Annons

Därför saknas det fysiklärare

Publicerad 20 februari 2014

Relaterat

Debatt: Varför vill inga bli fysiklärare? Svar: Därför att det inte undervisas i någon fysik värd namnet annat än på naturvetenskapligt program. För att bli lärare i fysik krävs naturvetenskapligt program plus tre års rena studier i matematik och fysik på universitet. Till detta tillkommer mer renodlad lärarutbildning. Efter det vill man undervisa på riktigt i fysik.

Så varför försvann den vetenskapliga delen av fysikämnet i grundskolan? Denna fråga hänger ihop med frågan om varför måste även de elever som går på naturvetenskapligt program läsa det obskyra ämnet naturkunskap. För de övriga programmen blir naturkunskapen också bara en repetition av grundskolans ämnen: mest biologi och ett ständigt repeterande av ”miljökunskap” med några tillskott av nya ord som till exempel termodynamik, entropi och det eviga tjatandet om energiomvandlingar. Inget är nytt. Varför plockar man inte in de moment eller ämnesområden som det specifika programmet anser sig behöva och gör det ordentligt istället? Det skulle inte minst de praktiska programmen dra nytta av. Det skulle också de lärare som idag undervisar i naturkunskap behöva. De måste då utveckla, och inte minst fördjupa, sin undervisning inom vissa områden. Något som borde lyftas fram är naturvetenskapens metodologi där det utifrån många populärvetenskapliga program och skrifter ges en helt felaktig bild i dag. Det behövs undervisning inom detta fält. En lärare i filosofi och en i fysik borde kunna komplettera varandra rätt så väl. Det blir något nytt för alla program.

Trots intentionerna i Lpo 94 att betona det ämnesspecifika i motsats till Lgr 80:s betoning av vardagliga kunskaper har fysikämnet urholkas än mer i grundskolan. Det har skett på grund av att många 4-9-lärare i Ma/NO inte är fysiklärare i samma omfattning som under 1980-talet.

Skillnaden var att eleverna då hade en utbildad lärare i matematik och fysik i fysikundervisningen - en adjunkt som var behörig att undervisa både i grundskolan och på naturvetenskapligt program i gymnasieskolan. På grund av sina ämneskunskaper i fysik kände sig dessa lärare tvingande att, förutom den mer vardagsorienterade delen, också att lägga in längre avsnitt med den vetenskapliga delen av fysik – det som i egentlig mening är fysik. Det är den delen som är svår att förstå eftersom den kräver en röd råd och en konsekvent systematiserad undervisning med en viss komplexitetsgrad under en längre tid. De olika begreppsområdena hänger ihop och går inte att ”slänga in” för sig som ett extra moment i olika delområden var. Onekligen bildar den klassiska fysiken inklusive värmeläran en struktur som först blir möjlig att förstå om en konsekvent återkommande undervisning bedrivs under låt oss säga tre års tid som det var under 1980-talet. Det får inte plottras för mycket utan vissa områden som hänger ihop frigör sig från den övriga naturorienteringen. Det kan endast göras av en lärare som har ämnesmässig kompetens i både fysik och matematik. Kunskaperna hos läraren måste ligga på ”adjunktsnivå” även på högstadiet för att den typen av undervisning. Det är en självklarhet för den som kan fysik.

Förfallet i fysik tog sin början under 1980-talet och förstärktes i och med reformerna 1994 och det medförde ett förfall av matematikämnet i både algebra och geometri. 4-9-lärarutbildningen var till för att stärka mellanstadiet, men där fick de inga tjänster. Det föresvävade aldrig kommunerna att på egen hand inrätta förstelärartjänster för dem. De som utbildades årskurs 1-7 i Ma/NO fick inte heller tjänster i det de var utbildade till. Därför är det inte sannolikt att någon ämnesmässig kompetens kommer att ligga till grund för Jan Björklunds satsade pengar trots att det är det som behövs. En nystart, en tempoväxling som rumsterar om i ett skolsystem som slagit knut på sig självt. Nivån är för låg och det går för sakta redan från början. Eleverna kan klara av en betydlig högre nivå om de får kvalificerad undervisning. Det är dags för rektorer tillsätta lärare som är annorlunda och vågar utmana även rektor. En god ledare vågar utmana både sig själv och konsensus bland dagens lärarkår. Det är ju konsensustänkandet som måste brytas. Därför är den ”breda uppgörelsen” en förberedelse för ett nytt misslyckande. Baylan mumlar något om att det inte finns något ”Alexanderhugg” och skyndar vidare och pratar om resurser och resursfördelningar. Det är inte där det generella problemet ligger. Det ligger inte heller i lärares förberedelsetid. Det ligger i ett innehållsmässigt systemfel. Det finns ingen progression i och med att lärarna har slutat undervisa. Metoder och tekniker lärs inte ut och startar upp undervisningen. Av någon outgrundlig anledning tror svenska lärare att undervisningen ska sluta där den egentligen ska börja.

Tidigare var det en självklarhet att matematiken användes i fysik redan i grundskolan. Metodiken hade att utgå från ett ramverk med stigande svårighetsgrad. Den ”gamla skolan” symboliserad av realskolan behövde inte ta ställning till matematikämnets innehåll. Algebran och geometrin var självklar. Lika självklart var det att dessa båda områden behandlades i fysik. Det inses inte av dagens 4-9 lärare eftersom matematik- och fysikdidaktik separeras i lärarutbildningarna och någon praxis att luta sig mot inte finns. Nu då det döps om till högstadielärare i fysik finns knappt några sökanden. Då behovet är som störst och mest akut för att återupprätta fysikämnet har systemet lamslagit sig självt.

Håkan Broström
Lärare och lärarutbildare

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

Annons

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera
Annons
Annons

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons