Annons
Mats Hansson, Erik Östlund och Helena Vallin. Foto: Johan Wahlgren

De fixar det kollegiala lärandet

Publicerad 6 oktober 2014

Fakta

Mer om arbetet

Utvecklingsgruppens syfte

1. Samarbete för att utveckla elevernas lärande.

2. Kollegialt lärande kring: planering, genomförande och uppföljning.

3. Arbete på vetenskaplig grund.

Lästips

Två böcker från Skolverket som kemilärarna på Katedralskolan använt sig av är:

”Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken”.

”Att se helheter i undervisningen. Naturvetenskapligt perspektiv”

En översikt över hur forskning och reflektion utvecklar lärares och elevers lärande finns på skolverket.se. Exemplen kommer från naturvetenskaplig undervisning och forskning men metoderna som presenteras gäller för all undervisning.

Det låter enkelt men kan vara nog så svårt att få till i praktiken.
På Katedralskolan i Uppsala har kemilärarna hittat sin form för att tillsammans utveckla undervisningen. Mycket tack vare en skolledning som avsatt tid och lämnat över makten att bestämma till lärarna. 

Nu pratar vi om det som är kärnan, nu pratar vi verkligen om själva undervisningen.” De tre kemilärarna Mats Hansson, Erik Östlund och Helena Vallin på Katedralskolan i Uppsala är entusiastiska. Arbetat tillsammans har de gjort förut – tolkat kunskapskrav, gjort grovplaneringar och sambedömt prov – men det senaste läsårets gemensamma projekt att undersöka elevernas lärande är något nytt.

Sedan ett drygt år tillbaka bedrivs ett gediget didaktiskt utvecklingsarbete på den anrika gymnasieskolan, belägen i hjärtat av Uppsala. Alla skolans lärare är involverade och indelade i utvecklingsgrupper utifrån ett av sina undervisningsämnen. Skolledningen har satt upp ramarna, men hur det faktiska arbetet i grupperna ser ut skiljer sig åt. 

I kemigruppen där Mats Hansson, Erik Östlund, Helena Vallin och ytterligare en lärare ingår har man kommit långt.

– Det bästa med vårt sätt att arbeta är att man inte bara testar något i sitt eget klassrum utan att vi fortlöpande pratar om undervisningen, vi jämför, analyserar och filar på formuleringar tillsammans. Att vi har haft det här kontinuerliga samarbetet under så lång tid har varit fantastiskt, säger Mats Hansson.

Hans kollega Erik Östlund fortsätter.

– Det är så lätt att man på ämneskonferenser hamnar i praktikaliteter som att gnälla över
schemapositioner och kalendariefrågor. Det vi nu gör skapar grunden för en diskussion kring hur eleverna lär sig och det gör att jag reflekterar mycket mer över min egen undervisning. Kort sagt, det här sätter verkligen fokus på det som är viktigt.

De berättar att det länge funnits önskemål bland kollegorna på skolan om tid för att kunna utveckla sina ämnen. Men formen för det utvecklingsarbete som nu pågår på Katedralskolan har initierats av skolans rektorer. En och en halv timme varannan vecka är avsatt för arbetet, tid som tagits från det som tidigare var gemensam konferenstid.

Anna Storgärds, programrektor för naturvetenskapsprogrammet, säger att gymnasiereformen 2011 blev ett slags startskott för utvecklingsarbetet. Tillsammans med en inspirerande föreläsning av John Hattie som ledde till stora diskussioner i ledningsgruppen. 

– Vi ville arbeta så som skolforskningen säger att man ska göra, med fokus på ämnesutveckling där lärarna ska tränga in i elevernas lärande på ett djupare sätt. Så växte idén med utvecklingsgrupper och därför ingår lärarna i en utvecklingsgrupp i bara ett av sina ämnen, säger hon.

Riktlinjerna från skolledningen blev kollegialt lärande kring planering, genomförande och uppföljning. Men hur det skulle gå till i praktiken släpptes ganska fritt. Anna Storgärds säger att arbetet fått, som hon uttrycker det, otroliga effekter på skolan.

– Alla diskussioner som förs nu handlar om en fördjupad kunskap kring hur eleverna lär sig. Och det är faktiskt helt nödvändigt att vi flyttar fokus från ”jag och min undervisning” till eleven i klassrummet och ”hur ska jag jobba för att eleven ska utvecklas”.

I kemigruppen har man gått systematiskt tillväga för att undersöka elevernas lärande.

– Beroende på var under året vi befunnit oss och vilka kurser vi har haft gemensamt så har vi valt ut de delar i kemiundervisningen som vi vet är svåra för eleverna. Och sen har vi valt ut olika aspekter att undersöka, berättar Erik Östlund.

Man gjorde ett förtest i klasserna, samplanerade och genomförde ett moment om fem lektioner på två olika sätt i olika klassrum och sen gjordes ett eftertest. Resultaten har analyserats, diskuterats och dokumenterats.

– Vi undervisade om kemisk bindning och jag och en annan kollega tog det systematiskt med en bindning i taget. Mats och Erik tog istället upp alla bindningar på en gång och problematiserade mer, berättar Helena Vallin och fortsätter:

– I ett annat projekt undersökte vi kamratbedömning kontra lärarbedömning. Alla elever gjorde samma övningar, men i vissa klasser jobbade eleverna i grupper där de hela tiden uppmanandes hjälpa varandra och ingen fick jobba snabbare än någon annan. I den andra var det istället läraren som gav responsen till eleverna.

De är noga med att poängtera att varje undersökning de gjort bygger på en teoretisk idé från litteraturen. Det de prövar ska vara något som forskningen visat är en framgångsrik metod och inget som lärarna hittat på själva. En skola på vetenskaplig grund i praktiken.

Projekten är dock för små, med alltför många parametrar inblandade, för att man ska kunna dra några säkra slutsatser om den ena metodens förträfflighet över den andra. Men det är heller inte det som är det viktiga, menar de.

– Det vi däremot kan belysa är olika svårigheter i undervisningen för att sedan bearbeta dem. Det har vi tyckt varit väldigt värdefullt, säger Mats Hansson.

 – Och även om vi inte kan belägga det så upplever jag att det för de här klasserna, oavsett metod, har det gått mycket bättre än tidigare eftersom jag har varit så mycket mer engagerad. Undervisningen hade god effekt generellt, säger Helena Vallin.

– Ja, instämmer Erik Östlund, det här är värdefullt därför att det bidrar till att vi ser hur eleverna lär sig.

Vilka förutsättningar krävs för att man ska kunna arbeta som ni gör?

– Tidigare har ofta någon uppifrån definierat vad som är viktigt. Vi har suttit på storföreläsningar och fått höra att nu ska alla köra casemodellen eller nu ska alla köra problembaserat lärande. I det här projektet bestämmer vi själva vad vi vill testa. Det är oerhört värdefullt att ha utvecklingen i sina egna händer och kunna anpassa det till den verklighet som just vi kemilärare befinner oss i, säger Mats Hansson. 

– Från början hade skolledningen en ganska tydlig bild av hur de tyckte arbetet skulle se ut, men när folk sa ”men vi vill göra så här” så tog de ett steg tillbaka och släppte lite på kontrollen. Det är bra och det ska de ha en eloge för, liksom för att de faktiskt släppt greppet över hälften av den konferenstid de tidigare planerade på egen hand, säger Erik Östlund.

Just tiden, 90 min varannan vecka, lyfter de som en nödvändig förutsättning för att kunna genomföra projektet. 

– Det hade varit helt omöjligt annars. Sen är det är ju lite märkligt att det ska vara så svårt att få tid till just det här som verkligen är kärnan i vårt jobb, konstaterar Erik Östlund.

En annan fördel kemigruppen haft är att de undervisat i var sin parallellklass under hela läsåret. Så har det inte sett ut i de andra utvecklingsgrupperna. Sparar arbetstid gör de inte, säger de. Men det höjer kvalitén utan att de jobbar mer.

Vilka är de största vinsterna?

– Förhoppningsvis får eleverna bättre undervisning, det tror jag absolut att de får, säger Erik

Östlund och Helena Vallin fyller i:

– Jag håller med. Undervisningen blir bättre, mycket för att vi är gladare. Det blir roligare, vi lärare blir mer engagerad och då blir det bättre.

– Precis! Och även om våra undersökningar rent vetenskapligt inte ger så många svar så är det hela tiden fokus på hur det går för eleverna. Och det är ju ett bra fokus att ha när man är lärare, säger Erik Östlund och skrattar.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons
Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Annons
Annons

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera
Annons

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons