Annons
Läraren Ulrihca Malmberg och författaren Linda Liukas arbetar för att underlätta prgrammeringens intåg i skolans värld. Foto: Magnus Glans

De jobbar bort rädslan för programmering

Publicerad 4 december 2017

Fakta

Vad är kod och vad är programmering?

I programmering ingår att skriva kod, vilket har stora likheter med generell problemlösning. Det handlar bland annat om problemformulering, att välja lösning, att pröva och ompröva samt att dokumentera. Men programmering ska ses i ett vidare perspektiv som även omfattar kreativt skapande, styrning och reglering, simulering samt demokratiska dimensioner. Det här vidare perspektivet på programmering är en viktig utgångspunkt i undervisningen och programmering ingår därmed i alla aspekter av digital kompetens.

Källa: Skolverket

Förändringarna i styrokumenten:

  • I mars 2017 beslutade regeringen om att göra förändringar i styrdokumenten för grundskolan. 
  • Bland annat förstärks och tydliggörs digital kompetens och programmering i de nya kursplanerna i teknik- och matematikundervisningen.
  • Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan från 1 juli 2017.

Ändringarna avser:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik.
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga.
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg.
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster.
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle.

Läs mer på skolverket.se och regeringen.se

Relaterat

Nästa år blir den svenska skolan mer digital när programmering ska in på schemat. Men behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Svensk skola står inför stora förändringar. Redan nästa höst ska regeringens stora IT-satsningar för en mer digitaliserad skola träda i kraft – med nya skrivningar i kurs-planerna och en hel läroplan som är förändrad.

Ett viktigt inslag är undervisning i programmering. Alla elever i grundskolan och gymnasiet ska ha programmering på schemat, framför allt i teknik- och matematikundervisningen.

Den stora utmaningen är att hinna utbilda landets lärare. Enligt Lärarnas Riksförbunds undersökning saknar fortfarande 8 av 10 matematiklärare på högstadiet helt kunskap i programmering.

Skolverket har under hösten anordnat en rad konferenser i programmering för lärare som undervisar i matematik eller teknik i grundskolan. Men trycket har varit enormt och samtliga konferenser över hela landet blev snabbt fullbokade.

– Många lärare blev naturligtvis oroade när IT-strategin och de nya kursplanerna i matematik och teknik presenterades, där programmering skrivits in som ett centralt innehåll. Vi fick många frågor om hur detta skulle förverkligas i klassrummet och vad för sorts programmering det handlade om, säger Johnny Häger, undervisningsråd på Skolverket.

– Jag förstår deras oro. Programmering har inte funnits med i grundutbildningen på lärarprogrammen under många år, förutom i några få fall. Så redan utbildade lärare har inte det med sig i sin utbildning och då är det ett stort steg att föra in programmering i sin undervisning.

Hur osäkra är lärarna på programmering när de kommer till er? 

– De allra flesta har inga erfarenheter alls, utan känner sig osäkra. Många uttrycker en frustration över att de inte kan men även över att deras rektorer inte tar tag det här. Lärarna har i många fall tagit initiativet till att fortbilda sig på egen hand. Programmering har slagits upp som en jättegrej och att det förändrar skolan radikalt – men så är det inte. Man ska se det som en liten del bara. En av de stora poängerna med konferensen är därför att lugna lärarna och ge goda exempel, säger han.

Några lärare har samtidigt hunnit längre än andra i förberedelserna. Nykorade Guldäpplet-vinnaren Ulrihca Malmberg är en av alla pedagoger som redan driver på utvecklingen med programmering i klassrummet. 

Ulrihca Malmberg och författaren Linda Liukas.

För drygt ett år sedan tog hon, tillsammans med före detta lärarkollegan Cecilia Christiansen, fram en egen fortutbildning för lärare på deras skola om hur man undervisar i programmering

– Vi visste att ändringarna skulle komma i läroplanen och vi förstod ganska snabbt att lärarna skulle känna stor stress över detta. Vilket inte är så konstigt, för stressad blir man ju om man ska undervisa i någonting som man inte kan någonting om, säger Ulrihca Malmberg.

Skolledningen på skolan var med och satsade på utbildningen under hela året – vilket gav resultat. 

– Vi satte oss och pratade hela sommaren om hur vi som lärare tycker att undervisningen ska se ut. Jag och Cecilia hade tydliga idéer utifrån forskning och det vi hade läst. Vi byggde upp ett undervisningspaket som ger lärarna en teoretisk grund så att de känner att de vågar gå in i klassrummet och göra det här. 

I Finland ligger man steget före med programmeringen i skolan. Där fick man ny läroplan för grundskolan under hösten 2016, där programmering skrevs in i kursplanerna för matematik och slöjd. 

För att själva bli kloka på ämnet, blickade Ulrihca Malmberg och Cecilia Christiansen mot grannlandet i öst och läste på om allt de kom över. De tog del av Linda Mannilas arbete (forskare inom datavetenskapens didaktik vid Åbo Akademi i Finland), deltog i programmeringskurser på universitet och högskolor och den finska lärarutbildningen – de gick på alla föredrag de kom över. 

– Vi ville ta reda på så mycket vi bara kunde, säger Ulrihca Malmberg.

Den finska barnboksförfattaren Linda Liukas har banat väg för många programmerare. 2015 gav hon ut boken ”Hello Ruby”, en bok som handlar om programmering för unga. Boken har blivit en succé över hela världen och har översatts till över 20 olika språk. 

Snabbt blev den populär även i klassrummen. Många lärare började skapa lektionsmaterial utifrån den rödhåriga flickan Ruby som tar upp grunderna i programmeringen och datalogiskt tänkande.

När Skolvärlden träffar Linda Liukas talar hon entusiastiskt om programmeringens roll i skolan och säger att det är bra att skolan hänger med i tiden och erbjuder programmering i skolan.

– En stor del av vårt samhälle drivs framåt av programvaror. Det är otroligt viktigt att lära sig om detta. Ett av de bästa sätten att demokratisera den här typen av färdigheter är att öva på det redan i skolan, säger hon och fortsätter:

– Det betyder inte att alla ska bli programmerare. Men vi befinner oss i en värld där problemen omkring oss är kopplade till teknik och datorer. Det är viktigt att visa att programmering kan vara ett sätt att uttrycka sig. 

Linda Liukas berättar att hon har träffat väldigt många lärare när hon rest runt i världen som är panikslagna inför in-förandet av programmering. 

– Men det finns inget rätt och enkelt sätt att införa det på. Över hela världen funderar man just nu på hur man kan göra det på bästa sätt just där man bor. Man måste testa sig fram, vi lär oss fortfarande i Finland till och med. Det får man inte glömma.

Det har fått lärare som känt stor oro att faktiskt se fram emot programmeringslektionerna

Arbetet med programmeringen ska nu tas vidare till att utbilda och inspirera fler lärare. Tillsammans deltar Ulrihca, Cecilia och Linda i projektet ”Opusplace”, en plattform som erbjuder digitala fortbildningar för lärare av lärare. 

Skolvärlden var med i studion under en filminspelning där både Linda Luikas och Ulrihca Malmberg snart skulle ställa sig framför kameran för att producera fortbildningsinnehåll till projektet. 

– Det här är första gången som jag läser högt i min bok på svenska. Det känns lite konstigt, säger Linda Luikas och skrattar. 

Ulrihca Malmberg har utvecklat och leder, tillsammans med Cecilia Christiansen, fortbildningen ”Datalogiskt tänkande och programmering” som är baserad på deras erfarenheter och kunskaper i ämnet och hur undervisning från förskoleklass till åk 9 kan anpassas för att möta Skolverkets nyligen introducerade lärande-mål och förmågor.

– Jag tror väldigt mycket på det här och vi har redan prövat det på vår skola med goda resultat. Det har fått lärare som känt stor oro att faktiskt se fram emot programmeringslektionerna. Efter att ha gjort det här så känns det inte som ett omöjligt uppdrag längre. Sedan när andra började bli intresserade av vår utbildning, då kände vi att vi är på rätt väg. Kursen är väldigt omfattande, det finns en röd tråd från förskoleklass till nian, genom alla nivåer, säger Ulrihca Malmberg.

Just nu jobbar vi på att ordna fler konferenser även nästa år.

Johnny Häger på Skolverket tror att lärarna kommer klara detta. Men han känner att det krävs mer av insatser för att lugna och stärka lärarkåren i läroplansförändringen. Han hoppas att Skolverket fortsätter och ökar sin satsning på kompetensutveckling i digitalisering och programmering.

 – Speciellt eftersom intresset har varit så enormt stort. Just nu jobbar vi på att ordna fler konferenser även nästa år. Det är redan bestämt att det blir fem konferenser till under hösten. Vi märker att det behövs mer insatser för att konkretisera och visualisera vad programmering i skolan skall innehålla, säger han. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Annons
Annons

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Annons

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Annons
Annons

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Annons

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Anna Ekström: ”Bättre med undervisning på svenska”

Engelska

När elever till stor del undervisas på engelska riskerar det att gå ut över elevernas kunskaper i svenska, menar Skolverket.
– Om elever ska lära sig riktigt mycket svenska och riktigt mycket i ämnet så är undervisning på svenska det bästa om man har det som modersmål, säger gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Skolverket: Se över engelskspråkig undervisning

Ny rapport

I ett antal gymnasieskolor bedrivs undervisningen på engelska. Nu vill Skolverket att reglerna för detta ses över. 

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Hjärnsmart

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.

Avskrivna CSN-lån löser inte skolans problem

Debatt

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, svarar på förslaget om att skriva av CSN-lånen för lärarstudenter. ”Höj lönerna i stället”, skriver han.

Kommentera

Äta bör man – annars förstör man

NPF

Hur bemöter man ett barn med perceptuellkänslighet? Att säga ”du måste äta för att orka” sätter en skuld som barnet inte klarar av. ”Inte konstigt att det är svårt att lita på vuxna”, skriver Alexander Skytte.

Var finns rektorerna i skoldebatten?

Debatt

”Det är mycket som vilar på en rektors stolta axlar, så vi lär väl bjuda på ett leende och stå upp för en framgångsrik långsiktig skola och vara tydliga med att kvalitet kostar”, skriver Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Åtgärdsgarantin: Fridolin fortfarande hoppfull

Tidiga insatser

Trots nya nej från oppositionen till regeringens läsa-skriva-räknagaranti hoppas fortfarande utbildningsministern på reformen.
– Vi har löpande samtal, säger han till Skolvärlden.

Lärare och elever drabbas när kommunen drar in assistenter

Nedskärningar

129 elever med särskilda behov riskerar att bli av med sin assistent i höst, när Eskilstuna ska spara miljoner på grundskolan.

Utökad elevhälsa avlastar lärarna i skolan

Elevhälsa

Dalhemsskolan förstärkte elevhälsan för att komma till rätta med elevernas låga studieresultat och höga frånvaro. Nu ser man effekt av satsningen.

Avtalsrörelsen: LR växer och blir starkare

Avtalsrörelse

När årets avtalsförhandlingar drar igång visar nya siffror att LR har vuxit till fler än 90 000 medlemmar.
– Ju fler medlemmar vi är desto större tyngd får våra frågor, säger Sara Svanlund, 2:a vice ordförande i förbundet.

De styr upp lärmiljön – för att stötta lärarna

Lärarstöd

Zohra Fahim Bosevska och Tina Rossi arbetar som lärmiljöutvecklare.
– Vi ser oftast brister i lektionsstrukturen och anpassningar till eleven när vi är ute och stöttar lärare, berättar Zohra Fahim Bosevska. 

Avskrivna CSN-lån ska locka fler att bli lärare

Studielån

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vill locka fler till läraryrket med avskrivna CSN-lån. Helene Hellmark Knutsson tycker att det är ett intressant förslag.
– Det här ser jag som ett av många förslag som vi behöver titta närmare på för att komma åt lärarbristen, säger hon.

Svårare få rättvisa betyg i idrott

Idrott och hälsa

Elever upplever att möjligheten att kunna få högt betyg i ämnet idrott och hälsa har blivit svårare.

Nu får lärare nytt stöd vid betygsättning

Bedömning

Nu tar Skolverket fram nya allmänna råd för att stötta lärare vid betygssättning.
– Givet de frågor vi får är det klart att vi kan vara tydligare, säger Pernilla Lundgren, Skolverket.

SPSM kritiskt till skolornas inställning till mobilförbud

Mobilförbud

Majoriteten av Sveriges lärare vill ha mobilförbud i skolan, visar en ny undersökning. Specialpedagogiska skolmyndigheten är kritiskt till att stoppa telefonerna på skolan.

Stina Oscarson: ”Jag kände mig sviken av skolan”

Bok

Stina Oscarson har upptäckt ett svart hål i svensk undervisning. I en ny bok beskriver hon hur lärare kan belysa frågorna hon saknar i skolan.
– Jag kände mig sviken av skolan att jag inte fick lära mig det här, säger hon.

Flexibla klassrum har ökat skolans trivsel

Elevhälsa

Stå upp under lektionen, sitt på en pilatesboll eller trampa på en motionscykel. Det är några av alternativen som finns tillgängliga för eleverna i klassrummen på Drottninghögsskolan.
– Projektet startade i höstas, men vi kan redan se positiva resultat, säger Mark Siegbahn som jobbar på skolan. 

Dags för strejk?

Debatt

”Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen”, skriver läraren Anders Åstrand i Simrishamn.

Kommentera

Regeringen ratar förslag om Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Riksrevisionens rekommendationer om Lärarlönelyftet nobbas av regeringen.
– Vi ser att det Riksrevisionen föreslår inte riktigt svarar upp mot de intentioner som vi har haft i regeringen, säger minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons