Annons

Det här vill partierna med skolan

Publicerad 6 september 2010

Skolan rankas av svenska folket som en av de viktigaste frågorna inför valet den 19 september.
Men vad har de sju riksdagspartierna egentligen för ståndpunkter i frågor som berör dig som lärare? Här får du svaren, område för område.

BETYG?

Centerpartiet (C): Ja, sifferbetyg från årskurs 6.
Folkpartiet (Fp): Ja, från årskurs 6 i helt ny betygsskala A-F.
Kristdemokraterna (Kd): Ja, årskurs 6 med bokstavsbetyg.
Moderaterna (M): Ja, från årskurs 6.
Miljöpartiet (Mp): Betyg bara sista terminen i nian som urvalsmetod.
Socialdemokraterna (S): Ja, kan acceptera från årskurs 6, men då med fler betygssteg med nationellt fastställda kriterier.
Vänsterpartiet (V): Ja, men bara i nian och då inte graderade utan intyg på att man uppnått målen. 

STATLIG GRUNDSKOLA?

C: Nej, kommunerna ska huvudmannaskapet oavsett om det är en kommunal skola eller friskola.
Fp: Ja, kommunaliseringen har fått katastrofala följder, inte minst för läraryrkets status och attraktionskraft.
Kd: Nej, staten tar redan ansvar genom lärarutbildningens utformning och uppföljning.
M: Nej, däremot ska vi ha en stark skolinspektion med muskler att sätta åt de skolor som inte följer styrdokumenten.
Mp: Nej, staten ska garantera hög kvalitet och likvärdighet i hela landet genom lagar, förordningar och inspektion.
S:
Nej, men staten bör ta ett större ansvar för att säkra kvalitén och likvärdigheten.
V: Ja, åtminstone behövs ett större statligt ansvarstagande för att likvärdigheten ska kunna öka.

LÄRARLEGITIMATION?

C: Ja, genom att tydliggöra krav och befogenheter för läraryrket kan både kvalitén och statusen för läraryrket.
Fp: Ja, det kvalitetssäkrar yrket, höjer attraktionskraften och ställer tydliga krav på vad lärarna ska kunna.
Kd: Ja.
M: Ja, det har regeringen föreslagit och ska genomföras nästa mandatperiod.
Mp: Ja, alla som gått lärarutbildningen och varit ute i skolorna och provat på ska få legitimation.
S: Ja, vi har föreslagit att den som har rätt utbildning men också visat i praktiken att man kan lära ut ska få legitimation.
V: Det viktigaste är att skärpa kraven så att de lärare som tillsvidareanställs är behöriga. Sedan kan det diskuteras hur en auktorisering eller legitimeringskulle sk kunna se ut.

FERIE- ELLER SEMESTERANSTÄLLD?

C: En fråga för arbetsmarknadens parter. Men kommunerna ska själva kunna lägga upp lärarnas arbetstider på det sätt som passar dem bäst, t ex när det gäller terminsstart.
Fp: Sveriges kommuner och landsting, SKL, vill avskaffa lärarnas förtroendetid. Det är oacceptabelt. Vår representant hoppade därför av SKL:s löneförhandlingsdelegation i protest.
Kd: Det är en fråga för arbetsmarknadens parter. Det viktiga är att kvaliteten säkerställs och att yrket är attraktivt.
M: Det är upp till parterna att bestämma, det ska inte politikerna uttal sig om.
Mp: Det är en fråga för arbetsmarknadens parter att avgöra anställningsvillkor, inte politikerna i riksdagen.
S: Det är en fråga för arbetsgivarna och lärarnas fackliga företrädare. Partier ska inte lägga sig i.
V: Lärares arbetstider ska inte regleras av politiker genom lagstiftning utan ska förhandlas av parterna.

STÖRRE LÖNESPRIDNING BLAND LÄRARNA?

C: Ja, duktiga lärare ska premieras via en högre löneutveckling. Men generellt bör den allmänna lönenivån för lärare öka betydligt.
Fp: Ja, skickliga lärare ska uppmärksammas och belönas genom högre lön.
Kd: Delvis. Men lönenivåerna generellt är minst en lika viktig fråga som spridningen
M: Ja, vi vill ha mer av individuell lönesättning.
Mp: Det är en fråga för arbetsmarknadens parter att avgöra anställningsvillkor, inte politikerna i riksdagen.
S: Det är främst en fråga för arbetsmarknadens parter. Men vi tycker att det ska kunna löna sig mer om man är en riktigt duktig lärare.
V: Rent principiellt ser vi ingen anledning att sträva efter ökad lönespridning i samhället. Dessutom är det en fråga för arbetsmarknadens parter.

FÖRBUD MOT RELIGIÖSA/POLITISKA/ KONFESSIONELLA FRISKOLOR?

C: Nej, men en förutsättning är att själva undervisningen är fri från konfessionella eller politiska inslag och att de uppfyller kvalitetskraven.
Fp: Nej, vi är positiva till friskolor, men det är viktigt att kontrollen av dem är sådan att eleverna garanteras och allsidig undervisning.
Kd: Nej, eftersom Sverige ratificerat Europakonventionen om mänskliga rättigheter kan inte friskolor förbjudas.
M: Nej.
Mp: Nej, enligt Europakonventionen mot mänskliga rättigheter har man rätt att gå i en religiös skola. Men undervisningen ska inte präglas av religion utan vara saklig och allsidig.
S: Nej, däremot måste all undervisning stå på vetenskaplig grund och uppföljningen av det behöver stärkas.
V: Nej, det går inte att införa ett generellt förbud. Men varje elev ska själv ha rätt att välja livsåskådning. Religiös eller annan ideologisk påverkan ska därför inte förekomma i skolan oavsett om det är obligatoriska eller frivilliga inslag i utbildningen.

OBLIGATORISKT GYMNASIUM?

C: Nej, varje elev ska själv bestämma.
Fp: Nej, vi tror inte på idén att tvinga skoltrötta elever att läsa tre år till.
Kd: Nej.
M: Nej, det ska fortsätta vara frivilligt.
Mp: Nej, men vi vill uppmuntra alla att gå gymnasiet. För en del passar det kanske bättre senare i livet.
S: Nej, däremot bör det finnas högkvalitativa gymnasiealternativ även för dem som tvekar att gå.
V: Nej, men alla ska ha rätt till utbildning som motsvarar gymnasieskolan.

FLER LÄRLINGAR PÅ GYMNASIET?

C: Ja, viktigt att varva teori och praktik.
Fp: Ja, eleverna ska kunna välja om de vill läsa sina yrkesämnen som lärling på en arbetsplats eller på sin skola.
Kd: Ja.
M: Ja, om det finns en efterfrågan från elever och näringslivet.
Mp: Ja, vi vill ha särskilda lärlingsprogram och även öka andelen arbetsplatsförlagd undervisning på yrkesprogrammen.
S: Ja, vi står bakom de delar i den nya gymnasieskolan(GY11) som innebär ett ökat lärlingsinslag.
V: Ja, det kan vara ett sätt att öka kvaliteten inom vissa utbildningar.

GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEBEHÖRIGHET EFTER ALLA GYMNASIEUTBILDNINGAR?

C: Nej, men den som läser yrkesinriktad gymnasium eller lärlingsutbildning ska garanteras rätten att  komplettera för att få högskolebehörighet på komvux senare i livet.
Fp: Nej. Alla ska ha möjligheten, men det är orimligt att tvinga ungdomar som verkligen inte vill.
Kd: Nej, men det ska vara ett valbart alternativ.
M: Nej, dagens system har skapat en gigantisk utslagningsmaskin med ca 30 000 avhopp och ofullständiga betyg varje år.
Mp: Ja, även om inte alla läser vidare är det viktigt att alla har möjlighet att göra det.
S: Ja, det är viktigt att hålla dörrarna öppna inför studieval både direkt efter gymnasiet och senare i livet.
V: Ja, dessa kunskaper är framförallt nödvändiga för att kunna få ett arbete och för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

SKA ELEVER GE OMDÖMEN OM LÄRARNA?

C: Ja, men det ska ses som rådgivande utvärderingar.
Fp: Nej, det skulle riskera att fortsätta sänka läraryrkets status och attraktionskraft.
Kd: Nej. Däremot ligger det i varje lärares egenintresse att inse professionella svagheter och vara öppen för utvecklingsmöjligheter.
M: Vi är emot betyg på lärare som ska vara lönegrundande. Däremot ska eleverna kunna ge omdömen om hur terminen har varit.
Mp: Ja, skolorna ska ha stor frihet att själva utforma sin verksamhet. Så vill en skola arbeta med omdömen ska man kunna det.
S: Ja, självklart bör elevernas bild av sin undervisning tas tillvara. Om underlaget sedan ska användas vid lönesättning måste vara upp till varje skolas parter att bestämma.
V: Ja, elever har rätt till inflytande över sitt lärande och att få möjlighet att utvärdera undervisningen kan då vara ett inslag i detta inflytande.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

Annons

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera
Annons
Annons

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons