Annons

”Dags att sätta ett riktmärke för antalet elever per vägledare”

Publicerad 8 mars 2016

Debatt. Elever som går i årskurs 7–9 har tillgång till runt 1,5 studie- och vägledningssamtal per år. Behöver en elev tre samtal med en vägledare har denne förbrukat två helårsplatser. Det är dags att sätta ett riktmärke för antalet elever per vägledare, skriver Victor Kaustinen.

Relaterat

Skolan skall enligt lagen tillgodose elevernas behov av vägledning. Denna vägledning skall gå som en röd tråd genom hela skolgången och till och med elever som går i årskurs 1 ska ha tillgång till vägledning. Det är endast i förskolan som verksamheten inte har ett lagkrav på sig att tillhandahålla vägledning, i övriga skolformer skall alla elever ha tillgång till vägledning och i sådan utsträckning att deras behov av vägledning tillgodoses.

Att uppmärksamma och ifrågasätta könsroller och normer, att förstå det svenska utbildningssystemet och att bygga en helhetsförståelse för den svenska arbetsmarknaden och dess föränderlighet är inget som sker i en handvändning. Elever måste kontinuerligt få träffa studie- och yrkesvägledare, helst redan från tidig grundskola och prata om studier, framtid och få en möjlighet att förstå hur kön, socioekonomisk status och andra faktorer påverkar våra val i livet. Rimligt torde vara att alla elever, från årskurs 1, får träffa en studie- och yrkesvägledare minst en gång per år. De elever som behöver fler träffar ska givetvis få möjlighet till detta. Frågan är då om detta är möjligt i dagsläget?

Ett läsår skall innefatta mellan 178 och 190 dagar, i grundskolan går det i snitt 504 elever per studie- och yrkesvägledare i åk 7–9 och 1 611 elever per studie- och yrkesvägledare i hela grundskolan. På gymnasiet går det i genomsnitt 487 elever per studie- och yrkesvägledare.  Värt att notera är att studievägledartätheten på fristående grundskolor och gymnasieskolor är mycket lägre än snittet för riket (867 i årskurs 7-9, 2 143 totalt grundskola och 825 gymnasiet).

Vi räknar med att en studie- och yrkesvägledare i snitt hinner med fyra samtal om dagen, detta då vägledare givetvis måste avsätta tid till övriga uppgifter. Vi kan då konstatera att en studie- och yrkesvägledare hinner med 760 vägledningssamtal per år, givet att det är ett bra år med 190 skoldagar. Sjukdagar och dylikt räknar vi inte med i detta exempel, men tänkvärt är att för varje sjukdag eller dag där vägledaren, av annan anledning, inte är på skolan försvinner fyra samtal.

Vi kan konstatera att elever som går i årskurs 7–9 har tillgång till runt 1,5 vägledningssamtal per år, om vi räknar med att alla elever i grundskolan ska ha tillgång till vägledning har eleverna tillgång till 0,47 vägledningssamtal per år. Elever på gymnasiet har precis som elever i årskurs 7–9 tillgång till ungefär 1,5 vägledningssamtal per år. Om vi bara ser till de fristående skolorna i årskurs 7–9 och i gymnasiet har eleverna, med räkneexemplet på fyra samtal per dag, inte ens tillgång till ett vägledningssamtal per år.

För att svara på frågan: Nej, alla elever i grundskolan har inte möjlighet att träffa en studie- och yrkesvägledare en gång per år. Ser vi endast till elever i årskurs 7–9 och i gymnasiet når vi över ett samtal per år, men i dessa årskurser behövs oftast fler samtal.

Vi studie- och yrkesvägledare har i dag inte möjlighet att träffa våra elever två gånger per år, utan att det går ut över någon annan elevs tid för vägledningssamtal. Behöver en elev tre samtal med en vägledare har denne förbrukat två helårsplatser, på gymnasiet och i åk 7–9, hos vägledaren. Hur ska vi kunna erbjuda våra elever kvalitativ vägledning när vi inte har tid att träffa våra elever två gånger per år?

Det faktum att studie- och yrkesvägledare inte får tid att prata med sina elever leder oundvikligen till att fler elever kommer att göra felval och att fler elever kommer att hoppa av gymnasieskolan, högskolan och övriga utbildningar.

Det är dags att ge oss studie- och yrkesvägledare tid nog att göra vårt jobb. Om vi får tid att göra vårt jobb kommer avhoppen, felvalen och arbetslösheten att minska. Ett riktmärke på 300 elever per vägledare skulle ge oss studie- och yrkesvägledare möjligheten att träffa alla elever minst två gånger per år.

Nedan presenterar jag en kostnadskalkyl för att nå snittet på 300 elever per studie- och yrkesvägledare.

  • Genomsnittlig månadslön, före skatt, för vägledare (högt räknad): 35 000
  • Årlig kostnad för arbetsgivare, inklusive försäkringar: 584 578
  • Antal elever i grundskolan 2014/15: 950 000
  • Antal elever i gymnasieskolan 2014/15: 323 700
  • Antal vägledare som behövs för att nå snittet på 300 elever per vägledare i grund- och gymnasieskolan: 4 246
  • Årlig arbetsgivarkostnad för 4 246 vägledartjänster i grund- och gymnasieskolan: 2,5 miljarder kronor
  • Antal tjänster totalt just nu: 1 253
  • Nuvarande kostnad för vägledare (räknat på 35 000 i medellön): 732 miljoner

Kalkylen är inte exakt, men ger ändå en bild av potentiella kostnader för åtgärden. Kostnaden blir enligt kalkylen, efter avdrag för nuvarande vägledare, runt 1,8 miljarder för att nå målet om 300 elever per vägledare. Lönen i exemplet är dock satt på en otroligt hög medellön och kostnaden i realiteten blir därför lägre. 1,8 miljarder är mycket pengar, men redan i dag uppgår de direkta kostnaderna för de elever som läser ett eller fler extra år på gymnasiet till över två miljarder kronor. Frågan är hur kostnaden ser ut för de som hoppar av gymnasiet och på grund av detta hamnar i utanförskap? Uppskattningar har gjorts och exempel på 260 miljarder per årskull har presenterats. Exakt summa kan vi i dagsläget endast sia om, men att kostnaden är högre än 1,8 miljarder det kan vi vara säkra på.

Politiker har testat ett otal andra åtgärder under årens gång för att minska avhoppen från gymnasiet, utan framgång. Nu är det dags för politikerna att satsa på oss studie- och yrkesvägledare och att ge oss en chans att visa att vi kan göra skillnad.

Victor Kaustinen, studie- och yrkesvägledare

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons
Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Annons
Annons

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera
Annons

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons