Extra mattetimme på högstadiet

Efter en debatt om grundskolan i riksdagen igår togs beslut om mer matematik på högstadiet. Riksdagen vill att regeringen tar fram förslag som gör det möjligt att elever i årskurs 7–9 får en undervisningstimme mer i matematik per vecka.

Som Skolvärlden tidigare rapporterat om grundar sig förslaget i motioner från allianspartierna. Bakgrunden är elevernas sjunkande matematikkunskaper och man menar att det behöver göras satsningar direkt riktade till högstadieelever. Även Sverigedemokraterna stödde förslaget.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig. Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet, säger till Sveriges Radio att hon tycker att det är synd att Alliansen och Sverigedemokraterna försöker måla upp en konflikt som egentligen inte finns.

– Vi vill göra detta samlat, att titta på läroplanen och inte ta ämne för ämne, lösryckt, utan se det som en samlad diskussion precis som vi blev överens om.

I en överenskommelse mellan regeringen och allianspartierna finns angivet att de båda blocken ska föra samtal om timplanen i sin helhet. Lena Hallengren säger till Sverige Radio att det inte behöver vara fel att öka antalet matematiktimmar, men att det också finns andra sätt att höja kvalitén på undervisningen, något regeringen velat prata om.

Alliansen vill att matematikförslaget ska gälla från hösten 2016 och kostnaden beräknas 490 miljoner om året.

Det har kommit flera synpunkter på förslaget. Carl Bennet, universitetslektor vid Göteborgs universitet, säger till Svenska Dagbladet att det viktiga är vad man gör med den extra timmen.

– Det spelar ingen roll om man får tusen timmar om man inte fyller den med effektiv matematikundervisning. Därför måste vi börja med lärarutbildningen.

Det måste helt enkelt utbildas bättre lärare menar han.

En annan synpunkt handlar om vem som ska hålla i undervisningen med tanke på den brist på behöriga matematiklärare som finns redan idag.