Annons

Finska lösningen: Handledarproffs

Publicerad 19 augusti 2015

I Finland sker lärarstudenternas praktik på så kallade övningsskolor.
Handledarna är särskilt utvalda lärare som har ett nära samarbete med universitetens lektorer. Det är ett ifrågasatt system eftersom det är kostsamt, men det är mycket uppskattat av studenterna.

Relaterat

Sven-Erik Hansén är professor emeritus i tillämpad pedagogik vid Åbo Akademi och har lång erfarenhet av lärarutbildningarna i Norden. Han menar att det finns tre stora skillnader mellan lärarutbildningarna i Sverige och Finland.

I Finland har lärarutbildningen länge varit akademisk och ges bara vid universiteten.
All lärarutbildning är där på mastersnivå och den är lika lång oavsett vilken lärare studenten ska bli, undantaget förskollärarutbildning. 

– Och så har vi de så kallade övningsskolorna där studenterna gör sin praktik, något de flesta andra länder i Europa lämnat. En stor fördel med övningsskolorna är det naturliga samspelet mellan teori och praktik. Lektorn från campus och lärarutbildaren på övningsskolan träffar kontinuerligt studenten och studentgrupper i olika konstellationer i ett trepartssamarbete. Det blir en tät samverkan mellan teori och praktik och en stor skillnad mot VFU:n i Sverige, säger Sven-Erik Hansén.

Övningsskolorna ligger geografiskt nära lärarutbildningen. De är, till skillnad från övriga skolor i Finland, statliga och inordnade i lärarutbildningen, som del av universiteten. 

– För att få undervisa på en övningsskola ska man förutom lärarutbildning ha genomgått handledarutbildning. Förutom goda akademiska prestationer ska man ha en dokumenterad god förmåga att undervisa och handleda och man försöker välja de mest kvalificerade lärarna, både akademiskt
och praktiskt. En del av lärarna vid övningsskolorna har disputerat och någon kan till och med ha professorskompetens.

På frågan om vad som skiljer VFU:n i Sverige från Finlands dito pekar Sven-Erik Hansén framförallt på att det i Sverige inte är så mycket kontakt mellan universitetslektorerna och VFU-handledarna.

– Vi har en kontinuerlig kontakt som vi anser vara betydelsefull. Det är bra att studenterna upplever att lärarna på campus och på övningsskolan, drar åt samma håll. En bärande idé är att de ska känna till varandras verksamheter.

Även Kirsti Hemmi, docent i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola, har stor erfarenhet av lärarutbildningen i de båda länderna. Själv läste hon till klasslärare i Finland på sjuttiotalet och var med och byggde upp den sverigefinska skolan i Stockholm. Till hösten återvänder hon till Finland som professor vid lärarutbildningen vid Åbo Akademi.

– VFU:n har inte fungerat så bra i Sverige. Det är kanske inte de bästa lärarna som blir handledare och de har inte alltid gått handledarutbildningen. Nu kan det skilja sig åt över landet, men den handledning jag har sett för våra studenter handlar mycket om att studenten ska socialiseras in i skolan. Man har inte haft fokus på att nu ska alla testa att undervisa i ett visst ämne, en viss period. 

I Sverige tycks VFU:n hänga mycket på den handledare man råkar få?

– Ja. Det är oftast vanliga lärare som är handledare och det gör att det kan skilja sig mycket från en handledare till en annan. I Finland är det, enligt deras mått, de bästa lärarna som blir lektorer på övningsskolorna. De kan ha mindre undervisningstid för att få tid till handledning eller kanske delta i forskningsprojekt, säger Kirsti Hemmi och tillägger:
– Övningsskolorna kostar mycket så de ifrågasätts med jämna mellanrum, men de är så uppskattade av alla studenter. Nu är det hårda, ekonomiska tider så det finns en risk att man skär ner. 

Finns det inte en risk för att övningsskolorna blir lite av en skyddad verkstad?

– Nja, det är ju vanliga elever som går där och det är vanliga föräldrar. Däremot kan den täta kopplingen till akademin göra att man påverkas mycket av nya forskningsrön och trender och man ska pröva allt nytt, säger Kirsti Hemmi.

Som lärarstudent i Finland gör man en mindre del av praktiken, omkring en tredjedel, ute på vanliga skolor. Kravet är att det ska finns lärare där med viss handledarutbildning. 

– Studenterna behöver komma i kontaktmed de skolor de ska ut och jobba på sen, säger Sven-Erik Hansén.

Lärarutbildningen i Sverige anklagas ibland för att vara alltför akademiserad och teoretisk medan lärarstudenterna efterfrågar mer metoder och kunskap om ”hur man gör”. Sven-Erik Hansén känner igen diskussionen.

– Man kommer inte ifrån att man måste sätta ord på frågor som har att göra med hur man lägger upp lektioner så att lärandet ska bli så bra som möjligt. Vi pratar inte heller jättemycket om just metodik här i Finland, men mer än ni. I Sverige har det nästan varit tabu och det blir en lucka mellan det läraren ska göra i klassrummet och det man får med sig i utbildningen.

Hur löser ni det, utbildningen i Finland har ju hög akademisk nivå?

– Eftersom övningsskolans lärare och campuslektorn ska vara med när studenten lägger upp sina lektioner blir det en naturlig samtalssituation där svaret på hur-frågan finns starkt närvarande hela
tiden, både inför lektionen och i efterarbetet. ”Hade det inte varit bättre om du gjort si eller så”, ”Nu tappade du kontakten med eleven”, det blir en naturlig hur-diskussion. 

Skulle du säga att lärarstudenter i Finland är bättre förberedda för sitt yrke än lärarstudenter i
Sverige? 

– Vi har en väldigt god lärarutbildning som koncept. Men vi har ett problem gemensamt
med alla andra nordiska länder, kanske är det än värre i England och USA, och det är realitetschocken. Läraryrket är ett så kallat högplatåyrke. Det har ingen startbana, från första dagen har du det fulla ansvaret. I Finland har lösningen på praxischocken varit ett nationellt program för att utbilda mentorer som i kommunerna tar hand om nya lärare för att ge stöd. Sex till åtta nya lärare samlas i grupp för att tillsammans med en mentor diskutera sina upplevelser med andra som upplevt samma sak.

– Det är samma mönster överallt, hur vi än försöker preparera studenterna så är det ändå något annat när du står i klassrummet och du vet att allt hänger på dig, säger Sven-Erik Hansén.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons