Bristande stöd till hörselskadade elever
Elever med hörselnedsättning får inte den tekniska hjälp de behöver i klassrummet, visar en kartläggning som Specialpedagogiska skolmyndigheten har gjort.
– Bristerna måste tas på allvar om vi ska erbjuda en icke-diskriminerande skola, säger Håkan Bergkvist, samordnare för auditiv miljö på myndigheten.
Specialpedagogiska skolmyndigheten har tillsammans med Hörselhabiliteringen på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm gjort en kartläggning av hur studiesituationen för elever med hörselnedsättning ser ut i Stockholm.
Kartläggningen visar att 80 procent av klassrummen i Stockholm har dåliga akustiska egenskaper, 60 procent av hörtekniken fungerar inte som den ska och endast 20 procent av eleverna har kontakt med kommunal hörselpedagog.
Studien omfattar 85 elever med hörselnedsättning i totalt 63 skolor i Stockholms län. Samtliga elever har någon form av hörapparat, kokleaimplantat och var föreskrivna ytterligare hörteknik, som till exempel lärarmikrofoner.
Genom att göra mätningar av ljudmiljö, observera hur hörtekniken fungerade, genomföra elevintervjuer och enkäter har man undersökt vilka förutsättningar eleverna har att vara delaktiga i undervisningen.
– Resultatet är nedslående, men inte överraskande. Hörteknikens skick och användning svarar sällan mot elevernas behov och när tekniken väl fungerar upplever de brister i ljudkvalitén. Dessutom saknas i regel förutsättningar för en bra ljudmiljö, säger Håkan Bergkvist.
Studien visar också att lärare många gånger saknar kunskap om hur hörtekniken ska användas, och tillgång till en hörselpedagog, som kan ge lärarna det stödet, saknades i 80 procent av fallen.
Håkan Bergkvist bedömer att elever med hörselnedsättning i andra delar av landet har samma problem. I Sverige finns omkring 4 600 barn och ungdomar med en hörselnedsättning. Uppåt 3 000 barn och ungdomar har även hörtekniska lösningar som komplement för att kunna följa med i skolans undervisning och delta i kamratgemenskapen.