Annons
Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

"De stora skillnaderna är oacceptabla"

Publicerad 24 mars 2011

De står långt ifrån varandra politiskt men har båda sin bas i lärarrollen. Skolvärlden sammanförde Ann–Cathrine Haglund (M) och Rossana Dinamarca (V) för ett samtal.
De är djupt engagerade i skolfrågorna och medverkar båda i den nya antologin om kommunaliseringen av skolan.
– Helt klart är vi behöver ett större statligt ansvar över skolan, säger Rossana Dinamarca.

Fakta

Fakta/Rossana Dinamarca

Bakgrund: Lärare, studerande.
Gör i dag: Riksdagsledamot (V), ledamot utbildningsutskottet.

Det börjar bra. När Rossana Dinamarca kommer in berättar hon att hennes motion för en utredning av skolreformerna röstats igenom i riksdagens utbildningsutskott och hon och Ann-Cathrine Haglund hittar varandra direkt. Nu är det hög tid att utredningen av skolreformerna kommer igång nu. Det är de eniga om.
– Men de borgerliga håller fast vid att de bara vill utvärdera kommunaliseringen. Men vi vill utreda alla förändringar. Det som också fanns i min motion är att man utifrån utredningen ska ta fram förslag på hur man ska öka likvärdigheten. Det kändes verkligen bra, säger Rossana Dinamarca.
Motionen fick majoritet genom att samtliga oppositionspartier röstade för. Ann–Cathrine Haglund förstår vidden av att få bifall i utskottet och ser verkligen glad ut. Hon satt själv i riksdagen i 14 år, för Moderaterna.

"Har alltid gillat skolan"

Samtalet löper lätt utifrån deras kärlek till lärarjobbet:
– Själv gled nog in i yrket. Jag har alltid gillat skolan. Jag tror också att jag hade uppfattningen att det skulle gå att kombinera med familj och även annan verksamhet. Jag var ju tidigt politiskt aktiv. Och på den tiden kunde man förbereda lektioner på kvällstid, faktum är att man inte var lika bunden vid skolan då. Huvudskälet var att jag tyckte om att läsa, trivdes i skolan och faktiskt trodde att jag skulle passa bra som lärare, säger Ann-Cathrine Haglund.
Hon arbetade som lärare i 16 år:
– Och jag har aldrig ångrat mitt val.
Rossana Dinamarca:
– Jag gled nog också in i yrket. Läste en journalistutbildning men det fanns inte mycket jobb. När jag fick frågan om att bli medielärare på en högstadieskola tackade jag ja. Med viss skepticism för jag var inte alls förtjust i skolan. Men det var kul och jag fick ett långt vikariat i spanska. Fick också bra kontakt med en elev som jag blivit varnad för. Men vi klickade. Jag var bara 22 år och fick egentligen ett alltför stort ansvar men det har gått bra för honom.
Hon började läsa svenska som andra språk och specialpedagogik. Men kände sig ändå tveksam och sökte en tjänst på en annan skola i en annan kommun. Och trivdes lika bra med jobbet där.

Uppehåll i studierna

– Då bestämde jag mig för att söka in på lärarutbildningen, säger Rossana, som nu har paus i studierna för riksdagsarbetet för Vänsterpartiet.
I den nya boken om kommunaliseringen skriver ni både på olika sätt om de stora förändringarna som skett i skolan. Du, Ann–Cathrine, skriver att du aldrig glömmer debatten i riksdagen inför beslutet om kommunaliseringen av lärartjänsterna. Varför?
– När jag gick från mitt rum i ledamotshuset kände jag att atmosfären var märklig i huset och jag frågade vakterna vad det var. Jo, det stod demonstrerande lärare runt hela riksdagshuset och ändå bort till Centralen. Polisen var utkommenderad. Det var en fråga som upprörde en grupp som aldrig demonstrerar annars! Det bottnade i att lärarna saknade tilltro till Göran Persson som var skolminister och att de kände sig svikna och förrådda. De trodde inte heller att kommunerna skulle ha tillräckliga resurser och kompetens.
– Debatten om kommunaliseringen av lärartjänsterna upplevdes som avgörande, även om det bara var en del av förändringarna.
Av naturliga skäl minns Rossana Dinamarca inte själva reformbeslutet. Hon var 15 år och gick i nian:
– Jag började jobba med utbildningsfrågor 2006. Då fick jag rådet att jag skulle ta upp just frågan om huvudmannaskapet. När jag sen varit ute i landet under arbetet med att skriva ett nytt utbildningspolitiskt program märkte jag att väldigt många fortfarande är upprörda över att partiet tog ställning som vi då gjorde. I vårt program säger vi nu att vi i och för sig inte har resurserna att göra en hel utvärdering av hur ett nytt system skulle se ut men det som är helt klart är vi behöver ett större statligt ansvar över skolan för det har fallerat. Det finns ingen tvekan om det längre, säger hon som nu är inne på sin tredje period i riksdagen.
Ann–Cathrine Haglund:
– Jag träffar ofta lärare som fortfarande är upprörda. Bitterheten finns kvar. Och ett stort antal lärare tröttnade och slutade också. Inte bara beroende på kommunaliseringen men man saknade stöttningen som lärare. Lärarna måste känna ett stöd hos politiker, skolledning och föräldrar om man ska klara av att vara lärare.

Efterlyser förändring

Rossana bekräftar att det inte bara är de äldre lärarna som vill ha ändring:
– Om man i dag tittar på till exempel Seco, elevorganisationen, är de också ute och kräver ett större statligt ansvar. När jag började arbeta med de här frågorna talade jag med Metta Fjelkner då förbundet just skulle ha kongress. De hade fått en massa motioner kring huvudmannaskapet. Och hon berättade om ett stort tryck i frågan.
– Det här är nog väldigt viktigt politiskt, att det finns ett tryck i frågan från lärarna. Och den lärdom man måste dra från kommunaliseringen är att man inte kan dra igång en ny omställning om man inte har med sig alla lärarna. Det tror jag är jätteviktigt.
Hur ska vi gå framåt?
Rossana Dinamarca:
– Det är inte alldeles enkelt men jag skulle vilja ha min motion som en utgångspunkt. Det är viktigt att ta med sig lärdomar av det som varit bra med kommunaliseringen. För det finns också. Till exempel närheten man har med beslutsfattare för skolan. Men ett stort problem har varit det otydliga ansvarsutkrävandet. Kommunerna kan säga att ”vi kan inte därför att inte staten ger oss de medel vi behöver”. Och staten kan säga att ”det är inte vårt fel utan kommunernas”.
Vad ska till exempel skolledarna göra: hålla budget eller följa skollagen och målen vi har satt upp nationellt? Det är väldigt otydligt i dag.
– Därför är utredningen mycket viktigt. Efter en analys är det viktigt att komma fram med förslag för hur vi ska göra för att öka statens ansvar. Där tycker jag finansieringen är en viktig, där staten bör styra bättre. Men också att reglera det fria skolvalet som ökar segregeringen. Det kan bli en del tuffa beslut, säger Dinamarca.
Ann–Cathrine Haglund:
– Vissa saker som regeringen drivit igenom, som till exempel lärarlegitimation, är led i att staten skaffar sig ett större inflytande. Och reformerna har kunskapsfokus och det är jättebra. Men jag håller med Rossana om att vi nu måste se över konsekvensen av kommunaliseringen och andra reformer. Sen får vi utifrån analysen se vad som behöver göras. Någon modell ska vi inte lansera innan detta arbete är klart. Men vi är i vårt land överens om att vissa saker ska skötas på en nationell nivå, som försvaret. Att våra barn ska ha en likvärdig skola av hög kvalitet är också ett nationellt ansvar.
Kan ni inte vara lite mer konkreta?
Ann–Cathrine Haglund:
– Nej, det är omöjligt i dag. Med det kommunala självstyret går det inte heller att gå till en kommun och bötfälla dem, när det är dåliga skolresultat i kommunen. Arma ungar som är utsatta för detta.
Rossana Dinamarca instämmer:
– Och de stora skillnaderna är helt oacceptabla.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons