Annons

NO-lärare: Betygen funkar inte i praktiken

Publicerad 9 april 2015

Fakta

Mer om Markus Stoor

Jobbar på: Raketskolan i Kiruna.

Jobbat som lärare: I sju år.

Undervisar i: Matematik och NO-ämnen i årskurs 7-9.
Har medverkat i referensgruppen för det nationella provet i biologi.

Relaterat

I små ämnen med innehållsrika kunskapskrav är betygsskalans intention svår att leva upp till. Det menar läraren Markus Stoor.
– I praktiken är det svårt att ge eleven många tillfällen att visa vad de kan.

Skolverkets upplysningstjänst får ofta frågan – ”måste jag ha A på allt för att få A i betyg”. Enligt Skolverket tyder frågan på att betygsskalan feltolkas så att minsta lilla uppgift bedöms, något Skolvärlden tidigare rapporterat om.  Men matte/NO-läraren Markus Stoor vänder sig emot är att det skulle finnas en utbredd missuppfattning i lärarkåren.

– Jag tror snarare att det handlar om att när man har ämnen med många kunskapskrav att testa av, och lite tid att göra det på, så kan det omöjligtvis bli många tillfällen för eleverna att visa vad de kan och det blir lite tid för den utveckling Skolverket talar om. Varje bedömningstillfälle blir helt enkelt ganska viktig för vilket betyg man får, framförallt när det gäller terminsbetyg eller gymnasiets kursbetyg.

Markus Stoor påminner om att det är svårt att prata generaliserande om betyg och bedömning och menar att betygsskalans intentioner är olika lätt att leva upp till i olika ämnen.

– När Skolverket beskriver hur betygsskalan ska tolkas är det naturligtvis en korrekt tolkning. Problemet är att skrivningarna går ganska dåligt ihop med verkligheten, säger han och fortsätter.

– Det vore mer konstruktivt om Skolverket, istället för att bara säga att lärare missuppfattar, lyssnade in den feedback de får om att betygsystemet ibland är svårt att realisera.

Markus Stoor tycker att betygssystemet fungerar bra i ett stort ämne som matematik. Det är svårare i små ämnen som fysik och biologi, och speciellt i ämnen där det finns mycket ämnesinnehåll i kunskapskraven. Matematikämnet omfattar vanligtvis omkring 400 timmar på högstadiet vilket blir 65 timmar per termin. Motsvarande siffra för fysik är 88 timmar, det vill säga 15 timmar per termin.

– När man ska sätta betyg efter 15 timmars undervisning tror jag att var och en kan se att varje bedömningstillfälle under de här 15 timmarna blir viktigt för betyget på ett helt annat sätt än om man sätter betyg efter 65 timmars undervisning.

Siffrorna är från Skolverkets förslag till stadieindelad timplan från i höstas och bör stämma bra mot hur det i genomsnitt är ute på skolorna idag, säger Markus Stoor.

Han tar upp fysikämnet där kunskapskraven har ett väldigt detaljerat ämnesinnehåll:

”Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.”

Om kunskapskraven i stället för att benämna krafter, ljus, ljud etcetera hade talat om ”några av fysikens olika ämnesområden” så att hade man haft en större frihet vid bedömningen, menar Markus Stoor.  

– Då hade man kunnat säga, ja det finns ämnesområden där eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Men så är inte kunskapskraven i fysik formulerade. Istället står ljus, för att ta ett exempel, uttryckligen i kunskapskraven. Då är det svårt att tolka det på annat sätt än att det är ett område eleven ska behärska.

Problemet, säger han, är att ljus är område som man inte hinner ta upp flera gånger under kursen. Visst kan man erbjuda eleven fler tillfällen att visa sina kunskaper, till exempel vid ett omprov. Men det finns inte mer utrymme i kursen för undervisning och för att utveckla elevens kunskaper inom området.

Själv tycker Markus Stoor att han fått den fortbildning han behöver när det gäller betyg och bedömning.

– Men jag kan sakna raka svar. Ta det här kunskapskravet i fysik. Uppfyller man det även om man inte visat att man kan koppla ihop vardagsföreteelser med ljus? Jag hade gärna fått en tydlig och klar anvisning vad gäller detta.

Har du ställt den frågan till Skolverket?

– Ja, till representanter för Skolverket. Svaret brukar vara, ”det är ni som tolkar kunskapskraven”.

Dagens betygsskala började gäller hösten 2011. Markus Stoor tycker att det nu är viktigt med en utvärdering.

– Det är väl ganska naturligt att när en betygsskala varit igång ett par år så är det dags att utvärdera. Är det saker som funkar dåligt så får man korrigera det. Först och främst borde man ändra sammanvägningsregeln. Att det sämsta kunskapskravet avgör betyget tror jag är en dålig princip och jag tror att en utvärdering skulle visa att den principen innebär mer problem än fördelar, säger Markus Stoor och tillägger.

– Om man gör den ändringen och om man från Skolverkets sida är tydlig med att förutsättningarna är olika i olika ämnen, eftersom ämnen ges olika mycket tid och har olika mycket ämnesinnehåll i kunskapskraven, då skulle mycket vara vunnet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

Annons

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera
Annons
Annons

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons