Ett pågående parti schack, från Schackfyran i Annexet, Stockholm, 2015
Den förklädda tävlingen
Schackfyran pågår just nu över hela landet. Men ”tävlingen” är inte en tävling, utan snarare ett socialt projekt, enligt ansvarige Kent Vänman. För Skolvärlden berättar han vad han menar.
Schackfyran är en ”schacktävling” för fjärdeklassare, där bredd, sammanhållning och idén om att alla i klassen behövs ligger i fokus. Evenemanget syftar dessutom till att sprida intresset för brädspelet och lära ut problemlösningsförmåga.
Hur: Schackledare från klubbar gör besök hos fjärdeklassare i skolor ute i landet, i den omfattning de har möjlighet. De lär ut schack till 25 000 barn varje år och ger gratis schackbräden till klasserna. Ungefär hälften av eleverna deltar sedan i Schackfyran.
Anmälan: Görs till kontaktperson i respektive distrikt alternativt Sveriges Schackförbund.
När: Schackfyran på kommunal- och länsnivå utmynnar i en rikstäckande final. Varje år deltar ungefär 2300 barn från 125 klasser i riksfinalen som går av stapeln i ABB Arena i Västerås i slutet av vårterminen.
Arrangör: Sveriges Schackförbund.
Under våren möts fjärdeklassare upp över hela landet, för att spela något parti schack. Det har elever gjort sedan 1979, då Schackfyran startade. Trots att evenemanget oftast benämns som tävling, var det snarare som en reaktion mot just tävlingar som Schackfyran startade. Ansvarige Kent Vänman berättar:
– Grundaren av Schackfyran, Birgitta Sparv, tyckte att det fanns för många elittävlingar. Det var på den tiden då ”Vi i femman” och liknande fick genomslag. Så hon ville göra något annat, som handlade om bredden.
Målet var att få alla i klassen att känna sig viktiga. Att göra klassen beroende av varenda elev, oavsett förmåga eller självförtroende. Det är där det listiga kommer in, menar Kent Vänman.
– Man skapade ett system där alla som är med och spelar får poäng. Vinst ger tre poäng, oavgjort två och förlust ger ett poäng. Man får inte göra något internt urval, utan hela klassen ska vara med. Det här gör att alla blir viktiga. Klasserna som har bra sammanhållning och högt deltagande går det bra för, säger han.
Rent krasst innebär ett parti schack poäng för klassen, oavsett utgång. Det är med andra ord deltagandet som är av vikt. Och just högt deltagande och sammanhållning är det som generellt ger bra resultat, menar Kent Vänman.
– Med vårt upplägg förlorar man på att en elev inte kommer. Och det är en stark kraft.
Schackfyran är en påminnelse om att inkludera alla. Och enligt Kent Vänman är det i vår samtid kanske viktigare än någonsin.
– Så oerhört många tv-program handlar om att skapa pakter, slå ut andra och vinna. Många ser också Schackfyran som en ren tävling, men det försöker vi tona ner. Det här är snarare ett socialt projekt, förklätt till tävling.
Enligt Kent Vänman har många lärare genom åren betonat hur deltagandet har stärkt grupper och resulterat i stora sociala vinster och utveckling.
Ytterligare en effekt som lärarna nämner är förbättrad problemlösningsförmåga.
– Schack är i grunden logik. Man gör en schematisk värdering av situationen; hur kan jag handla, och vad kommer handlingen att leda till? Problemlösande egenskaper, som handlingsalternativ och konsekvenser tränas därför upp.
Alla som deltar får likadan medalj.
– Man får pris för deltagande, inte prestation. Det är glädjen av att göra det tillsammans som är det stora med Schackfyran, säger Kent Vänman.