella prov

Ett sätt att hejda betygsinflationen är att skrota de nationella proven i dess nuvarande form. 
– Syftet med dem oklart. De borde ersättas av något nytt, kräver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Anna Ekström: Marknaden gör eleverna till kunder

Anna Ekström: Marknaden gör eleverna till kunder

Betygsinflation

Betygsinflationen är politiskt en het fråga. Gymnasieminister Anna Ekström (S) öppnar för att knyta betygen hårdare till de nationella proven.
Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra vill rätta de nationella proven centralt för en likvärdig bedömning.

Fridolin: Jag ska inte bestämma hur eleverna ska röra på sig

Fridolin: Jag ska inte bestämma hur eleverna ska röra på sig

Motion

Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin på kritiken mot förslaget om mer rörelse i skolan.
– Det står redan i dag läroplanen att skolan ska sträva efter mer daglig rörelse hos eleverna. Hur det ska göras, det ska vi politiker inte bestämma.

”Vi kan inte ta ansvar för allt som händer på nätet”

”Vi kan inte ta ansvar för allt som händer på nätet”

Kritik

Lärare och rektorer ansvarar för elevernas hälsa dygnet runt sju dagar i veckan. Det är en tolkning av Skolinspektionens rapport om skolans arbete mot kränkningar på nätet.

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Full koll på eleverna – med eller utan betyg

Betyg i åk 6

Mellanstadielärarna på Helenelundsskolan hyllar processen som Lgr 11 satte igång. Nyttan av tidiga betyg är de mer tveksamma till.  Liksom argumentet att betygen skulle vara en hjälp för att se vilka elever som behöver stöd. 
– Inte för oss lärare i alla fall, tror man det har man inte koll på hur skolan fungerar, menar SO-läraren Greger Ravik.

Professorn: Hårt att underkänna barn i årskurs 6

Professorn: Hårt att underkänna barn i årskurs 6

Betyg

Nyttan av tidiga betyg är ifrågasatt från forskarhåll. En av dem som tvivlar är pedagogik-professorn Christian Lundahl. 

Lärare sågar Fridolins motions-förslag

Lärare sågar Fridolins motions-förslag

Kritik 

Gustav Fridolin vill att elever ska motionera mer – under vanliga lektioner.
– Ett klockrent exempel på att inte förstå hur lärarvardagen ser ut, säger läraren Mikael Bruér.

Guide: 8 poddar om lärarrollen

Guide: 8 poddar om lärarrollen

Lärarpoddar

Antalet poddar om skolan har ökat kraftigt under de senaste två åren. Nätet vimlar av samtal, diskussioner, reportage och funderingar om skolan och lärarens roll. Skolvärlden guidar dig igenom några av dem.

Ministern efter mötet om lönelyftet: Finns dåliga exempel

Ministern efter mötet om lönelyftet: Finns dåliga exempel

Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet har på sina håll lett till infekterad stämning och lärare som säger upp sig. På fredagen träffades regering, fack och arbetsgivare för att utvärdera.
– Arbetsgivarna måste ta de besvikna lärarna på allvar, säger LR:s Svante Tideman.

Språkintroduktion fjärde största gymnasieprogrammet

Språkintroduktion fjärde största gymnasieprogrammet

Nya siffror

Färsk statistik från Skolverket visar att antalet elever som går gymnasiets språkintroduktionsprogram har ökat med 77 procent, från 18 700 elever förra läsåret till 33 100 det här läsåret. 

Lärarutbildningen
Björklund: Utbildningen bidrar till lärarbristen

Björklund: Utbildningen bidrar till lärarbristen

Lärarutbildningen

Jan Björklund (L) och Helene Hellmark Knutsson (S) var stundtals eniga när de debatterade lärarutbildningens framtid på LR:s seminarium på onsdagen. Men i frågan om vilka som ska få examinera ämneslärare är de inte överens.

Lärarstudenterna: Kraven på oss är för låga

Lärarstudenterna: Kraven på oss är för låga

Ny rapport

För lågt ställda krav, för lite undervisningstid och för lite kunskaper inom viktiga områden som metodik, specialpedagogik och betyg och bedömning. Det visar en ny undersökning om den svenska lärarutbildningen.

Har lärarkåren förlorat sin moraliska kompass?

Har lärarkåren förlorat sin moraliska kompass?

Debatt

Efter åratal av larmrapporter om kunskapsras kan man fråga sig om vår demoraliserade yrkeskår fortfarande har någon moralisk auktoritet kvar, eller om vår värdegrund håller på att erodera. Det skriver ämnesläraren och lektorn Åke Strandberg, som ser accepterandet av lärarlönelyftet som ett dålig moralisk föredöme.

Kommentera
Stå upp för elever med hörselskada

Stå upp för elever med hörselskada

Debatt

Lärarna får inte resurser eller tillräcklig kompetens att anpassa undervisningen för inkluderade hörselskadade elever. Politiker, huvudmän och skolledare måste vakna och säkerställa de här elevernas behov, skriver Jonathan Wahlström, ordförande för Unga Hörselskadade.

Kommentera
Infekterad debatt efter att lärarnas vilrum blev bönerum

Infekterad debatt efter att lärarnas vilrum blev bönerum

Arbetsmiljö

I Uppsala pågår en konfliktfylld debatt efter att lärarnas vilrum på en skola omvandlats till ett bönerum.
– Det är lagkrav på att arbetsplatser ska ha vilrum, däremot finns det inga krav på att det ska finnas bönerum, säger Katarina Reineck, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund.

Lärarna efter utredningen: ”Vi är inte oroliga”

Lärarna efter utredningen: ”Vi är inte oroliga”

Utredning

Välfärdsutredningens förslag på vinsttak för privata välfärdsföretag skulle förändra friskolornas situation. Men bland lärarna finns ingen oro.
– Det finns ingen rädsla bland mina medarbetare att förlora sina jobb, säger Andrés Jerez, Lärarnas Riksförbunds koncernombud för skolkoncernen Academedia.

Skolinspektionen: För dålig problemlösning i gymnasiematten

Skolinspektionen: För dålig problemlösning i gymnasiematten

Ny undersökning

Matematikundervisningen på natur- och teknikprogrammen håller inte måttet, enligt Skolinspektionen.
– Faran är att eleverna inte lär sig att lösa verkliga problem, säger Guldäpplet-prisade matematikläraren Jonas Hall till Skolvärlden.

Lärarlönelyftet
Fick inte lönelyft – då sade Jörgen upp sig

Fick inte lönelyft – då sade Jörgen upp sig

Lärarlönelyftet

Läraren Jörgen Karlsson fick inte ta del av lärarlönelyftet – då valde han att säga upp sig.
– Det som gjort att jag tagit steget ut i det okända är att jag inte känner mig uppskattad av kommunen, säger han till Skolvärlden.

Skolverket: Du kan få ett lönelyft senare

Skolverket: Du kan få ett lönelyft senare

Lärarlönelyftet

Gick du miste om lärarlönelyftet? Det behöver inte betyda att det är kört för all framtid. 
– Det är inte så att det bara är de som fick det här lönepåslaget nu som någonsin kommer att få det, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 

Fridolin om lärarlönelyftet: Detta är mitt försvar

Fridolin om lärarlönelyftet: Detta är mitt försvar

Lärarlönelyftet

Genomförandet av lärarlönelyftet har mötts med misstro i lärarkåren.
På Skolforum bemötte Gustav Fridolin (MP) kritiken mot lönesatsningen.
– Om vi hade förutsett en del av detta, hade det varit skäl nog att låta bli? Nej, säger utbildningsministern.

Skollagen bör göra det enklare att förebygga stök

Skollagen bör göra det enklare att förebygga stök

Debatt

Skollagen stödjer inte ritualer som att placera elever på givna platser och samla in mobiler innan en lektion. Öppnas lagen för enklare användning av ritualer i förebyggande syfte leder det till att studieron i Sveriges klassrum förbättras, skriver Svante Holmberg. 

Kommentera
Kommunens "interna problem" snuvar lärarna på lönelyft

Kommunens "interna problem" snuvar lärarna på lönelyft

Lärarlönelyft

I Ulricehamnn går 280 lärare miste om lärarlönelyftet, eftersom kommunen avstått från att söka statsbidraget. I Älvkarleby har lärarna fått sina pengar – men kommunen var för sent ute och nu tas pengarna från den egna skolbudgeten.
– Man kan inte skylla på annat än ren inkompetens, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Kommunerna sökte lärarlönelyft för 1,4 miljarder

Kommunerna sökte lärarlönelyft för 1,4 miljarder

Lärarlönelyftet

1,4 miljarder kronor. Så mycket har kommuner och fristående skolor begärt från Skolverket för att kunna höja lärarlönerna inom ramen för lärarlönelyftet.
– Jättepositivt att så många är med, säger Andreas Spång på Skolverket.

Delade ut lönelyft till lärarna – missade att söka stödet

Delade ut lönelyft till lärarna – missade att söka stödet

Lärarlönelyftet

Eskilstuna kommun missade att ansöka i första omgången av lärarlönelyftet. Det innebär drygt tolv miljoner i förlorade pengar som redan har betalats ut till lärarna.