Den lärande hjärnan
Extra matteundervisning är inte alltid bäst för att hjälpa en elev som har svårigheter i ämnet. Fysisk träning eller en omgång memory kan vara mer effektivt.
När hjärnforskningen förs in i skolan utmanas invanda sätt att ta sig an problem.
– Vi vill använda metoder från neurovetenskapen för att mäta hur en elevs utveckling fortskrider eller för att upptäcka inlärningssvårigheter och kunna sätta in insatser i tid, säger Georg Kuhn, professor i neurovetenskap.
Han är föreståndare för Amble, ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt vid Göteborgs universitet som initi-erats för att forskare inom psykologi, pedagogik och neurovetenskap ska få ut sina rön i skolundervisningen.
Syftet är att förbättra yngre elevers kunskaper inom matematik och läsning, men projektet är ännu i sin linda. Vanligtvis görs inte hjärnforskning på unga, friska barn och utmaningarna är många. Kan till exempel magnetkameraundersökningar användas?
En delstudie kommer att handla om hur fysisk träning påverkar inlärningen.
– Har ett barn svårigheter i matte är det vanligaste att sätta in extra resurser i just det ämnet. Vi vill undersöka hur det blir om man i stället sätter in ett särskilt fysiskt träningsprogram, som bland annat övar upp den kognitiva förmågan och förmågan att fatta beslut. Kan en sådan träning ha effekt på inlärningen av matematik och läsning? Är det så kanske vi kommer att arbeta på helt andra sätt framöver för att komma tillrätta med svårigheterna hos dessa barn, säger Georg Kuhn.
Hur mycket vet man i dag om de bästa sätten att lära ut matematik, utifrån hur ett barns hjärna fungerar?
– Det är inte så mycket som är känt om det, menar jag. Det finns många områden inom matematik som skiljer sig mycket åt sinsemellan, som geometri och aritmetik. Vi har precis börjat förstå vilka delar av hjärnan som är aktiva vid olika typer av inlärning – men bara för att en del av hjärnan är aktiv innebär det inte att vi vet exakt vilken roll den spelar i sammanhanget, säger Georg Kuhn och fortsätter:
– Det vi vet är att hos barn som ännu inte har lärt sig läsa är en stor del av hjärnan aktiv när de försöker läsa. Det är som att när hjärnan inte riktigt vet vad den ska göra är allt aktivt. Men när barnen har övat upp sin läsförmåga är färre delar aktiva.
I maj anordnade Amble-gruppen ett symposium, som besöktes av över 300 lärare. Det finns ett stort intresse för hjärnforskning och ny forskning om inlärning, menar Ola Helenius från Nationellt centrum för matematikutbildning, som delar föreståndarskapet för Amble-projektet med Georg Kuhn.
– All information om hur en människa fungerar och lär sig, kommer göra att man blir bättre på att designa sin undervisning. Går det att få reda på saker om hur hjärnan fungerar kan det ge en bättre grund för undervisningsmässiga beslut, säger Ola Helenius och tillägger:
– Det finns jättemycket bra undervisning som har utvecklats av duktiga lärare, som helt enkelt har märkt vad som fungerar och inte. Människor har undervisat i över tusen år – vi är rätt bra på det egentligen. Att något fungerar i praktiken är mycket viktigare än om det stämmer med hjärnforskningen. Men ibland kan hjärnforskningen hjälpa oss att bättre förstå varför något fungerar och i bästa fall även ge idéer till alternativa sätt att lära och undervisa.
Så kan inlärningen främjas
Träna upp arbetsminnet. Vi använder arbetsminnet till att minnas instruktioner och till att minnas vad vi ska göra härnäst. Arbetsminnet håller bara kvar information i huvudet en kort stund. Genom att spela memory eller lägga sifferpatiens tränar man sitt arbetsminne. Det finns också
databaserade minnesträningsprogram, som Robomemo som tagits fram av forskare vid Karolinska institutet.
Var fysiskt aktiv Konditionsträning har visat sig vara bra för arbetsminnet.
Spela dataspel
En studie bland skolbarn i Nynäshamn har visat att det finns en svag tendens till förbättring av den matematiska förmågan hos barn som spelar dataspel.
Spela ett instrument
Barn som tar musiklektioner presterar bättre på tester av bland annat matematik- och läsförmåga.
Ät och sov
Bra kost gör att blodsockret håller sig på en jämnare nivå, vilket gynnar den fysiska träningen som i sin tur förbättrar sömnen och minskar stressnivåerna. Allt detta främjar arbetsminnet, långtidsminnet och koncentrationsförmågan.
Källa: ”Den lärande hjärnan” av Torkel Klingberg.
Matteuppgiftens väg i hjärnan
Ögat: Barnet ser en matteuppgift.
Visuell perception: Synintrycket tolkas.
Analys: En visuell analys av siffrorna sker.
Taljämförelse, subtraktion, arbetsminne/uppmärksamhet: Talen jämförs. Klingberg liknar det vid att de omvandlas till positioner på en mental linjal.
Arbetsminne/uppmärksamhet: Områdena 4 och 5 samarbetar så att uträkningen kan ske. Det finns en stark koppling mellan arbetsminnet och matematisk förmåga. ”Det är troligt att samma system som håller information om olika positioner i arbetsminnet också håller kvar bilden av den inre mentala linjen”, skriver Klingberg i sin bok.
Talproduktion, syntax: Center i hjärnan samverkar med muskler i talapparaten och barnet kan säga sitt svar.