Annons

”Dags att sätta ett riktmärke för antalet elever per vägledare”

Publicerad 8 mars 2016

Debatt. Elever som går i årskurs 7–9 har tillgång till runt 1,5 studie- och vägledningssamtal per år. Behöver en elev tre samtal med en vägledare har denne förbrukat två helårsplatser. Det är dags att sätta ett riktmärke för antalet elever per vägledare, skriver Victor Kaustinen.

Relaterat

Skolan skall enligt lagen tillgodose elevernas behov av vägledning. Denna vägledning skall gå som en röd tråd genom hela skolgången och till och med elever som går i årskurs 1 ska ha tillgång till vägledning. Det är endast i förskolan som verksamheten inte har ett lagkrav på sig att tillhandahålla vägledning, i övriga skolformer skall alla elever ha tillgång till vägledning och i sådan utsträckning att deras behov av vägledning tillgodoses.

Att uppmärksamma och ifrågasätta könsroller och normer, att förstå det svenska utbildningssystemet och att bygga en helhetsförståelse för den svenska arbetsmarknaden och dess föränderlighet är inget som sker i en handvändning. Elever måste kontinuerligt få träffa studie- och yrkesvägledare, helst redan från tidig grundskola och prata om studier, framtid och få en möjlighet att förstå hur kön, socioekonomisk status och andra faktorer påverkar våra val i livet. Rimligt torde vara att alla elever, från årskurs 1, får träffa en studie- och yrkesvägledare minst en gång per år. De elever som behöver fler träffar ska givetvis få möjlighet till detta. Frågan är då om detta är möjligt i dagsläget?

Ett läsår skall innefatta mellan 178 och 190 dagar, i grundskolan går det i snitt 504 elever per studie- och yrkesvägledare i åk 7–9 och 1 611 elever per studie- och yrkesvägledare i hela grundskolan. På gymnasiet går det i genomsnitt 487 elever per studie- och yrkesvägledare.  Värt att notera är att studievägledartätheten på fristående grundskolor och gymnasieskolor är mycket lägre än snittet för riket (867 i årskurs 7-9, 2 143 totalt grundskola och 825 gymnasiet).

Vi räknar med att en studie- och yrkesvägledare i snitt hinner med fyra samtal om dagen, detta då vägledare givetvis måste avsätta tid till övriga uppgifter. Vi kan då konstatera att en studie- och yrkesvägledare hinner med 760 vägledningssamtal per år, givet att det är ett bra år med 190 skoldagar. Sjukdagar och dylikt räknar vi inte med i detta exempel, men tänkvärt är att för varje sjukdag eller dag där vägledaren, av annan anledning, inte är på skolan försvinner fyra samtal.

Vi kan konstatera att elever som går i årskurs 7–9 har tillgång till runt 1,5 vägledningssamtal per år, om vi räknar med att alla elever i grundskolan ska ha tillgång till vägledning har eleverna tillgång till 0,47 vägledningssamtal per år. Elever på gymnasiet har precis som elever i årskurs 7–9 tillgång till ungefär 1,5 vägledningssamtal per år. Om vi bara ser till de fristående skolorna i årskurs 7–9 och i gymnasiet har eleverna, med räkneexemplet på fyra samtal per dag, inte ens tillgång till ett vägledningssamtal per år.

För att svara på frågan: Nej, alla elever i grundskolan har inte möjlighet att träffa en studie- och yrkesvägledare en gång per år. Ser vi endast till elever i årskurs 7–9 och i gymnasiet når vi över ett samtal per år, men i dessa årskurser behövs oftast fler samtal.

Vi studie- och yrkesvägledare har i dag inte möjlighet att träffa våra elever två gånger per år, utan att det går ut över någon annan elevs tid för vägledningssamtal. Behöver en elev tre samtal med en vägledare har denne förbrukat två helårsplatser, på gymnasiet och i åk 7–9, hos vägledaren. Hur ska vi kunna erbjuda våra elever kvalitativ vägledning när vi inte har tid att träffa våra elever två gånger per år?

Det faktum att studie- och yrkesvägledare inte får tid att prata med sina elever leder oundvikligen till att fler elever kommer att göra felval och att fler elever kommer att hoppa av gymnasieskolan, högskolan och övriga utbildningar.

Det är dags att ge oss studie- och yrkesvägledare tid nog att göra vårt jobb. Om vi får tid att göra vårt jobb kommer avhoppen, felvalen och arbetslösheten att minska. Ett riktmärke på 300 elever per vägledare skulle ge oss studie- och yrkesvägledare möjligheten att träffa alla elever minst två gånger per år.

Nedan presenterar jag en kostnadskalkyl för att nå snittet på 300 elever per studie- och yrkesvägledare.

  • Genomsnittlig månadslön, före skatt, för vägledare (högt räknad): 35 000
  • Årlig kostnad för arbetsgivare, inklusive försäkringar: 584 578
  • Antal elever i grundskolan 2014/15: 950 000
  • Antal elever i gymnasieskolan 2014/15: 323 700
  • Antal vägledare som behövs för att nå snittet på 300 elever per vägledare i grund- och gymnasieskolan: 4 246
  • Årlig arbetsgivarkostnad för 4 246 vägledartjänster i grund- och gymnasieskolan: 2,5 miljarder kronor
  • Antal tjänster totalt just nu: 1 253
  • Nuvarande kostnad för vägledare (räknat på 35 000 i medellön): 732 miljoner

Kalkylen är inte exakt, men ger ändå en bild av potentiella kostnader för åtgärden. Kostnaden blir enligt kalkylen, efter avdrag för nuvarande vägledare, runt 1,8 miljarder för att nå målet om 300 elever per vägledare. Lönen i exemplet är dock satt på en otroligt hög medellön och kostnaden i realiteten blir därför lägre. 1,8 miljarder är mycket pengar, men redan i dag uppgår de direkta kostnaderna för de elever som läser ett eller fler extra år på gymnasiet till över två miljarder kronor. Frågan är hur kostnaden ser ut för de som hoppar av gymnasiet och på grund av detta hamnar i utanförskap? Uppskattningar har gjorts och exempel på 260 miljarder per årskull har presenterats. Exakt summa kan vi i dagsläget endast sia om, men att kostnaden är högre än 1,8 miljarder det kan vi vara säkra på.

Politiker har testat ett otal andra åtgärder under årens gång för att minska avhoppen från gymnasiet, utan framgång. Nu är det dags för politikerna att satsa på oss studie- och yrkesvägledare och att ge oss en chans att visa att vi kan göra skillnad.

Victor Kaustinen, studie- och yrkesvägledare

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Läraren: ”Jag är trött på den negativa bilden av yrket”

Läraryrket målas ofta upp som krispräglat och det är nästan alltid problemen som lyfts fram. Det anser läraren Maria Wiman, som vill se en mer nyanserad offentlig debatt där flera röster får höras.
– Jag och mina kollegor känner inte igen oss i den bild som målas upp, säger hon.

Annons
Annons

Ny lönestatistik: ”Inte konstigt att lärare tjänar mer än rektor”

Lön

Lärarlönerna kommer ikapp och till och med går om skolledarnas löner, visar ny lönestatistik.
– Att några förstelärare tjänar mer än biträdande rektorer är inget konstigt, säger Magnus Blixt, tidigare lärare och numera rektor.

Annons

Krisläge för studenter – tvingas vänta ett år på praktikplats

VFU

Bristen på praktikplatser för blivande lärare är stor nationellt, men extra stor på vissa håll. På Campus Helsingborg får ett 30-tal lärarstudenter inte några praktikveckor och tvingas vänta i ett helt år.

De tände hoppet för barnens skolgång

Stöd

För två år sedan var det ingen som trodde på idén med ett skolresurscentrum i den fattiga rumänska byn Valsa Seaca. Nu köar barnen för att få plats.

Annons
Annons

Så lägger regeringen vinsttak för friskolor

Vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet lägger fram ett lagförslag om 7 procents vinsttak för friskolor. Alliansen och Sverigedemokraterna vill stoppa det. Lärarnas Riksförbund ställer sig positivt.
– Förslaget får ett B i betyg, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Känslan av svek gör att jag jobbar när jag vabbar

Debatt

Läraren Karin Herlitz vabbar för sin sjuke son – och förlorar mer i inkomst än sin man som inte är lärare. ”Systemet borde ses över så att det inte landar i att vår ansvarskänsla för våra elever gör att vi arbetar gratis”, skriver hon.

Kommentera

Debatt i riksdagen om de avstängda Academedia-lärarna

Academedia

Academedias kritiserade behandling av två lärare blev på torsdagen föremål för riksdagsdebatt.
– Det är jätteviktigt att det togs upp i riksdagen, säger Magnus Ekblom, en av de berörda lärarna.

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Skolverket välkomnar rättslig prövning

Nationella prov

Jurister vill pröva i domstol om Skolverket bryter mot lagen genom att inte tillåta hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar under nationella proven.
– Bra att det blir klarhet i frågan, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Matematik

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Ovanligt grepp för att rekrytera syv

Syv

Konkurrensen om att anställa studie- och yrkesvägledare är stenhård just nu. Marknaden har lett till att regionerna måste hitta på kreativa lösningar för att finna anställda. I Göteborgs stad är det syvarna själva som ska vägleda potentiella kollegor.

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Specialpedagogik

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag, specialpedagog vid Lillholmsskolan i Stockholm.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände, menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons