Annons

”Dags att sätta ett riktmärke för antalet elever per vägledare”

Publicerad 8 mars 2016

Elever som går i årskurs 7–9 har tillgång till runt 1,5 studie- och vägledningssamtal per år. Behöver en elev tre samtal med en vägledare har denne förbrukat två helårsplatser. Det är dags att sätta ett riktmärke för antalet elever per vägledare, skriver Victor Kaustinen.

Relaterat

Skolan skall enligt lagen tillgodose elevernas behov av vägledning. Denna vägledning skall gå som en röd tråd genom hela skolgången och till och med elever som går i årskurs 1 ska ha tillgång till vägledning. Det är endast i förskolan som verksamheten inte har ett lagkrav på sig att tillhandahålla vägledning, i övriga skolformer skall alla elever ha tillgång till vägledning och i sådan utsträckning att deras behov av vägledning tillgodoses.

Att uppmärksamma och ifrågasätta könsroller och normer, att förstå det svenska utbildningssystemet och att bygga en helhetsförståelse för den svenska arbetsmarknaden och dess föränderlighet är inget som sker i en handvändning. Elever måste kontinuerligt få träffa studie- och yrkesvägledare, helst redan från tidig grundskola och prata om studier, framtid och få en möjlighet att förstå hur kön, socioekonomisk status och andra faktorer påverkar våra val i livet. Rimligt torde vara att alla elever, från årskurs 1, får träffa en studie- och yrkesvägledare minst en gång per år. De elever som behöver fler träffar ska givetvis få möjlighet till detta. Frågan är då om detta är möjligt i dagsläget?

Ett läsår skall innefatta mellan 178 och 190 dagar, i grundskolan går det i snitt 504 elever per studie- och yrkesvägledare i åk 7–9 och 1 611 elever per studie- och yrkesvägledare i hela grundskolan. På gymnasiet går det i genomsnitt 487 elever per studie- och yrkesvägledare.  Värt att notera är att studievägledartätheten på fristående grundskolor och gymnasieskolor är mycket lägre än snittet för riket (867 i årskurs 7-9, 2 143 totalt grundskola och 825 gymnasiet).

Vi räknar med att en studie- och yrkesvägledare i snitt hinner med fyra samtal om dagen, detta då vägledare givetvis måste avsätta tid till övriga uppgifter. Vi kan då konstatera att en studie- och yrkesvägledare hinner med 760 vägledningssamtal per år, givet att det är ett bra år med 190 skoldagar. Sjukdagar och dylikt räknar vi inte med i detta exempel, men tänkvärt är att för varje sjukdag eller dag där vägledaren, av annan anledning, inte är på skolan försvinner fyra samtal.

Vi kan konstatera att elever som går i årskurs 7–9 har tillgång till runt 1,5 vägledningssamtal per år, om vi räknar med att alla elever i grundskolan ska ha tillgång till vägledning har eleverna tillgång till 0,47 vägledningssamtal per år. Elever på gymnasiet har precis som elever i årskurs 7–9 tillgång till ungefär 1,5 vägledningssamtal per år. Om vi bara ser till de fristående skolorna i årskurs 7–9 och i gymnasiet har eleverna, med räkneexemplet på fyra samtal per dag, inte ens tillgång till ett vägledningssamtal per år.

För att svara på frågan: Nej, alla elever i grundskolan har inte möjlighet att träffa en studie- och yrkesvägledare en gång per år. Ser vi endast till elever i årskurs 7–9 och i gymnasiet når vi över ett samtal per år, men i dessa årskurser behövs oftast fler samtal.

Vi studie- och yrkesvägledare har i dag inte möjlighet att träffa våra elever två gånger per år, utan att det går ut över någon annan elevs tid för vägledningssamtal. Behöver en elev tre samtal med en vägledare har denne förbrukat två helårsplatser, på gymnasiet och i åk 7–9, hos vägledaren. Hur ska vi kunna erbjuda våra elever kvalitativ vägledning när vi inte har tid att träffa våra elever två gånger per år?

Det faktum att studie- och yrkesvägledare inte får tid att prata med sina elever leder oundvikligen till att fler elever kommer att göra felval och att fler elever kommer att hoppa av gymnasieskolan, högskolan och övriga utbildningar.

Det är dags att ge oss studie- och yrkesvägledare tid nog att göra vårt jobb. Om vi får tid att göra vårt jobb kommer avhoppen, felvalen och arbetslösheten att minska. Ett riktmärke på 300 elever per vägledare skulle ge oss studie- och yrkesvägledare möjligheten att träffa alla elever minst två gånger per år.

Nedan presenterar jag en kostnadskalkyl för att nå snittet på 300 elever per studie- och yrkesvägledare.

  • Genomsnittlig månadslön, före skatt, för vägledare (högt räknad): 35 000
  • Årlig kostnad för arbetsgivare, inklusive försäkringar: 584 578
  • Antal elever i grundskolan 2014/15: 950 000
  • Antal elever i gymnasieskolan 2014/15: 323 700
  • Antal vägledare som behövs för att nå snittet på 300 elever per vägledare i grund- och gymnasieskolan: 4 246
  • Årlig arbetsgivarkostnad för 4 246 vägledartjänster i grund- och gymnasieskolan: 2,5 miljarder kronor
  • Antal tjänster totalt just nu: 1 253
  • Nuvarande kostnad för vägledare (räknat på 35 000 i medellön): 732 miljoner

Kalkylen är inte exakt, men ger ändå en bild av potentiella kostnader för åtgärden. Kostnaden blir enligt kalkylen, efter avdrag för nuvarande vägledare, runt 1,8 miljarder för att nå målet om 300 elever per vägledare. Lönen i exemplet är dock satt på en otroligt hög medellön och kostnaden i realiteten blir därför lägre. 1,8 miljarder är mycket pengar, men redan i dag uppgår de direkta kostnaderna för de elever som läser ett eller fler extra år på gymnasiet till över två miljarder kronor. Frågan är hur kostnaden ser ut för de som hoppar av gymnasiet och på grund av detta hamnar i utanförskap? Uppskattningar har gjorts och exempel på 260 miljarder per årskull har presenterats. Exakt summa kan vi i dagsläget endast sia om, men att kostnaden är högre än 1,8 miljarder det kan vi vara säkra på.

Politiker har testat ett otal andra åtgärder under årens gång för att minska avhoppen från gymnasiet, utan framgång. Nu är det dags för politikerna att satsa på oss studie- och yrkesvägledare och att ge oss en chans att visa att vi kan göra skillnad.

Victor Kaustinen, studie- och yrkesvägledare

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.
– Om det finns tid kvar på kursen när provet är skrivet är det väl bara bra om tiden används till att låta eleverna ta igen missade kunskaper.

Annons
Annons

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Annons

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

Annons
Annons

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

Annons

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera

5 missar lärare gör – enligt hjärnforskning

Hjärnan

Att lära är jobbigt. Men med hjärnsmart undervisning blir undervisningen mer effektiv.
Annika Nilsson, svensklärare på ett gymnasium i Malmö, berättar om fem vanliga misstag. 

”Var fanns hänsynen till elevernas behov?”

Debatt

”Om Skolkommissionens ledamöter hade levt i skolvardagen skulle de haft lättare att förstå vad som behöver ändras i skolan – som att slopa de graderade betygen, att minska katederundervisningen och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön”, skriver debattören.

Kommentera

Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Forskning

Etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg, visar en studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet.
I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna.

Han tar över Skolverket

Här är Skolverkets nya generaldirektör. Fram till nu har han varit utbildningsdirektör i Södertälje.
– Han har varit superbra här, säger Eva Dekany-Ström, kommunombud i Södertälje.

Högre lön och mindre undervisning på nya jobbet

Arbetsvillkor

När arbetsgivaren inte gav Cecilia Flodqvist bättre villkor sa hon upp sig. Nu har hon både högre lön och mindre undervisning.
Och på hennes gamla skola har man fortfarande inte hittat en behörig ersättare.
– Hade man minskat min arbetsbörda hade jag kanske varit kvar, säger hon.

Nu jobbar facken ihop – för bättre lärarlöner

Avtal

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.
– Vi kommer ha starka, tydliga och progressiva yrkanden, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarens brev till Fridolin: ”Jag mår fruktansvärt dåligt”

Debatt

”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Kommentera

Här har eleverna redan en rörligare vardag

Elevhälsa

Hummelstaskolan har jobbat med fysisk aktivitet i tre år, på sätt som påminner om regeringens nya förslag. Målen är mindre stress, bättre skolresultat och elever som mår bättre.

Nya trenden: Lärare loopar och får högre lön

Lön

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden.
Det gör fler och fler lärare just nu.

Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Lärarlönelyftet

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar – Skolvärlden har hela listan.

Tivolipedagogen: Så skapar du Sveriges roligaste lektion

Lärare

Lärare och elever blandas med karuseller och teknik.
Tivolit Gröna Lund förvandlas till ett stort klassrum för en dag när drygt 3 000 elever samlas för att utföra fysikexperiment som annars inte går att göra i skolan.

Idrottstimmarna utökas i skolan

Idrott och hälsa

Undervisningstiden i idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019.
– Det är bra av regeringen att utöka antalet idrottstimmar och samtidigt få in ett bredare rörelseperspektiv i skolan, säger LR:s Åsa Fahlén.

Myter styr lärarna i skrivundervisningen

Läsning

Ökade formella krav på lärare har skärpt fokus på elever som inte uppfyller målen – och skapat grogrund för skrivpanik som utbryter med jämna mellanrum. Det menar Martin Malmström, forskare i utbildningsvetenskap. 

Lärarstudenterna vill slopa skolvalet

Skolval

Ska skolvalet tas bort eller behållas?
För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt.
– Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval, säger hon.

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Vuxenutbildning

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 

Kollegan efter lärarmordet i Göteborg: ”En permanent kris”

Våld

Pengarna behövs nu. Det menar Lennart Hellsborn, LR:s huvudskyddsombud i Göteborg och lärare på Lövgärdesskolan i Angered där en lärare sköts till döds.
– Hot och våldsproblematiken som finns i förorterna påverkar även skolorna, säger han till Skolvärlden.

Avgående SPSM-chefen: ”Inse att olikheter är en tillgång”

Särskilt stöd

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar avgående generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Johanna har ADHD: När ska allas värde bli mer än tomma ord?

Debatt

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Kommentera

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Digital rättning

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Robin Hood-förslaget: Så kan skolan bli mer likvärdig

Skolkommissionen

Ta från de rika och ge till de fattiga.
Här är förslaget som skulle kunna göra svensk skola ”mer rättvist”.
– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det, säger Lina Axelsson Kihlblom, ledamot i Skolkommissionen.

Betyg + Timss = sant

Jämförelse

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

"Det vore inhumant att inte reagera på utvisningarna"

Nyanlända

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem.
– Det vore inhumant att inte reagera, säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linnéa Claeson: ”Uppdelning i kön är icke-inkluderande”

Könsuppdelning

Linnéa Claeson är handbollsproffs och jämställdhetskämpe på nätet och live. Hon tycker att frågan om könsuppdelade klassrum är komplex.
– Det finns behov av fredade zoner, säger hon.

Digital plattform ska stärka SYV

SYV

Digitala verktyg ska göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, enligt ett beslut i riksdagen. Skolvärldens bloggare David Spak tycker att tidigare insatser är viktigare.

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

IKT

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Tre av fyra lärare: ”NP tar för mycket tid”

Nationella prov

En stor majoritet av lärarna tycker att de nationella proven är bra både för bedömning och undervisning. Samtidigt anser tre av fyra lärare att proven tar för mycket tid.
Drygt var tionde lärare får ingen tid avsatt för proven överhuvudtaget.
– Uppsatserna tar mycket tid att bedöma, säger högstadieläraren Caroline Axén.

Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Välfärden 

Välfärdsutredningen har presenterat sina förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.
Åsa Fahlén, ordförande för LR, hoppas förslagen kommer bli en väckarklocka för företag som bedriver skolor.

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”. Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons