Annons

”Dags att sätta ett riktmärke för antalet elever per vägledare”

Publicerad 8 mars 2016

Elever som går i årskurs 7–9 har tillgång till runt 1,5 studie- och vägledningssamtal per år. Behöver en elev tre samtal med en vägledare har denne förbrukat två helårsplatser. Det är dags att sätta ett riktmärke för antalet elever per vägledare, skriver Victor Kaustinen.

Relaterat

Skolan skall enligt lagen tillgodose elevernas behov av vägledning. Denna vägledning skall gå som en röd tråd genom hela skolgången och till och med elever som går i årskurs 1 ska ha tillgång till vägledning. Det är endast i förskolan som verksamheten inte har ett lagkrav på sig att tillhandahålla vägledning, i övriga skolformer skall alla elever ha tillgång till vägledning och i sådan utsträckning att deras behov av vägledning tillgodoses.

Att uppmärksamma och ifrågasätta könsroller och normer, att förstå det svenska utbildningssystemet och att bygga en helhetsförståelse för den svenska arbetsmarknaden och dess föränderlighet är inget som sker i en handvändning. Elever måste kontinuerligt få träffa studie- och yrkesvägledare, helst redan från tidig grundskola och prata om studier, framtid och få en möjlighet att förstå hur kön, socioekonomisk status och andra faktorer påverkar våra val i livet. Rimligt torde vara att alla elever, från årskurs 1, får träffa en studie- och yrkesvägledare minst en gång per år. De elever som behöver fler träffar ska givetvis få möjlighet till detta. Frågan är då om detta är möjligt i dagsläget?

Ett läsår skall innefatta mellan 178 och 190 dagar, i grundskolan går det i snitt 504 elever per studie- och yrkesvägledare i åk 7–9 och 1 611 elever per studie- och yrkesvägledare i hela grundskolan. På gymnasiet går det i genomsnitt 487 elever per studie- och yrkesvägledare.  Värt att notera är att studievägledartätheten på fristående grundskolor och gymnasieskolor är mycket lägre än snittet för riket (867 i årskurs 7-9, 2 143 totalt grundskola och 825 gymnasiet).

Vi räknar med att en studie- och yrkesvägledare i snitt hinner med fyra samtal om dagen, detta då vägledare givetvis måste avsätta tid till övriga uppgifter. Vi kan då konstatera att en studie- och yrkesvägledare hinner med 760 vägledningssamtal per år, givet att det är ett bra år med 190 skoldagar. Sjukdagar och dylikt räknar vi inte med i detta exempel, men tänkvärt är att för varje sjukdag eller dag där vägledaren, av annan anledning, inte är på skolan försvinner fyra samtal.

Vi kan konstatera att elever som går i årskurs 7–9 har tillgång till runt 1,5 vägledningssamtal per år, om vi räknar med att alla elever i grundskolan ska ha tillgång till vägledning har eleverna tillgång till 0,47 vägledningssamtal per år. Elever på gymnasiet har precis som elever i årskurs 7–9 tillgång till ungefär 1,5 vägledningssamtal per år. Om vi bara ser till de fristående skolorna i årskurs 7–9 och i gymnasiet har eleverna, med räkneexemplet på fyra samtal per dag, inte ens tillgång till ett vägledningssamtal per år.

För att svara på frågan: Nej, alla elever i grundskolan har inte möjlighet att träffa en studie- och yrkesvägledare en gång per år. Ser vi endast till elever i årskurs 7–9 och i gymnasiet når vi över ett samtal per år, men i dessa årskurser behövs oftast fler samtal.

Vi studie- och yrkesvägledare har i dag inte möjlighet att träffa våra elever två gånger per år, utan att det går ut över någon annan elevs tid för vägledningssamtal. Behöver en elev tre samtal med en vägledare har denne förbrukat två helårsplatser, på gymnasiet och i åk 7–9, hos vägledaren. Hur ska vi kunna erbjuda våra elever kvalitativ vägledning när vi inte har tid att träffa våra elever två gånger per år?

Det faktum att studie- och yrkesvägledare inte får tid att prata med sina elever leder oundvikligen till att fler elever kommer att göra felval och att fler elever kommer att hoppa av gymnasieskolan, högskolan och övriga utbildningar.

Det är dags att ge oss studie- och yrkesvägledare tid nog att göra vårt jobb. Om vi får tid att göra vårt jobb kommer avhoppen, felvalen och arbetslösheten att minska. Ett riktmärke på 300 elever per vägledare skulle ge oss studie- och yrkesvägledare möjligheten att träffa alla elever minst två gånger per år.

Nedan presenterar jag en kostnadskalkyl för att nå snittet på 300 elever per studie- och yrkesvägledare.

  • Genomsnittlig månadslön, före skatt, för vägledare (högt räknad): 35 000
  • Årlig kostnad för arbetsgivare, inklusive försäkringar: 584 578
  • Antal elever i grundskolan 2014/15: 950 000
  • Antal elever i gymnasieskolan 2014/15: 323 700
  • Antal vägledare som behövs för att nå snittet på 300 elever per vägledare i grund- och gymnasieskolan: 4 246
  • Årlig arbetsgivarkostnad för 4 246 vägledartjänster i grund- och gymnasieskolan: 2,5 miljarder kronor
  • Antal tjänster totalt just nu: 1 253
  • Nuvarande kostnad för vägledare (räknat på 35 000 i medellön): 732 miljoner

Kalkylen är inte exakt, men ger ändå en bild av potentiella kostnader för åtgärden. Kostnaden blir enligt kalkylen, efter avdrag för nuvarande vägledare, runt 1,8 miljarder för att nå målet om 300 elever per vägledare. Lönen i exemplet är dock satt på en otroligt hög medellön och kostnaden i realiteten blir därför lägre. 1,8 miljarder är mycket pengar, men redan i dag uppgår de direkta kostnaderna för de elever som läser ett eller fler extra år på gymnasiet till över två miljarder kronor. Frågan är hur kostnaden ser ut för de som hoppar av gymnasiet och på grund av detta hamnar i utanförskap? Uppskattningar har gjorts och exempel på 260 miljarder per årskull har presenterats. Exakt summa kan vi i dagsläget endast sia om, men att kostnaden är högre än 1,8 miljarder det kan vi vara säkra på.

Politiker har testat ett otal andra åtgärder under årens gång för att minska avhoppen från gymnasiet, utan framgång. Nu är det dags för politikerna att satsa på oss studie- och yrkesvägledare och att ge oss en chans att visa att vi kan göra skillnad.

Victor Kaustinen, studie- och yrkesvägledare

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Undersökning

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Annons

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Annons
Annons

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Annons

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Lön

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 

Läraren Yvonne prisad på Skolans dag

Skolans dag

Yvonne Romarker har i 38 år stöttat och undervisat sina elever genom högstadiet på Skansenskolan i Mörbylånga kommun.
Under Skolans dag prisades hon som årets lärarhjälte.
– Fantastiskt. Jag är en otroligt stolt lärare, säger hon.

Forskning: Diagnoser riskerar lägga skolans problem på eleven

NPF

Elevers diagnoser tenderar att förklara oro och stök i skolan – snarare än skolmiljö, det sociala klimatet eller hemförhållanden. Det visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.
– Det finns en risk att man fastnar i diagnosen, kanske behöver eleven ett annat typ av stöd, säger docent Ylva Odenberg.

Kommunpolitikern: Behöver mer pengar för lärarlöner

Det är nya tider och kommunerna måste helt enkelt förstå att lärarlöner är en större post i budgeten än tidigare.
– Jag kan inte se någon annan lösning, säger kommunpolitikern Maria Bronelius (C).

Forskande lärare ska höja digitala kompetensen

Yrkesverksamma lärare ska under initiativet FUNDIG forska på halvtid om undervisningens digitalisering, samtidigt som de fortsätter med det pedagogiska arbetet i klassrummet.
– Ett jätteviktigt projekt och en kombination vi tror mycket på, säger Jorryt van Bommel, föreståndare för projektet.

Ett år kvar till valet

Så tycker väljarna om partiernas skolpolitik

Den 9 september nästa år går Sverige till val. En av de tre viktigaste frågorna handlar om skolan.
Hur ser det egentligen ut bland väljarna när det kommer till förtroende för riksdagspartiernas skolpolitik?

...och det här lovar partierna om skolan

Hur står partierna om det skulle vara val i dag? För Skolvärlden förklarar riksdagspartierna vad de skulle göra för skolan om de sitter i regeringen om ett år. Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar och analyserar politikernas svar.

Lärare: skolpeng minskar elevernas kunskaper

Vinstdrivande skolföretag leder till glädjebetyg och på sikt sänker det elevernas kunskaper. Det menar elva lärare som känner en press att godkänna alla elever i sin vardag.
–  Riskkapitalägda skolor och aktiebolagsskolor måste bort, säger Magnus Ekblom, gymnasielärare inom Academedia.

Yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskolan

Gymnasiet

Högskolebehörighet ska vara standard på yrkesprogrammen, och alla som går ett nationellt program ska läsa ett estetiskt ämne, föreslår regeringen.

Högstadieelever ska bli bättre på att läsa

Läsprojekt

Högstadieelevernas läsförståelse på Stenhammarskolan i Flen är alldeles för låg.
Ett nytt projekt ska ändra på det – och förhoppningsvis höja betygen.

Förslag: Ska bli billigare att vara med i facket

Förslag

Det kommer att bli billigare att vara med i facket. Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgift.

Regeringens miljardsatsning

Regeringen gör miljardsatsning på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen 

Regeringen satsar 4,3 miljarder på jobb och utbildning. Bland annat innehåller satsningen 18 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år.

Trots nya miljarderna – satsningen väcker oro

Utbildning

Regeringen miljardsatsar på jobb och utbildning. Lärarnas Riksförbund välkomnar beskedet men oroas samtidigt över satsningen.

Förtroendet för skolmyndigheterna: Botten

Undersökning

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Sveriges bästa lärare korade

Gala

Nu har Sveriges elever sagt sitt. På Lärargalan avgjordes vem som är Sveriges bästa lärare.
– Jag är jättestolt, jag känner mig verkligen hedrad, säger högstadieläraren Vedran Maras.

8 av 10 mattelärare osäkra på att lära ut programmering

Kompetensutveckling

Sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Och åtta av tio mattelärare på högstadiet känner sig osäkra inför att undervisa i ämnet.
Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

”Vägledning sker inte bara på kontoret”

Debatt

Studie- och yrkesvägledaren Victor Kaustinen om värdet av att bygga relationer: ”För att vi ska veta vilka verktyg eleverna behöver måste vi lära känna dem och skapa relationer och det går inte att göra enbart på kontoret”, skriver han.

Kommentera

Forskningsprojekt ska ta reda på vad som får elever att må bra

Hälsosamtal

Nu ska ett forskningsprojekt i Norrbotten ta reda på vad som gör att elever mår bra.
– Vi vet att det är viktigt att må bra för att kunna lära, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons