Annons

Det här vill partierna med skolan

Publicerad 6 september 2010

Skolan rankas av svenska folket som en av de viktigaste frågorna inför valet den 19 september.
Men vad har de sju riksdagspartierna egentligen för ståndpunkter i frågor som berör dig som lärare? Här får du svaren, område för område.

BETYG?

Centerpartiet (C): Ja, sifferbetyg från årskurs 6.
Folkpartiet (Fp): Ja, från årskurs 6 i helt ny betygsskala A-F.
Kristdemokraterna (Kd): Ja, årskurs 6 med bokstavsbetyg.
Moderaterna (M): Ja, från årskurs 6.
Miljöpartiet (Mp): Betyg bara sista terminen i nian som urvalsmetod.
Socialdemokraterna (S): Ja, kan acceptera från årskurs 6, men då med fler betygssteg med nationellt fastställda kriterier.
Vänsterpartiet (V): Ja, men bara i nian och då inte graderade utan intyg på att man uppnått målen. 

STATLIG GRUNDSKOLA?

C: Nej, kommunerna ska huvudmannaskapet oavsett om det är en kommunal skola eller friskola.
Fp: Ja, kommunaliseringen har fått katastrofala följder, inte minst för läraryrkets status och attraktionskraft.
Kd: Nej, staten tar redan ansvar genom lärarutbildningens utformning och uppföljning.
M: Nej, däremot ska vi ha en stark skolinspektion med muskler att sätta åt de skolor som inte följer styrdokumenten.
Mp: Nej, staten ska garantera hög kvalitet och likvärdighet i hela landet genom lagar, förordningar och inspektion.
S:
Nej, men staten bör ta ett större ansvar för att säkra kvalitén och likvärdigheten.
V: Ja, åtminstone behövs ett större statligt ansvarstagande för att likvärdigheten ska kunna öka.

LÄRARLEGITIMATION?

C: Ja, genom att tydliggöra krav och befogenheter för läraryrket kan både kvalitén och statusen för läraryrket.
Fp: Ja, det kvalitetssäkrar yrket, höjer attraktionskraften och ställer tydliga krav på vad lärarna ska kunna.
Kd: Ja.
M: Ja, det har regeringen föreslagit och ska genomföras nästa mandatperiod.
Mp: Ja, alla som gått lärarutbildningen och varit ute i skolorna och provat på ska få legitimation.
S: Ja, vi har föreslagit att den som har rätt utbildning men också visat i praktiken att man kan lära ut ska få legitimation.
V: Det viktigaste är att skärpa kraven så att de lärare som tillsvidareanställs är behöriga. Sedan kan det diskuteras hur en auktorisering eller legitimeringskulle sk kunna se ut.

FERIE- ELLER SEMESTERANSTÄLLD?

C: En fråga för arbetsmarknadens parter. Men kommunerna ska själva kunna lägga upp lärarnas arbetstider på det sätt som passar dem bäst, t ex när det gäller terminsstart.
Fp: Sveriges kommuner och landsting, SKL, vill avskaffa lärarnas förtroendetid. Det är oacceptabelt. Vår representant hoppade därför av SKL:s löneförhandlingsdelegation i protest.
Kd: Det är en fråga för arbetsmarknadens parter. Det viktiga är att kvaliteten säkerställs och att yrket är attraktivt.
M: Det är upp till parterna att bestämma, det ska inte politikerna uttal sig om.
Mp: Det är en fråga för arbetsmarknadens parter att avgöra anställningsvillkor, inte politikerna i riksdagen.
S: Det är en fråga för arbetsgivarna och lärarnas fackliga företrädare. Partier ska inte lägga sig i.
V: Lärares arbetstider ska inte regleras av politiker genom lagstiftning utan ska förhandlas av parterna.

STÖRRE LÖNESPRIDNING BLAND LÄRARNA?

C: Ja, duktiga lärare ska premieras via en högre löneutveckling. Men generellt bör den allmänna lönenivån för lärare öka betydligt.
Fp: Ja, skickliga lärare ska uppmärksammas och belönas genom högre lön.
Kd: Delvis. Men lönenivåerna generellt är minst en lika viktig fråga som spridningen
M: Ja, vi vill ha mer av individuell lönesättning.
Mp: Det är en fråga för arbetsmarknadens parter att avgöra anställningsvillkor, inte politikerna i riksdagen.
S: Det är främst en fråga för arbetsmarknadens parter. Men vi tycker att det ska kunna löna sig mer om man är en riktigt duktig lärare.
V: Rent principiellt ser vi ingen anledning att sträva efter ökad lönespridning i samhället. Dessutom är det en fråga för arbetsmarknadens parter.

FÖRBUD MOT RELIGIÖSA/POLITISKA/ KONFESSIONELLA FRISKOLOR?

C: Nej, men en förutsättning är att själva undervisningen är fri från konfessionella eller politiska inslag och att de uppfyller kvalitetskraven.
Fp: Nej, vi är positiva till friskolor, men det är viktigt att kontrollen av dem är sådan att eleverna garanteras och allsidig undervisning.
Kd: Nej, eftersom Sverige ratificerat Europakonventionen om mänskliga rättigheter kan inte friskolor förbjudas.
M: Nej.
Mp: Nej, enligt Europakonventionen mot mänskliga rättigheter har man rätt att gå i en religiös skola. Men undervisningen ska inte präglas av religion utan vara saklig och allsidig.
S: Nej, däremot måste all undervisning stå på vetenskaplig grund och uppföljningen av det behöver stärkas.
V: Nej, det går inte att införa ett generellt förbud. Men varje elev ska själv ha rätt att välja livsåskådning. Religiös eller annan ideologisk påverkan ska därför inte förekomma i skolan oavsett om det är obligatoriska eller frivilliga inslag i utbildningen.

OBLIGATORISKT GYMNASIUM?

C: Nej, varje elev ska själv bestämma.
Fp: Nej, vi tror inte på idén att tvinga skoltrötta elever att läsa tre år till.
Kd: Nej.
M: Nej, det ska fortsätta vara frivilligt.
Mp: Nej, men vi vill uppmuntra alla att gå gymnasiet. För en del passar det kanske bättre senare i livet.
S: Nej, däremot bör det finnas högkvalitativa gymnasiealternativ även för dem som tvekar att gå.
V: Nej, men alla ska ha rätt till utbildning som motsvarar gymnasieskolan.

FLER LÄRLINGAR PÅ GYMNASIET?

C: Ja, viktigt att varva teori och praktik.
Fp: Ja, eleverna ska kunna välja om de vill läsa sina yrkesämnen som lärling på en arbetsplats eller på sin skola.
Kd: Ja.
M: Ja, om det finns en efterfrågan från elever och näringslivet.
Mp: Ja, vi vill ha särskilda lärlingsprogram och även öka andelen arbetsplatsförlagd undervisning på yrkesprogrammen.
S: Ja, vi står bakom de delar i den nya gymnasieskolan(GY11) som innebär ett ökat lärlingsinslag.
V: Ja, det kan vara ett sätt att öka kvaliteten inom vissa utbildningar.

GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEBEHÖRIGHET EFTER ALLA GYMNASIEUTBILDNINGAR?

C: Nej, men den som läser yrkesinriktad gymnasium eller lärlingsutbildning ska garanteras rätten att  komplettera för att få högskolebehörighet på komvux senare i livet.
Fp: Nej. Alla ska ha möjligheten, men det är orimligt att tvinga ungdomar som verkligen inte vill.
Kd: Nej, men det ska vara ett valbart alternativ.
M: Nej, dagens system har skapat en gigantisk utslagningsmaskin med ca 30 000 avhopp och ofullständiga betyg varje år.
Mp: Ja, även om inte alla läser vidare är det viktigt att alla har möjlighet att göra det.
S: Ja, det är viktigt att hålla dörrarna öppna inför studieval både direkt efter gymnasiet och senare i livet.
V: Ja, dessa kunskaper är framförallt nödvändiga för att kunna få ett arbete och för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

SKA ELEVER GE OMDÖMEN OM LÄRARNA?

C: Ja, men det ska ses som rådgivande utvärderingar.
Fp: Nej, det skulle riskera att fortsätta sänka läraryrkets status och attraktionskraft.
Kd: Nej. Däremot ligger det i varje lärares egenintresse att inse professionella svagheter och vara öppen för utvecklingsmöjligheter.
M: Vi är emot betyg på lärare som ska vara lönegrundande. Däremot ska eleverna kunna ge omdömen om hur terminen har varit.
Mp: Ja, skolorna ska ha stor frihet att själva utforma sin verksamhet. Så vill en skola arbeta med omdömen ska man kunna det.
S: Ja, självklart bör elevernas bild av sin undervisning tas tillvara. Om underlaget sedan ska användas vid lönesättning måste vara upp till varje skolas parter att bestämma.
V: Ja, elever har rätt till inflytande över sitt lärande och att få möjlighet att utvärdera undervisningen kan då vara ett inslag i detta inflytande.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons