Annons

Bra för lärandet - men ingen krislösning

Publicerad 23 januari 2014

Fakta

Formativ bedömning

En kontinuerlig bedömningsprocess, minut för minut, timme för timme, där elever får förståelse för vad som ska läras och där läraren genom sin bedömning anpassar (formerar, därav begreppet) undervisningen så att den bättre möter elevernas omedelbara inlärningsbehov. Bedömningen innesluter en åtgärd och bidrar till förståelse för hur ”koden ska knäckas”.

 

Dylan Wiliam och Paul Black

Brittiska forskare som ses som den formativa bedömningens pionjärer. I en forskningsöversikt från 1998 drog de slutsatsen att formativ bedömning ökar lärandet. Dylan Wiliam och Paul Black har bland annat gett ut böckerna ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken” och ”Inside the black box”.

Checklista för dig som vill jobba formativt:

Lär känna styrdokumenten.

Bli förtrogen med kunskapskraven och skapa eller hitta en utvecklingsmatris/ett utvecklingsschema för hela kursen eller läsåret.

Bli förtrogen med skillnaden mellan centralt innehåll, ämnets syfte och kunskapskraven.

Bli förtrogen och bestäm dig för en fungerande arbetsgång för bedömning av uppgifter, bedömning av vissa kvaliteter i klassrummet och sammanvägning av resultat vid vissa tillfällen.

KÄLLA: ”Formativ bedömning i praktiken” av Helena Wallberg.

Relaterat

Formativ bedömning kan främja lärandet – men är ingen krislösning som ensam kan lyfta den svenska skolan.
– Det är inte diskuterat så mycket i Sverige, men i internationell forskning kring formativ bedömning så uppmärksammas en rad problem. Elever kan göra motstånd när det traditionella kontraktet i klassrummet omförhandlas, säger Magnus Levinsson vid Göteborgs universitet.

Formativ bedömning är inget nytt – begreppet användes redan på 1960-talet. De senaste åren har tanken att jobba evidensbaserat vunnit allt mer mark inom skolans värld, och i och med det har också formativ bedömning låtit höra tala om sig i större utsträckning. I bloggar och Facebook-grupper vittnar lärare förtjust om fördelarna och delar med sig av bedömningsmatriser och undervisningsstrategier.

Med formativ bedömning ges, enligt Skolverkets definition, inte bara information om hur långt eleven har kommit, utan läraren vägleder också eleven vidare i kunskapsprocessen.

De brittiska forskarna Dylan Wiliam och Paul Black är den formativa bedömningens pionjärer. I en forskningsöversikt från 1998 drog de slutsatsen att formativ bedömning ökar lärandet. Även John Hattie trycker i sin metastudie ”Synligt lärande” på hur viktigt det är att lärandemålen är tydliga för eleverna.

– Formativ bedömning är något som förespråkas på alla plan och finns inbyggt i de satsningar som görs, som inom skollyften. Det finns privata aktörer som säljer utbildningar i formativ bedömning och det finns inbäddat i styrdokumenten. Hur vanligt det är i praktiken vet inte jag, men det är något som har fått stort genomslag för hur man talar om skolan och vad man som lärare bör göra, säger Magnus Levinsson, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Han fortsätter:

– Skolverkets konferenser och skrifter om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet framhåller att formativ bedömning är ett av flera evidensbaserade områden att sträva mot i skolan. Men problemet är att det inte riktas så mycket uppmärksamhet mot nyanserna och svårigheterna. Även frontfigurerna Black och Wiliam pekar på vissa problem, men i den svenska diskussionen om formativ bedömning så saknas diskussion om problemen som uppstår när strategierna ska passas in i ett skolsammanhang med high stakes-tester som nationella prov.

Magnus Levinsson har i sin avhandling tittat på lärares erfarenheter av att använda evidensbaserade arbetssätt.

– Idén om evidensbasering har lanserats som ett krislösningspaket i kölvattnet av sjunkande resultat i internationella mätningar, säger han.

 

Två av Magnus Levinssons studier är empiriskt inriktade. Han har följt lärare som försöker använda sig av formativ bedömning och har själv haft en dubbel roll som både utvecklingsledare och forskare.

En av studierna fokuserar just på svårigheter som lärare kan möta när de vill införa nya undervisningsmetoder och strategier.

– Elever kan göra motstånd när det traditionella kontraktet i klassrummet omförhandlas. Att det inte längre handlar om att läraren ger de rätta svaren, utan om att göra eleverna delaktiga och hjälpa dem att utveckla förmågan att lära. Läraren kan känna att det är en riskfylld praktik att överge det traditionella undervisningsmönstret.

Varför kan det vara riskfyllt?

– Det kräver nya färdigheter och kunskaper som man kanske inte har tränat på, som att börja ställa öppna frågor som inte har givna svar, och då kan det bli osäkert. Det händer att lärare börjar tvivla på sin kompetens och förmåga. En lärare som jag skriver om underkänner hela sin tidigare lärargärning i ljuset av det han nu fått syn på genom formativ bedömning. Ett annat dilemma är relationen till andra lärare och ämnestraditionen. Det finns lärare som möter motstånd från kollegor, som tar avstånd från en praktik som baseras på formativ bedömning.
En fysiklärare sa: ”Det jag gör nu skulle jag aldrig våga berätta om på ämneskonferenserna vi har. Tidigare fysiklärare skulle vända sig i sina gravar.”

Vad vet man om hur elevernas lärande och kunskaper påverkas av formativ bedömning?

– Det pekas på vissa saker, som att deras motivation kan höjas och att de kan utveckla ”learning to learn”-färdigheter och bli mer delaktiga och engagerade i sitt lärande. De kan få ett metaperspektiv på sitt lärande, men det är långt ifrån säkert att det blir så. Eleverna kan också bli mer beroende av att läraren ska peka ut målen och vad de ska göra härnäst. De kan bli duktiga på att bedöma sig själva och andra, men det är också det de lär sig – innehållet kan gå förlorat.

– Bedömning för lärande kan vara ett av de mest kraftfulla verktyg vi har för att höja elevernas prestationer. Oftast fokuserar man på externa faktorer, som elevernas socioekonomiska bakgrund, klasstorlek, nivågruppering och organisatoriska faktorer. Men det som sker i klassrummet – finns det något där som går att ändra på så att prestationerna höjs? Det var det jag som lärare hade med mig när jag gick in i forskarutbildningen, säger Andreia Balan.

 

Hon är lektor på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg och arbetar med utvecklingsfrågor. I fjol disputerade hon med studien ”Assessment for learning. A case study in mathematics education”. I en interventionsstudie som pågick ett år designade hon, för en annan lärare, en matematikundervisning på gymnasiet.

Genom att systematiskt använda formativ bedömning förbättrades elevernas problemlösningsförmåga, visade Andreia Balan. Allra tydligast var det hos de svagpresterande eleverna.

– Det blev en aha-upplevelse. Eleverna fick plötsligt syn på andra sätt att tänka och resonera kring matematik. Deras palett blev rikare och de fick en djupare förståelse för matematik. Transparensen gentemot mål och kriterier ökade också och de svagare fick ett sätt att knäcka skolkoden och fick draghjälp av att prata med andra.

Hur ska en lärare som vill börja använda sig av formativ bedömning gå tillväga, tycker du?

– Både genom att läsa sig till det och se konkreta exempel på hur det kan se ut i klassrummet. Det handlar om lärarens syn på undervisning och på sitt uppdrag. En del vågar inte släppa kontrollen och låta eleverna genomföra aktiviteter som kamratbedömning, som ger stor effekt men kan vara svårt. Det kräver mycket både från läraren och från eleverna för att få till bra självbedömningsaktiviteter och bra kamratbedömningsaktiviteter. Som vid alla förändringar måste man vara medveten om att det tar tid. Ska man märka effekt måste man ge tid och vara systematisk.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Annons
Annons
Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Annons
Annons

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Annons
Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons