Annons
Läraren Ulrihca Malmberg och författaren Linda Liukas arbetar för att underlätta prgrammeringens intåg i skolans värld. Foto: Magnus Glans

De jobbar bort rädslan för programmering

Publicerad 4 december 2017

Fakta

Vad är kod och vad är programmering?

I programmering ingår att skriva kod, vilket har stora likheter med generell problemlösning. Det handlar bland annat om problemformulering, att välja lösning, att pröva och ompröva samt att dokumentera. Men programmering ska ses i ett vidare perspektiv som även omfattar kreativt skapande, styrning och reglering, simulering samt demokratiska dimensioner. Det här vidare perspektivet på programmering är en viktig utgångspunkt i undervisningen och programmering ingår därmed i alla aspekter av digital kompetens.

Källa: Skolverket

Förändringarna i styrokumenten:

  • I mars 2017 beslutade regeringen om att göra förändringar i styrdokumenten för grundskolan. 
  • Bland annat förstärks och tydliggörs digital kompetens och programmering i de nya kursplanerna i teknik- och matematikundervisningen.
  • Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan från 1 juli 2017.

Ändringarna avser:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik.
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga.
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg.
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster.
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle.

Läs mer på skolverket.se och regeringen.se

Relaterat

Nästa år blir den svenska skolan mer digital när programmering ska in på schemat. Men behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Svensk skola står inför stora förändringar. Redan nästa höst ska regeringens stora IT-satsningar för en mer digitaliserad skola träda i kraft – med nya skrivningar i kurs-planerna och en hel läroplan som är förändrad.

Ett viktigt inslag är undervisning i programmering. Alla elever i grundskolan och gymnasiet ska ha programmering på schemat, framför allt i teknik- och matematikundervisningen.

Den stora utmaningen är att hinna utbilda landets lärare. Enligt Lärarnas Riksförbunds undersökning saknar fortfarande 8 av 10 matematiklärare på högstadiet helt kunskap i programmering.

Skolverket har under hösten anordnat en rad konferenser i programmering för lärare som undervisar i matematik eller teknik i grundskolan. Men trycket har varit enormt och samtliga konferenser över hela landet blev snabbt fullbokade.

– Många lärare blev naturligtvis oroade när IT-strategin och de nya kursplanerna i matematik och teknik presenterades, där programmering skrivits in som ett centralt innehåll. Vi fick många frågor om hur detta skulle förverkligas i klassrummet och vad för sorts programmering det handlade om, säger Johnny Häger, undervisningsråd på Skolverket.

– Jag förstår deras oro. Programmering har inte funnits med i grundutbildningen på lärarprogrammen under många år, förutom i några få fall. Så redan utbildade lärare har inte det med sig i sin utbildning och då är det ett stort steg att föra in programmering i sin undervisning.

Hur osäkra är lärarna på programmering när de kommer till er? 

– De allra flesta har inga erfarenheter alls, utan känner sig osäkra. Många uttrycker en frustration över att de inte kan men även över att deras rektorer inte tar tag det här. Lärarna har i många fall tagit initiativet till att fortbilda sig på egen hand. Programmering har slagits upp som en jättegrej och att det förändrar skolan radikalt – men så är det inte. Man ska se det som en liten del bara. En av de stora poängerna med konferensen är därför att lugna lärarna och ge goda exempel, säger han.

Några lärare har samtidigt hunnit längre än andra i förberedelserna. Nykorade Guldäpplet-vinnaren Ulrihca Malmberg är en av alla pedagoger som redan driver på utvecklingen med programmering i klassrummet. 

Ulrihca Malmberg och författaren Linda Liukas.

För drygt ett år sedan tog hon, tillsammans med före detta lärarkollegan Cecilia Christiansen, fram en egen fortutbildning för lärare på deras skola om hur man undervisar i programmering

– Vi visste att ändringarna skulle komma i läroplanen och vi förstod ganska snabbt att lärarna skulle känna stor stress över detta. Vilket inte är så konstigt, för stressad blir man ju om man ska undervisa i någonting som man inte kan någonting om, säger Ulrihca Malmberg.

Skolledningen på skolan var med och satsade på utbildningen under hela året – vilket gav resultat. 

– Vi satte oss och pratade hela sommaren om hur vi som lärare tycker att undervisningen ska se ut. Jag och Cecilia hade tydliga idéer utifrån forskning och det vi hade läst. Vi byggde upp ett undervisningspaket som ger lärarna en teoretisk grund så att de känner att de vågar gå in i klassrummet och göra det här. 

I Finland ligger man steget före med programmeringen i skolan. Där fick man ny läroplan för grundskolan under hösten 2016, där programmering skrevs in i kursplanerna för matematik och slöjd. 

För att själva bli kloka på ämnet, blickade Ulrihca Malmberg och Cecilia Christiansen mot grannlandet i öst och läste på om allt de kom över. De tog del av Linda Mannilas arbete (forskare inom datavetenskapens didaktik vid Åbo Akademi i Finland), deltog i programmeringskurser på universitet och högskolor och den finska lärarutbildningen – de gick på alla föredrag de kom över. 

– Vi ville ta reda på så mycket vi bara kunde, säger Ulrihca Malmberg.

Den finska barnboksförfattaren Linda Liukas har banat väg för många programmerare. 2015 gav hon ut boken ”Hello Ruby”, en bok som handlar om programmering för unga. Boken har blivit en succé över hela världen och har översatts till över 20 olika språk. 

Snabbt blev den populär även i klassrummen. Många lärare började skapa lektionsmaterial utifrån den rödhåriga flickan Ruby som tar upp grunderna i programmeringen och datalogiskt tänkande.

När Skolvärlden träffar Linda Liukas talar hon entusiastiskt om programmeringens roll i skolan och säger att det är bra att skolan hänger med i tiden och erbjuder programmering i skolan.

– En stor del av vårt samhälle drivs framåt av programvaror. Det är otroligt viktigt att lära sig om detta. Ett av de bästa sätten att demokratisera den här typen av färdigheter är att öva på det redan i skolan, säger hon och fortsätter:

– Det betyder inte att alla ska bli programmerare. Men vi befinner oss i en värld där problemen omkring oss är kopplade till teknik och datorer. Det är viktigt att visa att programmering kan vara ett sätt att uttrycka sig. 

Linda Liukas berättar att hon har träffat väldigt många lärare när hon rest runt i världen som är panikslagna inför in-förandet av programmering. 

– Men det finns inget rätt och enkelt sätt att införa det på. Över hela världen funderar man just nu på hur man kan göra det på bästa sätt just där man bor. Man måste testa sig fram, vi lär oss fortfarande i Finland till och med. Det får man inte glömma.

Det har fått lärare som känt stor oro att faktiskt se fram emot programmeringslektionerna

Arbetet med programmeringen ska nu tas vidare till att utbilda och inspirera fler lärare. Tillsammans deltar Ulrihca, Cecilia och Linda i projektet ”Opusplace”, en plattform som erbjuder digitala fortbildningar för lärare av lärare. 

Skolvärlden var med i studion under en filminspelning där både Linda Luikas och Ulrihca Malmberg snart skulle ställa sig framför kameran för att producera fortbildningsinnehåll till projektet. 

– Det här är första gången som jag läser högt i min bok på svenska. Det känns lite konstigt, säger Linda Luikas och skrattar. 

Ulrihca Malmberg har utvecklat och leder, tillsammans med Cecilia Christiansen, fortbildningen ”Datalogiskt tänkande och programmering” som är baserad på deras erfarenheter och kunskaper i ämnet och hur undervisning från förskoleklass till åk 9 kan anpassas för att möta Skolverkets nyligen introducerade lärande-mål och förmågor.

– Jag tror väldigt mycket på det här och vi har redan prövat det på vår skola med goda resultat. Det har fått lärare som känt stor oro att faktiskt se fram emot programmeringslektionerna. Efter att ha gjort det här så känns det inte som ett omöjligt uppdrag längre. Sedan när andra började bli intresserade av vår utbildning, då kände vi att vi är på rätt väg. Kursen är väldigt omfattande, det finns en röd tråd från förskoleklass till nian, genom alla nivåer, säger Ulrihca Malmberg.

Just nu jobbar vi på att ordna fler konferenser även nästa år.

Johnny Häger på Skolverket tror att lärarna kommer klara detta. Men han känner att det krävs mer av insatser för att lugna och stärka lärarkåren i läroplansförändringen. Han hoppas att Skolverket fortsätter och ökar sin satsning på kompetensutveckling i digitalisering och programmering.

 – Speciellt eftersom intresset har varit så enormt stort. Just nu jobbar vi på att ordna fler konferenser även nästa år. Det är redan bestämt att det blir fem konferenser till under hösten. Vi märker att det behövs mer insatser för att konkretisera och visualisera vad programmering i skolan skall innehålla, säger han. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Annons
Annons

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Annons

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Svenska som andraspråk

Svenskämnena låser in eleverna

SVA

Ämnesuppdelningen mellan svenska och svenska som andraspråk riskerar att bli en permanent elevuppdelning. Ämnena behöver reformeras för att en övergång mellan dem ska fungera. Det menar Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Lärarna: Stödet för SVA minskar

SVA

Förutsättningarna för SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner och skolor. Och nu, med lite distans till flyktingkrisen, upplever en del lärare att intresset från makthavarna svalnar.

Lönegranskning

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

Lista: Så mycket tjänar lärare i olika ålder

Lön

Så mycket tjänar grundskole- och gymnasielärarna från 18 till 68 år i kommunal sektor.

Efter Björklunds förslag: ”Ge elever stärkt stöd tidigare”

Inkludering

Elever som inte klarar det nationella provet i årskurs 3 bör gå om, anser Liberalerna.
Det är inte rätt väg enligt Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.
– Det är bättre med stärkta resurser till mer stöd tidigt på lågstadiet. 

Så ökar vi elevernas fysiska aktivitet

Debatt

Fysisk aktivitet i skolan måste vara ett ansvar för alla i skolan, det kan inte bara ligga på idrottstimmarna.
Det skriver bland annat idrottsläraren Tommy Lénberg som också presenterar en rad förslag på lösningar.

Kommentera
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons