”Betyg är inget straff”

I veckan inleds ännu ett läsår för Sveriges elever. Vissa kommer få sina första betyg i årskurs 6 medan andra påbörjar sitt sista gymnasieår och kämpar för att få de sista slutbetygen.

Ett flertal vänsterorienterade företrädare ställer sig kritiska till betyg: Ung Vänster vill ta bort dem totalt, SSU vill reformera betygssystemet med hänvisning till den psykiska ohälsan och en företrädare för Miljöpartiet skrev tidigare i somras i Dagens Samhälle (5/7 2019) om hur det fria skolvalet även borde inkludera icke-betygsättande skolor. Detta då författaren menar att betyg kan medföra en social skam för de elever som är lågpresterande.

Vi ser visserligen ett värde i att öka skolors självbestämmande men finner trots det att det sistnämnda förslaget är problematiskt. Dels har betyg ett egenvärde för eleverna, men betyg är också ett sätt att kvalitetssäkra det vi lägger offentliga medel på.

Betyg beskrivs på Skolverkets hemsida som följande: ”När lärare sätter betyg utvärderar hon eller han allsidigt varje elevs kunskaper i förhållande till kunskapskraven”. Det är med andra ord ett kvitto på att elever har klarat ämnena utifrån kunskapskraven och elevens bevis på en prestation.

Meningsmotståndare menar att betyg inte är ett pedagogiskt verktyg utan snarare en urvalsmetod. Vi påstår inte att de har fel i det. Vi menar dock att ansträngning ska löna sig och att det faktum att prestationsbaserade urval sker är något man måste acceptera i ett land som inte bara är en kravlös gemenskap. Betyg må inte vara någon generell glädjespridare men det är ett bra sätt att förbereda elever på det som sedan kommer gälla i vuxenlivet – nämligen att ens prestation spelar roll och värderas av andra. Skolans främsta syfte är att förbereda eleverna för vuxen- och yrkeslivet och därmed behöver skolan också förbereda eleverna på att prestera. Få personer anställs baserat på välvilja eller kontakter och inga jobb behålls om man inte gör sina arbetsuppgifter.

Betyg ska helt enkelt delas ut. Att skolor dock ska ha möjligheten att inte dela ut betyg, och att elever genom det fria skolvalet ska ha möjlighet att välja dessa skolor, är inte något vi av princip ställer oss emot. En förutsättning för att vi skulle acceptera detta är dock att den offentliga finansieringen av skolväsendet upphörde – något vi har svårt och tro att vare sig Miljöpartiet, eller för den delen något annat av Sveriges riksdagspartier, skulle ställa sig bakom. Under förutsättning att skolan betalas av skatteintäkter måste betyg också delas ut – betygen är nämligen en form av kvalitetsmarkör på att skattepengarna som vi lägger på skolan genererar något av värde tillbaka. Att skolornas självbestämmanderätt ska öka är en åsikt som man är fri att inneha, men så länge skolorna inte är fria från den offentliga finansieringen måste också motkrav på kvalitet och prestation ställas.  

Vi finner det illa genomtänkt att fullständigt lämna kontrollen över elevernas prestationer, åtminstone så länge det är alla vi skattebetalare som står för kostnaderna. Av det skälet måste betyg fortsatt sättas på eleverna i varje svensk offentligt finansierad skola. Inte för att straffa lågpresterande elever, utan för att förbereda elever för framtiden och för att värna om varje skattekronas värde.

Rebecca Nordin Vainio, ordförande MSU Stockholm

Filippa Althoff, ledamot MSU Stockholm

Peter Strandberg, ledamot MSU Stockholm

Rebecka Trossmark, ledamot MSU Stockholm

Victor Awad Siljevik, ledamot MSU Stockholm

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.