Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Förslaget att tillåta skolor som vill att införa betyg från fjärde klass är en del av januariavtalet där Liberalerna och Centerpartiet har varit drivande. Från den 1 juli i år skulle det ha varit möjligt för rektorer att bestämma om skolan ska ge betyg från årskurs fyra, men på grund av coronapandemin skjuts lagändringen upp, rapporterar Ekot.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna har varit kritiska till införandet av betyg från årskurs fyra, och Annika Hirvonen Falk som är skolpolitisk talesperson för Miljöpartiet tror att intresset kommer vara litet nästa år.

– Skolan har ju varit väldigt ansträngd under coronapandemin. Många skolor har gjort sitt yttersta för att orka med det här. Nu väntar ytterligare utmaningar med lovskola, med mera. Jag har svårt att tro att det är många skolor som vill haka på det här så kort inpå den här ansträngningen, säger hon till Ekot.

Sedan 2017 pågår ett försök med betyg från årskurs 4 på som mest 100 skolor. Enligt Ekot deltar just nu 11 skolor och ytterligare en som har infört betyg från femte klass. Som mest har 15 skolor varit med i försöket.

Beslutet att vara med i försöksverksamheten var en fråga för rektorer, inte huvudmän, att ta ställning till. Nu fortsätter försöket även nästa läsår, och Liberalernas skolpolitiska talesperson Roger Haddad tror att just det att beslutet ligger hos rektorer och inte huvudmän, kan få upp intresset för fler skolor att delta.

– Vi har ju förståelse för den här turbulensen som har varit under våren men jag ser framför mig att vi förhoppningsvis får en bättre proposition som kommer nästa år till riksdagen, säger Roger Haddad.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén har tidigare uttryckt en oro för om det faktiskt ger positiva konsekvenser och är kritisk till att rektorer ska få bestämma om skolan ska införa betyg från årskurs 4.

– Man kan inte lämna över det här till den enskilda rektorn att fatta beslut, det är väldigt dåligt för likvärdigheten. Det riskerar att bli ännu en ingrediens i skolvalet, det vill säga att vissa föräldrar är mer benägna att välja särskilda skolor. Jag är rädd att det här kommer att bidra till en ökad skolsegregation, säger hon.