En trygg lärare står pall

En undersökning från Lärarnas Riksförbund har visat att det är betydligt vanligare att lärare i kommuner med skolkonkurrens har blivit
utsatta för påtryckningar.

I Hudiksvall tävlar en populär friskola om eleverna, men det har inte påverkat betygssättningen menar lärarna på kommunala 7–9-skolan Läroverket.

RONALD KRATHMANN: På den här skolan har vi inget sjunkande elevantal, tvärtom är det fler som söker sig hit. Vi har inte känt av konkurrenssituationen på så sätt att någon tycker att vi borde fjäska för att få elever till oss.

Hur vanligt är det att ni får synpunkter på ett betyg som ni har satt?

BJÖRN BROLUND: Det är väldigt ovanligt, men det har skett. Det var bland annat när jag undervisade i matte och en kille fick godkänt av särskilda skäl. Han ville komma in på en viss skola och skulle klara det om han fick G. Där blev jag påverkad.

RONALD: Det kan komma synpunkter från politiskt håll, till exempel om en skola i kommunen ligger sämre till vad gäller matte eller engelska. Men det är mest en positiv push, en hint om att det är dags att göra något och kanske sätta in extra stöd. Personligen har jag aldrig fått ta emot synpunkter från en skolledning på min betygssättning, däremot från föräldrar.

FREDeRIK VON ESSEN: För mig är det också bara föräldrar som har återkopplat med synpunkter på bedömningen.

Bland lärarna som har blivit utsatta för påtryckningar är det en tredje-del som har låtit det inverka på betygssättningen.

TOMMY NILSSON: Alla vill det bästa för sitt barn, och då är det en del föräldrar som går på om de tycker att deras och lärarens syn på barnet inte stämmer överens. Jag har stött på en del föräldrar som har varit påstridiga och undrat varför barnet fått ett visst betyg.

BJÖRN: Det finns föräldrar – oftast med akademisk bakgrund har jag märkt – som läser betygskriterierna och vill veta hur jag har gjort min bedömning utifrån dem. Då gäller det att kunna visa vad barnet har klarat av och vad det inte har klarat av. Är man trygg i sin bedömning kan man bättre stå pall mot eventuella påtryckningar.

Spelar det in att pengarna följer eleverna? Att det kan vara bra att visa upp ett högt betygssnitt?

BJÖRN: Visst kan det vara så. Men vår betygssättning är välgrundad tycker vi när vi ser uppföljningar på gymnasiet i till exempel matte. De kunskaper som eleverna har med sig härifrån har stämt väl överens med det betyg de har fått. Men det finns elever som har kommit från mindre skolor där det är få lärare som sätter betyg. Där har diskrepanserna mellan betyg och kunskaper varit större.

Meritvärdet har ökat sedan slutet av 1990-talet, samtidigt som bland annat Timms-rapporter visar att svenska elever har tappat i kunskap. Finns det anledning till självrannsakan bland lärarna kring hur betygen sätts?

FREDERIK: Ja, det gör det. Det är barnens framtid det handlar om och vi måste bedöma dem på rätt sätt.

BJÖRN: Absolut. Det har vi pratat om, speciellt vad gäller matte. Vi ser att eleverna har sämre kunskaper när de kommer till oss. Om nivån hos eleverna sjunker kan vi inte samtidigt
hålla uppe betygen. Då gör vi inte vårt jobb.

Flera andra skolor i Hudiksvall har fått sina nationella prov omrättade av Skolinspektionen. På en skola ska en inspektion göras på grund av de många avvikelserna. Hur ser ni på det?

FREDERIK: Här rättar vi proven i engelska tillsammans och tittar på oklarheter som kan finnas och samarbetar kring bedömning. Det har vi gjort väldigt länge.

BJÖRN: Vilken skola man jobbar på tror jag har betydelse för om man blir påverkad i sin betygssättning. Här är vi många kollegor och vi är
trygga i våra ämnesgrupper och kan bolla med varandra.

Är det bra att Skolinspektionen går in och kontrollrättar?

RONALD: Det är kanonbra, en kvalitetssäkring.

TOMMY: Det är som taget ur Montesquieus maktfördelningslära – det måste finnas organ som kommer in och granskar för att det inte ska bli korruption. Det visste man redan på 1700-talet!