”Diskutera kunskapskraven”
Tydlighet kring kursinnehållet, den långsiktiga planeringen och vad eleverna egentligen ska lära sig. Det är syftet med de nya styrdokumenten för grundskolan. Skolverket har nu presenterat de nya kunskapskraven som kompletterar kursplanerna regeringen fastslog i höstas.
– Vårt mål var tydligare kursplaner och kunskapskrav. Nu definierar kursplanen när i utbildningen vissa inslag ska komma. Som lärare kan man inte trixa och fixa genom att flytta om och utesluta delar från innehållet som man själv vill. Däremot finns utrymme för lokala specialiseringar och fördjupningar, säger Ulrika Lundqvist, Undervisningsråd på Skolverket samt en av två projektledare för kursplanerna.
Den nya kursplanen delar in grundskolan i tre bitar inom vilka det centrala innehållet definieras: 1-3, 4-6 och 7-9. Där framgår vad undervisningen ska behandla och vid vilken tidpunkt. Kunskapskraven talar nu om vilka kunskaper som krävs för årskurserna 3, 6 och 9. Läraren måste själv göra en bedömning av vad kunskapskraven är i årskurserna däremellan.
Balansgången i arbetet med att ta fram styrdokumenten har varit mellan tillräcklig tydlighet och för stark detaljstyrning.
– En oro har funnits att dokumenten skulle bli för detaljerade och därmed bakbinda läraren. Preciserar vi kunskapskraven för mycket i detalj så kan det dessutom få konsekvenser för eleverna. Enligt regleringen ska allt som beskrivs i kunskapskravet för ett betygssteg vara uppfyllt för att eleven ska få det aktuella betyget. Då skulle små detaljkunskaper kunna få för stor vikt vid betygsättning. Därför måste kunskapskraven diskuteras, säger Ulrika Lundqvist.
Så ett visst mått av texttolkning måste ändå till?
– Ja. Bedömning är en subjektiv handling där kunskapskraven ska ge ett gott stöd.
Kunskapskraven definierar vad som är nödvändig kvalitet på elevens kunskap inom ett givet ämne för att uppnå olika betyg.
Styrdokumenten har tagits fram i samråd med lärare från cirka 1000 skolor.