Annons

Finska lösningen: Handledarproffs

Publicerad 19 augusti 2015

I Finland sker lärarstudenternas praktik på så kallade övningsskolor.
Handledarna är särskilt utvalda lärare som har ett nära samarbete med universitetens lektorer. Det är ett ifrågasatt system eftersom det är kostsamt, men det är mycket uppskattat av studenterna.

Relaterat

Sven-Erik Hansén är professor emeritus i tillämpad pedagogik vid Åbo Akademi och har lång erfarenhet av lärarutbildningarna i Norden. Han menar att det finns tre stora skillnader mellan lärarutbildningarna i Sverige och Finland.

I Finland har lärarutbildningen länge varit akademisk och ges bara vid universiteten.
All lärarutbildning är där på mastersnivå och den är lika lång oavsett vilken lärare studenten ska bli, undantaget förskollärarutbildning. 

– Och så har vi de så kallade övningsskolorna där studenterna gör sin praktik, något de flesta andra länder i Europa lämnat. En stor fördel med övningsskolorna är det naturliga samspelet mellan teori och praktik. Lektorn från campus och lärarutbildaren på övningsskolan träffar kontinuerligt studenten och studentgrupper i olika konstellationer i ett trepartssamarbete. Det blir en tät samverkan mellan teori och praktik och en stor skillnad mot VFU:n i Sverige, säger Sven-Erik Hansén.

Övningsskolorna ligger geografiskt nära lärarutbildningen. De är, till skillnad från övriga skolor i Finland, statliga och inordnade i lärarutbildningen, som del av universiteten. 

– För att få undervisa på en övningsskola ska man förutom lärarutbildning ha genomgått handledarutbildning. Förutom goda akademiska prestationer ska man ha en dokumenterad god förmåga att undervisa och handleda och man försöker välja de mest kvalificerade lärarna, både akademiskt
och praktiskt. En del av lärarna vid övningsskolorna har disputerat och någon kan till och med ha professorskompetens.

På frågan om vad som skiljer VFU:n i Sverige från Finlands dito pekar Sven-Erik Hansén framförallt på att det i Sverige inte är så mycket kontakt mellan universitetslektorerna och VFU-handledarna.

– Vi har en kontinuerlig kontakt som vi anser vara betydelsefull. Det är bra att studenterna upplever att lärarna på campus och på övningsskolan, drar åt samma håll. En bärande idé är att de ska känna till varandras verksamheter.

Även Kirsti Hemmi, docent i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola, har stor erfarenhet av lärarutbildningen i de båda länderna. Själv läste hon till klasslärare i Finland på sjuttiotalet och var med och byggde upp den sverigefinska skolan i Stockholm. Till hösten återvänder hon till Finland som professor vid lärarutbildningen vid Åbo Akademi.

– VFU:n har inte fungerat så bra i Sverige. Det är kanske inte de bästa lärarna som blir handledare och de har inte alltid gått handledarutbildningen. Nu kan det skilja sig åt över landet, men den handledning jag har sett för våra studenter handlar mycket om att studenten ska socialiseras in i skolan. Man har inte haft fokus på att nu ska alla testa att undervisa i ett visst ämne, en viss period. 

I Sverige tycks VFU:n hänga mycket på den handledare man råkar få?

– Ja. Det är oftast vanliga lärare som är handledare och det gör att det kan skilja sig mycket från en handledare till en annan. I Finland är det, enligt deras mått, de bästa lärarna som blir lektorer på övningsskolorna. De kan ha mindre undervisningstid för att få tid till handledning eller kanske delta i forskningsprojekt, säger Kirsti Hemmi och tillägger:
– Övningsskolorna kostar mycket så de ifrågasätts med jämna mellanrum, men de är så uppskattade av alla studenter. Nu är det hårda, ekonomiska tider så det finns en risk att man skär ner. 

Finns det inte en risk för att övningsskolorna blir lite av en skyddad verkstad?

– Nja, det är ju vanliga elever som går där och det är vanliga föräldrar. Däremot kan den täta kopplingen till akademin göra att man påverkas mycket av nya forskningsrön och trender och man ska pröva allt nytt, säger Kirsti Hemmi.

Som lärarstudent i Finland gör man en mindre del av praktiken, omkring en tredjedel, ute på vanliga skolor. Kravet är att det ska finns lärare där med viss handledarutbildning. 

– Studenterna behöver komma i kontaktmed de skolor de ska ut och jobba på sen, säger Sven-Erik Hansén.

Lärarutbildningen i Sverige anklagas ibland för att vara alltför akademiserad och teoretisk medan lärarstudenterna efterfrågar mer metoder och kunskap om ”hur man gör”. Sven-Erik Hansén känner igen diskussionen.

– Man kommer inte ifrån att man måste sätta ord på frågor som har att göra med hur man lägger upp lektioner så att lärandet ska bli så bra som möjligt. Vi pratar inte heller jättemycket om just metodik här i Finland, men mer än ni. I Sverige har det nästan varit tabu och det blir en lucka mellan det läraren ska göra i klassrummet och det man får med sig i utbildningen.

Hur löser ni det, utbildningen i Finland har ju hög akademisk nivå?

– Eftersom övningsskolans lärare och campuslektorn ska vara med när studenten lägger upp sina lektioner blir det en naturlig samtalssituation där svaret på hur-frågan finns starkt närvarande hela
tiden, både inför lektionen och i efterarbetet. ”Hade det inte varit bättre om du gjort si eller så”, ”Nu tappade du kontakten med eleven”, det blir en naturlig hur-diskussion. 

Skulle du säga att lärarstudenter i Finland är bättre förberedda för sitt yrke än lärarstudenter i
Sverige? 

– Vi har en väldigt god lärarutbildning som koncept. Men vi har ett problem gemensamt
med alla andra nordiska länder, kanske är det än värre i England och USA, och det är realitetschocken. Läraryrket är ett så kallat högplatåyrke. Det har ingen startbana, från första dagen har du det fulla ansvaret. I Finland har lösningen på praxischocken varit ett nationellt program för att utbilda mentorer som i kommunerna tar hand om nya lärare för att ge stöd. Sex till åtta nya lärare samlas i grupp för att tillsammans med en mentor diskutera sina upplevelser med andra som upplevt samma sak.

– Det är samma mönster överallt, hur vi än försöker preparera studenterna så är det ändå något annat när du står i klassrummet och du vet att allt hänger på dig, säger Sven-Erik Hansén.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Annons
Annons

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons