Föräldrar försöker mildra effekten av stora klasser
När eleverna hamnar i stora klasser försöker föräldrar mildra effekterna, till exempel genom byte av skola. Det visar en rapport från IFAU som också slår fast att elever med sämre förutsättningar får svårare att följa undervisningen då klasstorleken ökar.
Bakom studien står de tre nationalekonomerna Björn Öckert, Peter Fredriksson och Hessel Oosterbeek.
Forskarna har utgått ifrån data från projektet Utvärdering genom uppföljning (UGU). Där finns resultat från ämnesprov och enkätsvar från elever och föräldrar.
Eleverna är födda 1967, 1972, 1982 samt 1977.
Dessutom används data från SCB. Hög- respektive låginkomsttagare är de som har inkomster över och under medianinkomsten.
Källa: IFAU
Nu har en grupp forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering studerat hur föräldrar regerar på förändrade resurser i skolan – i det här fallet klasstorleken – och hur klasstorleken påverkar elevernas kunskaper.
Utgångspunkten i undersökningen är den resursfördelningsmodell som användes före kommunaliseringen. På mellanstadiet fick det gå som mest 30 elever i en klass, vid 31 elever bildades två klasser. Regeln medförde att det kunde vara stora skillnader i klasstorlek för skolor som i övrigt var lika varandra.
Enligt rapporten försöker föräldrar på olika sätt mildra effekten av att eleverna går i stora klasser. Till exempel ökar sannolikheten för att barnet byter skola. Närmare sex procent av eleverna som hamnade i en stor klass i årskurs fyra bytte skola under mellanstadiet.
– Det är en stor ökning, vi studerar 1980-talet, det vill säga före det fria skolvalet, så ett skolbyte krävde vanligen att familjen flyttade, säger Björn Öckert i ett pressmeddelande.
När klasstorleken stiger ökar också antalet som hjälper till med läxor. Men bara bland föräldrar med hög inkomst. Motsvarande respons fanns inte bland föräldrar med lägre inkomster.
– Föräldrarnas kompensatoriska beteende kan bidra till att förklara varför studieresultaten sjunker mer bland barn med sämre förutsättningar när resurserna i skolan dras ner, säger Björn Öckert.
Forskarna visar också att barn till föräldrar med låga inkomster får svårare att följa undervisningen när klassen blir större. Barn vars föräldrar har hög inkomst påverkas däremot inte.
Sammantaget, menar forskarna, kan deras resultat bidra till att förklara varför studieresultaten bland barn med sämre förutsättningar sjunker mer vid resursneddragningar i skolan samt att generella resursförstärkningar framförallt gynnar elever med sämre förutsättningar.
”Om ett viktigt mål med politiken är att utjämna skolresultaten mellan elever med olika förutsättningar, talar det för att rikta resursförstärkningar mot elever med sämst förutsättningar”, skriver de i rapporten.