Annons
Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

"De stora skillnaderna är oacceptabla"

Publicerad 24 mars 2011

De står långt ifrån varandra politiskt men har båda sin bas i lärarrollen. Skolvärlden sammanförde Ann–Cathrine Haglund (M) och Rossana Dinamarca (V) för ett samtal.
De är djupt engagerade i skolfrågorna och medverkar båda i den nya antologin om kommunaliseringen av skolan.
– Helt klart är vi behöver ett större statligt ansvar över skolan, säger Rossana Dinamarca.

Fakta

Fakta/Rossana Dinamarca

Bakgrund: Lärare, studerande.
Gör i dag: Riksdagsledamot (V), ledamot utbildningsutskottet.

Det börjar bra. När Rossana Dinamarca kommer in berättar hon att hennes motion för en utredning av skolreformerna röstats igenom i riksdagens utbildningsutskott och hon och Ann-Cathrine Haglund hittar varandra direkt. Nu är det hög tid att utredningen av skolreformerna kommer igång nu. Det är de eniga om.
– Men de borgerliga håller fast vid att de bara vill utvärdera kommunaliseringen. Men vi vill utreda alla förändringar. Det som också fanns i min motion är att man utifrån utredningen ska ta fram förslag på hur man ska öka likvärdigheten. Det kändes verkligen bra, säger Rossana Dinamarca.
Motionen fick majoritet genom att samtliga oppositionspartier röstade för. Ann–Cathrine Haglund förstår vidden av att få bifall i utskottet och ser verkligen glad ut. Hon satt själv i riksdagen i 14 år, för Moderaterna.

"Har alltid gillat skolan"

Samtalet löper lätt utifrån deras kärlek till lärarjobbet:
– Själv gled nog in i yrket. Jag har alltid gillat skolan. Jag tror också att jag hade uppfattningen att det skulle gå att kombinera med familj och även annan verksamhet. Jag var ju tidigt politiskt aktiv. Och på den tiden kunde man förbereda lektioner på kvällstid, faktum är att man inte var lika bunden vid skolan då. Huvudskälet var att jag tyckte om att läsa, trivdes i skolan och faktiskt trodde att jag skulle passa bra som lärare, säger Ann-Cathrine Haglund.
Hon arbetade som lärare i 16 år:
– Och jag har aldrig ångrat mitt val.
Rossana Dinamarca:
– Jag gled nog också in i yrket. Läste en journalistutbildning men det fanns inte mycket jobb. När jag fick frågan om att bli medielärare på en högstadieskola tackade jag ja. Med viss skepticism för jag var inte alls förtjust i skolan. Men det var kul och jag fick ett långt vikariat i spanska. Fick också bra kontakt med en elev som jag blivit varnad för. Men vi klickade. Jag var bara 22 år och fick egentligen ett alltför stort ansvar men det har gått bra för honom.
Hon började läsa svenska som andra språk och specialpedagogik. Men kände sig ändå tveksam och sökte en tjänst på en annan skola i en annan kommun. Och trivdes lika bra med jobbet där.

Uppehåll i studierna

– Då bestämde jag mig för att söka in på lärarutbildningen, säger Rossana, som nu har paus i studierna för riksdagsarbetet för Vänsterpartiet.
I den nya boken om kommunaliseringen skriver ni både på olika sätt om de stora förändringarna som skett i skolan. Du, Ann–Cathrine, skriver att du aldrig glömmer debatten i riksdagen inför beslutet om kommunaliseringen av lärartjänsterna. Varför?
– När jag gick från mitt rum i ledamotshuset kände jag att atmosfären var märklig i huset och jag frågade vakterna vad det var. Jo, det stod demonstrerande lärare runt hela riksdagshuset och ändå bort till Centralen. Polisen var utkommenderad. Det var en fråga som upprörde en grupp som aldrig demonstrerar annars! Det bottnade i att lärarna saknade tilltro till Göran Persson som var skolminister och att de kände sig svikna och förrådda. De trodde inte heller att kommunerna skulle ha tillräckliga resurser och kompetens.
– Debatten om kommunaliseringen av lärartjänsterna upplevdes som avgörande, även om det bara var en del av förändringarna.
Av naturliga skäl minns Rossana Dinamarca inte själva reformbeslutet. Hon var 15 år och gick i nian:
– Jag började jobba med utbildningsfrågor 2006. Då fick jag rådet att jag skulle ta upp just frågan om huvudmannaskapet. När jag sen varit ute i landet under arbetet med att skriva ett nytt utbildningspolitiskt program märkte jag att väldigt många fortfarande är upprörda över att partiet tog ställning som vi då gjorde. I vårt program säger vi nu att vi i och för sig inte har resurserna att göra en hel utvärdering av hur ett nytt system skulle se ut men det som är helt klart är vi behöver ett större statligt ansvar över skolan för det har fallerat. Det finns ingen tvekan om det längre, säger hon som nu är inne på sin tredje period i riksdagen.
Ann–Cathrine Haglund:
– Jag träffar ofta lärare som fortfarande är upprörda. Bitterheten finns kvar. Och ett stort antal lärare tröttnade och slutade också. Inte bara beroende på kommunaliseringen men man saknade stöttningen som lärare. Lärarna måste känna ett stöd hos politiker, skolledning och föräldrar om man ska klara av att vara lärare.

Efterlyser förändring

Rossana bekräftar att det inte bara är de äldre lärarna som vill ha ändring:
– Om man i dag tittar på till exempel Seco, elevorganisationen, är de också ute och kräver ett större statligt ansvar. När jag började arbeta med de här frågorna talade jag med Metta Fjelkner då förbundet just skulle ha kongress. De hade fått en massa motioner kring huvudmannaskapet. Och hon berättade om ett stort tryck i frågan.
– Det här är nog väldigt viktigt politiskt, att det finns ett tryck i frågan från lärarna. Och den lärdom man måste dra från kommunaliseringen är att man inte kan dra igång en ny omställning om man inte har med sig alla lärarna. Det tror jag är jätteviktigt.
Hur ska vi gå framåt?
Rossana Dinamarca:
– Det är inte alldeles enkelt men jag skulle vilja ha min motion som en utgångspunkt. Det är viktigt att ta med sig lärdomar av det som varit bra med kommunaliseringen. För det finns också. Till exempel närheten man har med beslutsfattare för skolan. Men ett stort problem har varit det otydliga ansvarsutkrävandet. Kommunerna kan säga att ”vi kan inte därför att inte staten ger oss de medel vi behöver”. Och staten kan säga att ”det är inte vårt fel utan kommunernas”.
Vad ska till exempel skolledarna göra: hålla budget eller följa skollagen och målen vi har satt upp nationellt? Det är väldigt otydligt i dag.
– Därför är utredningen mycket viktigt. Efter en analys är det viktigt att komma fram med förslag för hur vi ska göra för att öka statens ansvar. Där tycker jag finansieringen är en viktig, där staten bör styra bättre. Men också att reglera det fria skolvalet som ökar segregeringen. Det kan bli en del tuffa beslut, säger Dinamarca.
Ann–Cathrine Haglund:
– Vissa saker som regeringen drivit igenom, som till exempel lärarlegitimation, är led i att staten skaffar sig ett större inflytande. Och reformerna har kunskapsfokus och det är jättebra. Men jag håller med Rossana om att vi nu måste se över konsekvensen av kommunaliseringen och andra reformer. Sen får vi utifrån analysen se vad som behöver göras. Någon modell ska vi inte lansera innan detta arbete är klart. Men vi är i vårt land överens om att vissa saker ska skötas på en nationell nivå, som försvaret. Att våra barn ska ha en likvärdig skola av hög kvalitet är också ett nationellt ansvar.
Kan ni inte vara lite mer konkreta?
Ann–Cathrine Haglund:
– Nej, det är omöjligt i dag. Med det kommunala självstyret går det inte heller att gå till en kommun och bötfälla dem, när det är dåliga skolresultat i kommunen. Arma ungar som är utsatta för detta.
Rossana Dinamarca instämmer:
– Och de stora skillnaderna är helt oacceptabla.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons