Annons

Därför är skolan viktig!

Publicerad 16 juni 2014

Fakta

Jobba med elevernas motivation

Håkan Jenners viktigaste tips för motivation

  • Kom ihåg att motivation inte är en egenskap utan ett resultat av tidigare erfarenheter och det bemötande man får.
  • Fundera på vad som kan påverka elevens motivation. Vilka förklaringar finns det till att eleven kanske inte är motiverad? Är det till exempel rädsla för misslyckande snarare än bristande vilja?
  • Var uppmärksam på de förväntningar som du förmedlar. Se på din elev i ett gott ljus. 

Sju tips på hur du kan jobba med elevernas motivation

  • Utgå från din elevs drömmar och stötta hen i att komma in på det spåret via utbildning och lärande.
  • Använd mycket humor. Skoja med dina elever, bjud på dig själv och dina egna tillkortakommanden. 
  • Sänk förväntningarna på betygskraven. Det kan vara till hjälp att berätta för elever som inte presterar i skolan att det oftast räcker med ett E på ett yrkesprogram för att få ett jobb.
  • Prata konkret. Ge exempel på löner, vad det kostar att bo och leva och vad som krävs för att få bidrag.
  • Surfa på Platsbanken, sidor om utbildningar och lönestatistik för olika yrkesgrupper. Visa att det finns skillnader.
  • Räkna på skillnaden i ekonomi mellan att jobba och leva på bidrag. Då kan eleven förstå vad man kan tjäna på att göra sitt bästa i skolan.
  • Fråga eleverna vad de skulle köpa för 10 000 kronor. Det ger en bra bild av vilka materiella vardagsdrömmar eleven har. Visa att mycket går att köpa eller göra när man jobbar.

Källa: Margareth Hagberg och Magnus Skråge

Relaterat

I klass 8B på Folkasboskolan utanför Hallsberg står motivation och framtid på schemat. Det är studie- och yrkesvägledarna som ska inspirera eleverna att börja tänka på en kommande yrkeskarriär. Man gör det klassvis, tillsammans, och med frågor som öppnar för diskussion. 

Det är fredagsmorgon och klockan är strax efter halv nio på Folkasboskolan i Pålsboda, några mil utanför Hallsberg.Eleverna i klass 8B lommar sakta in i datasalen. Eva Wistrand, mentor i klassen, letar rätt på några eftersläntrare. I dag ska frågor kring framtida yrkesdrömmar diskuteras. Studie- och yrkesvägledarna Margareth Hagberg och Magnus Skråge ska under en timme försöka öppna dörren till framtiden.

– Vi ska prata om varför det är viktigt att gå i skolan och få betyg men också vad det kan leda till om du som elev satsar eller väljer att strunta
i skolan. Det är viktigt att motivera och inspirera eleverna, inte minst i att de pluggar för att få godkända betyg, säger Magnus Skråge.

Sedan ett par månader arbetar de tillsammans i ett projekt, syv-syd, där målet är att träffa sjunde- och åttonde klassare för att prata om framtida studier och yrken.

– Vi vill väcka elevernas lust att plugga och ett annat syfte är måluppfyllelse kring betygen på skolan. Vi hoppas att eleverna börjar tänka på att det kan vara bra att lära sig saker och att det finns ett liv som vuxen efter skolan. Vi gör det med flera konkreta exempel, fyller Margareth Hagberg i.

Eleverna är nyfikna på vad duon ska prata om. Och varför ska de egentligen vara i datasalen?

– Jo, säger Magnus Skråge. Tanken är att vi ska ta reda på uppgifter om löner och bidrag. Vi ska fundera på om det lönar sig att plugga och hur man får ett jobb. Vi ska även prata om era drömmar och hur ni ska göra för att nå dem.

Margareth Hagberg tittar ut över klassrummet och kastar ut den första frågan:

– Varför är det viktigt att gå i skolan?

Några elever räcker upp handen. De funderar. Mumlar. Och till sist:

– För att vi måste.

Många skratt.

– Ja, svarar Magnus. Det är ju skolplikt i Sverige. Men kom igen, varför är det viktigt att gå i skolan? Hur kom det sig att du klev upp i morse och kom hit? Du kan ju skita i det om du vill.

– Mamma och pappa säger att jag ska gå. Men jag vill ju lära mig saker också. Sedan är alla kompisar här, säger Oskar Sarbäck.

– Du då, varför gick du hit i morse? frågar Magnus och pekar på Linnea Näslund.

– Jag? Jag bara gick jag. Ha, ha. Men jag tycker att det är roligt att lära mig saker och träffa kompisarna, svarar hon.

Diskussionen glider över i att handla om betyg och att det kan vara både roligt och ganska tråkigt att lära sig saker. Särskilt när man måste.

– Ni behöver tänka lite på vad pluggandet ska leda till, fortsätter Margareth Hagberg.

Magnus Skråge bollar ut frågan kring vad kunskap kan omvandlas till och svarar själv:

– Det ska bli ett jobb. En arbetsgivare ska anställa dig. Och vad får du för det?

– Pengar! Jag ska jobba och arbetsgivaren ska ge mig en lön, säger Emil Olsson.

Margareth Hagberg fattar en svart tuschpenna och skriver med stora bokstäver på tavlan:

En normal lön i Sverige är cirka 17 000 kronor per månad efter skatt. Socialbidrag per månad är cirka 7 000 kronor.

– Om du vaknar på morgonen och känner att ”nä, i dag vill jag inte gå till skolan”. Får du de här pengarna då?

Någon försöker med att pappa kommer att betala. En annan med att jag kan bli fotbollsproffs och då löser sig allt. Se bara på Zlatan.

– Det finns ju sådan där e-kassa, säger Oskar Sarbäck.

– Du menar a-kassa? Så här är det. För att få det måste du först ha jobbat. Du måste visa att du har haft en inkomst för att få a-kassa.

Eleverna ser förvånande ut.

– Alltså, fortsätter Margareth, för att du ska få en inkomst är den bästa vägen att utbilda sig och få ett jobb.

Räkneexemplen fortsätter med vilka utgifter som kommer med vuxenåren. Mat, hyra, kläder och kostnader för bil, el, telefon och tv.

– Sedan kan du spara pengar varje månad. Enkelt kan vi säga att du kan lägga undan 10 000 kronor varje månad. Vad skulle du köpa för dem?

Ett fett bröllop i USA, en sportbil, böcker, massor av böcker, en lyxig handväska, en lägenhet mitt i Örebro, ett piano eller en resa.

Eleverna får höra om exempel från stora arbetsplatser som ska anställa. Man talar om två högar i rekryteringen. De med inget jobb och de som redan har ett jobb.

– De som redan har ett annat jobb går ofta före. Tänk på det, säger Margareth Hagberg.

Eleverna sätter sig parvis vid datorerna. Det suckas och pustas för bredbandet är så dåligt. Uppgiften är att söka information om lediga jobb på Platsbanken, information om yrken och utbildningar samt lönestatistik för olika yrken.

– En hjärnkirurg kan tjäna över 70 000 kronor i månaden. Fast då måste man gräva i hjärnor och kunna väldigt mycket, säger Marry Day. Jag vill nog jobba inom handeln. Kanske i en klädaffär?

Kompisen Hanna Jacobsson har sin yrkesplan klar:

– Jag ska bli författare. Eller jobba med media. Jag tycker om att skriva och läsa. Jag hoppas att jag lyckas. Jag vill i alla fall visa att jag är bättre än vad alla tror, säger hon.

Oscar Sarbäck har två spår, antigen vill han jobba med IT och datorer eller bli psykolog.

– Då är det viktigt att få bra betyg och läsa rätt på gymnasiet. Jag tycker att det verkar väldigt intressant att jobba med människor och psykologi verkar roligt.

Att vara lärare verkar vara så där lönemässigt, menar eleverna. Och studie- och yrkesvägledare verkar inte heller ligga i topp inkomstmässigt.

– Men pengar kanske inte är allt, säger Vanessa Nordström.

Timmen lider mot sitt slut och klassen summerar den med att det var roligt att tänka på framtiden.

– Jag tycker att det är bra att få veta mer. I nian hade det varit lite för sent, säger Maja Lif.

– Det var jättebra. Jag vet att skolan är viktig men nu blev det tydligt. Och jag har fattat att det är smart att utbilda sig för att man ska få jobba med det man vill, säger Josefin Lyktberg.

Margareth suddar ut räkneexemplen från tavlan.

– Varför vi pratar så mycket om pengar? Jag tror att det är ett konkret och bra sätt för eleverna att förstå att inget kommer gratis. Det krävs en insats för att man ska få ett jobb och lön. De måste jobba lite. Fast man behöver inte ha högsta betyg, det räcker ofta med E.

– Att vi samarbetar på det här viset ger mycket. Det är roligare och vi får en chans att verkligen få ut våra budskap till många samtidigt. Annars har vi i bästa fall några minuter per elev och då går de redan i årskurs nio och det är lite för sent, säger Magnus Skråge.

Projektet föddes i höstas. Margareths arbetsgivare uttryckte när hon anställdes att de ville att studie- och yrkesvägledarna i kommunen skulle jobba tillsammans på ett genomtänkt sätt, något som också lockade henne att ta jobbet. Att sitta själv på sin snurrstol på kontoret är bra, men att gå ut i klassrummet är ett effektivare sätt. Att möta eleverna ihop och försöka hitta motivation och lust att lära hos gruppen är viktiga drivkrafter.

– Det är viktigt att börja tidigt och jag tycker att det är väldigt roligt att ha Magnus vid min sida. Vi har ett fint samarbete och jag tycker att vi kompletterar varandra i klassrummet.

– Det bästa sättet att motivera är att se eleven och vilka förutsättningar varje person har. Jag har träffat många som har tappat tron på framtiden. De behöver hjälp att plocka fram sina drömmar och se en realistisk väg dit. För oss gäller det att så ett frö, stötta och följa upp, säger Magnus Skråge.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Annons
Annons

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Annons

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Annons
Annons

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Annons

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Anna Ekström: ”Bättre med undervisning på svenska”

Engelska

När elever till stor del undervisas på engelska riskerar det att gå ut över elevernas kunskaper i svenska, menar Skolverket.
– Om elever ska lära sig riktigt mycket svenska och riktigt mycket i ämnet så är undervisning på svenska det bästa om man har det som modersmål, säger gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Skolverket: Se över engelskspråkig undervisning

Ny rapport

I ett antal gymnasieskolor bedrivs undervisningen på engelska. Nu vill Skolverket att reglerna för detta ses över. 

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Hjärnsmart

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.

Avskrivna CSN-lån löser inte skolans problem

Debatt

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, svarar på förslaget om att skriva av CSN-lånen för lärarstudenter. ”Höj lönerna i stället”, skriver han.

Kommentera

Äta bör man – annars förstör man

NPF

Hur bemöter man ett barn med perceptuellkänslighet? Att säga ”du måste äta för att orka” sätter en skuld som barnet inte klarar av. ”Inte konstigt att det är svårt att lita på vuxna”, skriver Alexander Skytte.

Var finns rektorerna i skoldebatten?

Debatt

”Det är mycket som vilar på en rektors stolta axlar, så vi lär väl bjuda på ett leende och stå upp för en framgångsrik långsiktig skola och vara tydliga med att kvalitet kostar”, skriver Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Åtgärdsgarantin: Fridolin fortfarande hoppfull

Tidiga insatser

Trots nya nej från oppositionen till regeringens läsa-skriva-räknagaranti hoppas fortfarande utbildningsministern på reformen.
– Vi har löpande samtal, säger han till Skolvärlden.

Lärare och elever drabbas när kommunen drar in assistenter

Nedskärningar

129 elever med särskilda behov riskerar att bli av med sin assistent i höst, när Eskilstuna ska spara miljoner på grundskolan.

Utökad elevhälsa avlastar lärarna i skolan

Elevhälsa

Dalhemsskolan förstärkte elevhälsan för att komma till rätta med elevernas låga studieresultat och höga frånvaro. Nu ser man effekt av satsningen.

Avtalsrörelsen: LR växer och blir starkare

Avtalsrörelse

När årets avtalsförhandlingar drar igång visar nya siffror att LR har vuxit till fler än 90 000 medlemmar.
– Ju fler medlemmar vi är desto större tyngd får våra frågor, säger Sara Svanlund, 2:a vice ordförande i förbundet.

De styr upp lärmiljön – för att stötta lärarna

Lärarstöd

Zohra Fahim Bosevska och Tina Rossi arbetar som lärmiljöutvecklare.
– Vi ser oftast brister i lektionsstrukturen och anpassningar till eleven när vi är ute och stöttar lärare, berättar Zohra Fahim Bosevska. 

Avskrivna CSN-lån ska locka fler att bli lärare

Studielån

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vill locka fler till läraryrket med avskrivna CSN-lån. Helene Hellmark Knutsson tycker att det är ett intressant förslag.
– Det här ser jag som ett av många förslag som vi behöver titta närmare på för att komma åt lärarbristen, säger hon.

Svårare få rättvisa betyg i idrott

Idrott och hälsa

Elever upplever att möjligheten att kunna få högt betyg i ämnet idrott och hälsa har blivit svårare.

Nu får lärare nytt stöd vid betygsättning

Bedömning

Nu tar Skolverket fram nya allmänna råd för att stötta lärare vid betygssättning.
– Givet de frågor vi får är det klart att vi kan vara tydligare, säger Pernilla Lundgren, Skolverket.

SPSM kritiskt till skolornas inställning till mobilförbud

Mobilförbud

Majoriteten av Sveriges lärare vill ha mobilförbud i skolan, visar en ny undersökning. Specialpedagogiska skolmyndigheten är kritiskt till att stoppa telefonerna på skolan.

Stina Oscarson: ”Jag kände mig sviken av skolan”

Bok

Stina Oscarson har upptäckt ett svart hål i svensk undervisning. I en ny bok beskriver hon hur lärare kan belysa frågorna hon saknar i skolan.
– Jag kände mig sviken av skolan att jag inte fick lära mig det här, säger hon.

Flexibla klassrum har ökat skolans trivsel

Elevhälsa

Stå upp under lektionen, sitt på en pilatesboll eller trampa på en motionscykel. Det är några av alternativen som finns tillgängliga för eleverna i klassrummen på Drottninghögsskolan.
– Projektet startade i höstas, men vi kan redan se positiva resultat, säger Mark Siegbahn som jobbar på skolan. 

Dags för strejk?

Debatt

”Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen”, skriver läraren Anders Åstrand i Simrishamn.

Kommentera

Regeringen ratar förslag om Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Riksrevisionens rekommendationer om Lärarlönelyftet nobbas av regeringen.
– Vi ser att det Riksrevisionen föreslår inte riktigt svarar upp mot de intentioner som vi har haft i regeringen, säger minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons