Annons

Därför är skolan viktig!

Publicerad 16 juni 2014

Fakta

Jobba med elevernas motivation

Håkan Jenners viktigaste tips för motivation

  • Kom ihåg att motivation inte är en egenskap utan ett resultat av tidigare erfarenheter och det bemötande man får.
  • Fundera på vad som kan påverka elevens motivation. Vilka förklaringar finns det till att eleven kanske inte är motiverad? Är det till exempel rädsla för misslyckande snarare än bristande vilja?
  • Var uppmärksam på de förväntningar som du förmedlar. Se på din elev i ett gott ljus. 

Sju tips på hur du kan jobba med elevernas motivation

  • Utgå från din elevs drömmar och stötta hen i att komma in på det spåret via utbildning och lärande.
  • Använd mycket humor. Skoja med dina elever, bjud på dig själv och dina egna tillkortakommanden. 
  • Sänk förväntningarna på betygskraven. Det kan vara till hjälp att berätta för elever som inte presterar i skolan att det oftast räcker med ett E på ett yrkesprogram för att få ett jobb.
  • Prata konkret. Ge exempel på löner, vad det kostar att bo och leva och vad som krävs för att få bidrag.
  • Surfa på Platsbanken, sidor om utbildningar och lönestatistik för olika yrkesgrupper. Visa att det finns skillnader.
  • Räkna på skillnaden i ekonomi mellan att jobba och leva på bidrag. Då kan eleven förstå vad man kan tjäna på att göra sitt bästa i skolan.
  • Fråga eleverna vad de skulle köpa för 10 000 kronor. Det ger en bra bild av vilka materiella vardagsdrömmar eleven har. Visa att mycket går att köpa eller göra när man jobbar.

Källa: Margareth Hagberg och Magnus Skråge

Relaterat

I klass 8B på Folkasboskolan utanför Hallsberg står motivation och framtid på schemat. Det är studie- och yrkesvägledarna som ska inspirera eleverna att börja tänka på en kommande yrkeskarriär. Man gör det klassvis, tillsammans, och med frågor som öppnar för diskussion. 

Det är fredagsmorgon och klockan är strax efter halv nio på Folkasboskolan i Pålsboda, några mil utanför Hallsberg.Eleverna i klass 8B lommar sakta in i datasalen. Eva Wistrand, mentor i klassen, letar rätt på några eftersläntrare. I dag ska frågor kring framtida yrkesdrömmar diskuteras. Studie- och yrkesvägledarna Margareth Hagberg och Magnus Skråge ska under en timme försöka öppna dörren till framtiden.

– Vi ska prata om varför det är viktigt att gå i skolan och få betyg men också vad det kan leda till om du som elev satsar eller väljer att strunta
i skolan. Det är viktigt att motivera och inspirera eleverna, inte minst i att de pluggar för att få godkända betyg, säger Magnus Skråge.

Sedan ett par månader arbetar de tillsammans i ett projekt, syv-syd, där målet är att träffa sjunde- och åttonde klassare för att prata om framtida studier och yrken.

– Vi vill väcka elevernas lust att plugga och ett annat syfte är måluppfyllelse kring betygen på skolan. Vi hoppas att eleverna börjar tänka på att det kan vara bra att lära sig saker och att det finns ett liv som vuxen efter skolan. Vi gör det med flera konkreta exempel, fyller Margareth Hagberg i.

Eleverna är nyfikna på vad duon ska prata om. Och varför ska de egentligen vara i datasalen?

– Jo, säger Magnus Skråge. Tanken är att vi ska ta reda på uppgifter om löner och bidrag. Vi ska fundera på om det lönar sig att plugga och hur man får ett jobb. Vi ska även prata om era drömmar och hur ni ska göra för att nå dem.

Margareth Hagberg tittar ut över klassrummet och kastar ut den första frågan:

– Varför är det viktigt att gå i skolan?

Några elever räcker upp handen. De funderar. Mumlar. Och till sist:

– För att vi måste.

Många skratt.

– Ja, svarar Magnus. Det är ju skolplikt i Sverige. Men kom igen, varför är det viktigt att gå i skolan? Hur kom det sig att du klev upp i morse och kom hit? Du kan ju skita i det om du vill.

– Mamma och pappa säger att jag ska gå. Men jag vill ju lära mig saker också. Sedan är alla kompisar här, säger Oskar Sarbäck.

– Du då, varför gick du hit i morse? frågar Magnus och pekar på Linnea Näslund.

– Jag? Jag bara gick jag. Ha, ha. Men jag tycker att det är roligt att lära mig saker och träffa kompisarna, svarar hon.

Diskussionen glider över i att handla om betyg och att det kan vara både roligt och ganska tråkigt att lära sig saker. Särskilt när man måste.

– Ni behöver tänka lite på vad pluggandet ska leda till, fortsätter Margareth Hagberg.

Magnus Skråge bollar ut frågan kring vad kunskap kan omvandlas till och svarar själv:

– Det ska bli ett jobb. En arbetsgivare ska anställa dig. Och vad får du för det?

– Pengar! Jag ska jobba och arbetsgivaren ska ge mig en lön, säger Emil Olsson.

Margareth Hagberg fattar en svart tuschpenna och skriver med stora bokstäver på tavlan:

En normal lön i Sverige är cirka 17 000 kronor per månad efter skatt. Socialbidrag per månad är cirka 7 000 kronor.

– Om du vaknar på morgonen och känner att ”nä, i dag vill jag inte gå till skolan”. Får du de här pengarna då?

Någon försöker med att pappa kommer att betala. En annan med att jag kan bli fotbollsproffs och då löser sig allt. Se bara på Zlatan.

– Det finns ju sådan där e-kassa, säger Oskar Sarbäck.

– Du menar a-kassa? Så här är det. För att få det måste du först ha jobbat. Du måste visa att du har haft en inkomst för att få a-kassa.

Eleverna ser förvånande ut.

– Alltså, fortsätter Margareth, för att du ska få en inkomst är den bästa vägen att utbilda sig och få ett jobb.

Räkneexemplen fortsätter med vilka utgifter som kommer med vuxenåren. Mat, hyra, kläder och kostnader för bil, el, telefon och tv.

– Sedan kan du spara pengar varje månad. Enkelt kan vi säga att du kan lägga undan 10 000 kronor varje månad. Vad skulle du köpa för dem?

Ett fett bröllop i USA, en sportbil, böcker, massor av böcker, en lyxig handväska, en lägenhet mitt i Örebro, ett piano eller en resa.

Eleverna får höra om exempel från stora arbetsplatser som ska anställa. Man talar om två högar i rekryteringen. De med inget jobb och de som redan har ett jobb.

– De som redan har ett annat jobb går ofta före. Tänk på det, säger Margareth Hagberg.

Eleverna sätter sig parvis vid datorerna. Det suckas och pustas för bredbandet är så dåligt. Uppgiften är att söka information om lediga jobb på Platsbanken, information om yrken och utbildningar samt lönestatistik för olika yrken.

– En hjärnkirurg kan tjäna över 70 000 kronor i månaden. Fast då måste man gräva i hjärnor och kunna väldigt mycket, säger Marry Day. Jag vill nog jobba inom handeln. Kanske i en klädaffär?

Kompisen Hanna Jacobsson har sin yrkesplan klar:

– Jag ska bli författare. Eller jobba med media. Jag tycker om att skriva och läsa. Jag hoppas att jag lyckas. Jag vill i alla fall visa att jag är bättre än vad alla tror, säger hon.

Oscar Sarbäck har två spår, antigen vill han jobba med IT och datorer eller bli psykolog.

– Då är det viktigt att få bra betyg och läsa rätt på gymnasiet. Jag tycker att det verkar väldigt intressant att jobba med människor och psykologi verkar roligt.

Att vara lärare verkar vara så där lönemässigt, menar eleverna. Och studie- och yrkesvägledare verkar inte heller ligga i topp inkomstmässigt.

– Men pengar kanske inte är allt, säger Vanessa Nordström.

Timmen lider mot sitt slut och klassen summerar den med att det var roligt att tänka på framtiden.

– Jag tycker att det är bra att få veta mer. I nian hade det varit lite för sent, säger Maja Lif.

– Det var jättebra. Jag vet att skolan är viktig men nu blev det tydligt. Och jag har fattat att det är smart att utbilda sig för att man ska få jobba med det man vill, säger Josefin Lyktberg.

Margareth suddar ut räkneexemplen från tavlan.

– Varför vi pratar så mycket om pengar? Jag tror att det är ett konkret och bra sätt för eleverna att förstå att inget kommer gratis. Det krävs en insats för att man ska få ett jobb och lön. De måste jobba lite. Fast man behöver inte ha högsta betyg, det räcker ofta med E.

– Att vi samarbetar på det här viset ger mycket. Det är roligare och vi får en chans att verkligen få ut våra budskap till många samtidigt. Annars har vi i bästa fall några minuter per elev och då går de redan i årskurs nio och det är lite för sent, säger Magnus Skråge.

Projektet föddes i höstas. Margareths arbetsgivare uttryckte när hon anställdes att de ville att studie- och yrkesvägledarna i kommunen skulle jobba tillsammans på ett genomtänkt sätt, något som också lockade henne att ta jobbet. Att sitta själv på sin snurrstol på kontoret är bra, men att gå ut i klassrummet är ett effektivare sätt. Att möta eleverna ihop och försöka hitta motivation och lust att lära hos gruppen är viktiga drivkrafter.

– Det är viktigt att börja tidigt och jag tycker att det är väldigt roligt att ha Magnus vid min sida. Vi har ett fint samarbete och jag tycker att vi kompletterar varandra i klassrummet.

– Det bästa sättet att motivera är att se eleven och vilka förutsättningar varje person har. Jag har träffat många som har tappat tron på framtiden. De behöver hjälp att plocka fram sina drömmar och se en realistisk väg dit. För oss gäller det att så ett frö, stötta och följa upp, säger Magnus Skråge.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons