Digitala verktyg som dörröppnare för nyanlända

Att undervisa elever som är helt nya i Sverige kan vara en utmaning, inte minst för att få språk- och ämneskunskaper att utvecklas samtidigt som eleven inkluderas i lärandet och i klassen.

Hülya Basaran är lärare i svenska som andraspråk och arbetar som förstelärare på mottagningsenheten Välkomsten i Trollhättan, där hon möter nyanlända elever i grundskoleåldern.

Hon har precis kommit med sin första bok, ”Nyanlända elever i mitt klassrum”, där hon med sina egna erfarenheter som grund beskriver hur lärare kan använda digitala resurser i undervisningen för att skapa ett inkluderande arbetssätt och ge goda förutsättningar för lärande.

– Det verkar finnas ett otroligt behov av mer stöd och tips, inte bara gällande nyanlända utan även kring hur man kan använda en lärplatta, dator eller webbresurser i ett sammanhang. Jag får väldigt många förfrågningar om att komma och föreläsa och gör det då och då, men jag vill inte föreläsa på heltid och tappa fotfästet från verkligheten, säger Hülya Basaran, som varit lärare i sju år.

Hon är själv flerspråkig med rötter i Turkiet och har vuxit upp i ett miljonprogramsområde i Trollhättan. Hon säger att hon var ”högst omotiverad” under sin egen skoltid och var i perioder hemmasittare. Erfarenheter som bidragit till att hon har en stor förståelse och ödmjukhet i arbetet som lärare med nyanlända.

När Hülya träffar eleverna på mottagningsenheten har de bara varit i Sverige en kort tid. På Välkomsten kartläggs deras bakgrund, litteracitet och numeracitet och vid behov fortsätter Hülya och hennes kollegor att följa upp och stötta eleverna även efter att de börjat på någon av grundskolorna i kommunen.

– All kartläggning sker på elevernas starkaste språk och de får visa vad de har med sig hemifrån. Nyanlända elever är i början av sin språkutveckling i svenska, men de är inte tomma blad bara för att de ännu inte kan uttrycka sig på svenska, säger hon och fortsätter:

– Jag fick själv ofta tolka för mina föräldrar och visste ju att de kunde – men de kunde inte uttrycka det på svenska. Det går inte att behandla människor som att de inte kan. Jag försöker lägga över perspektivet på mig själv; att det är jag som inte förstår dem. Sedan försöker jag hitta resurser för att ta reda på vad eleverna kan.

I klassrummet har hon ett förhållningssätt som bygger på tre grundprinciper:

* Bygg vidare på det eleverna har med sig till skolan (språk, kultur, förståelse och erfarenheter).

* Ge den typ av stöd som eleven behöver utifrån de krav kursplanen ställer.

* Arbeta för att eleverna ska utveckla självständighet i sitt lärande, genom former där eleverna kan använda nyförvärvade kunskaper i nya sammanhang.

Att använda digitala resurser fungerar bra för att skapa ett inkluderande arbetssätt och gör undervisningen lättillgänglig för eleverna, menar Hülya.

– Det jag tycker om med digitala resurser är att de är multimodala och flerspråkiga. En Ipad är inte skapad för svenska användare, utan det går att infoga tangentbord på flera olika språk. Men man ska inte ha en övertro på att sätta en platta i händerna på eleverna – det handlar också om hur det sociokulturella klimatet i klassrummet är. Man måste prata om det eleverna lär sig och sätta det i ett sammanhang. Det ska inte bara vara ett görande med digitala verktyg, utan det krävs ett för- och efterarbete i klassrummet.

Eleverna stannar enbart i åtta veckor på mottagningsenheten där Hülya jobbar, men brukar under den tiden hinna komma igång med svenskan. Även de elever som inte kan läsa och skriva kan använda interaktiva webbresurser, till exempel för att para ihop bilder och ord. När rätt par sätts ihop läses ordet upp högt, vilket ger en början till att bygga ett ordförråd.

Det går också att skapa talande avatarer – till exempel i programmet Voki – som kan läsa upp texter som eleverna skrivit.

– Jag vill att eleverna ska komma till mitt klassrum för att de vill, inte för att det är skolplikt. Jag vill att de ska tänka ”yes, nu har vi lektion med Hülya, vad roligt – vi kommer att lära oss saker”. Med den ingången försöker jag göra lärandet lustfyllt, bland annat genom att använda saker som eleverna känner igen sig i och som bygger på deras förförståelse. Många elever har lärplattor, men det är nytt för dem hur de ska använda dem i skolan för att visa sina förmågor. Då är det viktigt att jag ger dem stöd och samtidigt är tydlig med vad jag förväntar mig av dem.