”Föräldrars utbildning avgörande”
Att klara gymnasiet har i stort sett blivit en förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt har antalet unga utan gymnasiebehörighet ökat. Det visar LO:s rapport ”Ung i Sverige”.
Sambandet mellan skola, arbetslöshet och uppväxtvillkor utreds i rapporten som visar att andelen elever utan gymnasiebehörighet stigit från 10,5 till 12,5 procent mellan 2006 och 2012. 60 procent av gruppen med låga betyg har inte fullgjort gymnasiet, och 70 procent av gruppen som inte klarar grundskolan genomför inte heller gymnasiet.
– Vi måste satsa mer resurser just på grundskolan. Den lägger grunden för att klara gymnasiet. Mycket handlar om resursfördelningen i skolan, och den måste riktas tydligare för att kunna möta behoven hos varje enskild skola, och deras elever. Det måste också satsas på att studie- och yrkesvägledningen förstärks i grundskolan, säger LO:s förste vice ordförande Tobias Baudin.
Tobias Baudin menar att det ansträngda läget på arbetsmarknaden gör att det är viktigare än någonsin att ha en genomförd gymnasieutbildning.
– Tar man gymnasiebehörigheten som exempel är det en alldeles för hög andel som saknar behörighet, och siffran är kopplad till arbetslösheten. Det blir svårare att få jobb när man hamnar i konkurrens med andra arbetslösa som har gymnasieutbildning. Här behövs arbetsmarknadspolitiska åtgärder, säger han.
Att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar elevers prestationer i skolan märks väl. De elever vars föräldrar hade minst en eftergymnasial utbildning nådde målen i alla ämnen i årskurs nio under 2012. Bland de elever vars föräldrar endast hade förgymnasial utbildning fick bara 44 procent godkänt i alla ämnen.
– Där vill vi ordentligt utreda effekterna av det fria skolvalet, och se hur det påverkar skolsegregationen. Det är positivt med valmöjlighet, men föräldrarnas utbildningsbakgrund är som vi ser fortfarande avgörande.
Av de 153 200 arbetslösa unga i åldrarna 15-24 år studerade förra året 68 300 på heltid samtidigt som de sökte jobb vid sidan av. En annan omdiskuterad behörighet rör den till högskolan.
– Och det vi ser hända är att intresset för yrkesgymnasiet minskar. Det är självklart att det hänger ihop med att det inte ger högskolebehörighet. Högskolebehörigheten på yrkesgymnasiet måste återinföras, och det måste göras snabbt, säger Tobias Baudin.