Den finska skolan satsar digitalt
När den finska skolans läroplaner görs om är digital kompetens en viktig ingrediens.
Mångsidig kompetens som mål
1. Förmåga att tänka och lära sig
2. Kulturell och kommunikativ kompetens
3. Vardagskompetens
4. Multilitteracitet
5. Digital kompetens
6. Arbetslivskompetens och entreprenörskap
7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.
Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudområden:
1) Eleverna får lära sig att förstå centrala begrepp och principerna för hur digitala verktyg används och fungerar och ges möjlighet att utveckla sin praktiska digitala kompetens när de utarbetar egna produkter.
2) Eleverna får handledning i hur man använder digitala verktyg på ett ansvarsfullt, ergonomiskt och tryggt sätt.
3) Eleverna får lära sig att använda digitala verktyg som hjälpmedel i informationshantering och i undersökande och kreativt arbete.
4) Eleverna får erfarenheter och övning i att använda digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk.
Läs mer om de olika kompetensernas innehåll här.
I Finland pågår just nu arbetet med att ta fram en ny läroplan. Från och med hösten 2016 ska den vara igång i grundskolans årskurs ett till sex, senare årskurser introduceras gradvis. Även gymnasieskolan läroplan ska förnyas.
Det övergripande syftet med den nya läroplanen är att förbereda eleverna för det globala, digitala och mångfacetterade samhälle som växer fram så att eleverna kan hantera ett alltmer komplext samhälle.
– Det handlar om att anpassa skolan till den allmänna utvecklingen i samhället och att möta framtiden. Det är en anledning till att man för in ett tydligt digitalt perspektiv. Den nya läroplanen är också tänkt att bättre fungera i ett samhälle som dagens som präglas av ständig förändring, berättar Stefan Pålsson, frilansskribent som för Skolverkets räkning driver Omvärldsbloggen där han skriver om it i skolan.
I den nya läroplanen finns sju kompetenser formulerade som ska utveckla en mångsidig kompetens hos eleverna. Den femte har rubriken Digital kompetens.
– Tanken är att det digitala perspektivet ska in i alla ämnen. Undersökningar som gjorts bland lärare i Finland visar att många sett it som något som legat lite vid sidan av den ordinarie undervisningen. Men nu ska det digitala perspektivet prägla all undervisning, det kan säkert innebära en stor utmaning för många, säger Stefan Pålsson.
På Finlands Svenska Lärarförbund (FSL) är Jens Mattfolk ombudsman.
– En skillnad jämfört med tidigare läroplaner är att man ska jobba mer över ämnesgränserna, tematiskt och skapa helheter. Den tanken finns inskriven på olika sätt, berättar han.
Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra områden. Eleverna ska bland annat lära sig att använda digitala verktyg som hjälpmedel i informationshantering och i undersökande och kreativt arbete och använda digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk. Programmering är en annan sak som eleverna ska lära sig.
Är det första gången man tar ett samlat grepp om IT i skolan?
– Nja, det har funnits lite skrivningar om IKT redan tidigare. Men den förra läroplanen är från 2004 och det har ju skett en enorm utveckling sedan dess. Är det i något områden den gamla släpat efter så är det i dessa delar, säger Jens Mattfolk.
Varje kommun gör en lokal anpassning av den nationella läroplanen. Exakt hur man väljer att arbeta med digitala verktyg och vilka verktyg man köper in är upp till varje kommun.
Jens Mattfolk säger att man från fackligt håll lobbat mycket för att lärarna, i och med införandet av en ny läroplan, måste få gedigen fortbildning de kommande åren.
– Och det måste vara rätt kompetensutveckling så att lärarna kan möta upp mot de nya kraven som ställs på dem.
Han berättat också att det pågår flera diskussioner med anledning av läroplansförändringarna.
– Många tycker att det är bra att man gör om läroplanen så att den möter utvecklingen i samhället. Men det finns också en diskussion kopplat till ekonomin som inte går så bra i Finland just nu. Många kommuner har svårt att ha råd med nuvarande utbildning. Om det då införs mycket nytt i läroplanen som kräver mer resurser så väcker det frågor om det finns pengar för genomförandet.
I Sverige sneglar många åt Finland och jämför. Vad skulle du säga är styrkorna med den finska skolans läroplan?
– Framförallt att den är ambitiös med högt ställda krav. Det utmanar lärare och rektorer att hålla en hög nivå. Dessutom finns en lägsta gräns som kommunerna måste leva upp till. Det gäller timmar per ämne och årskurs till exempel. Målsättningen med grundskolan är att det inte ska spela någon roll var man går i skolan, det ska vara samma för alla.