Företag besvikna på svenska skolan
Skolan lyckas inte förbereda eleverna för yrkeslivet tillräckligt väl. Det visar en undersökning bland 200 företag som Demoskop gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund.– Bristerna i baskunskaperna är alarmerande, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Att företag startar egna gymnasieskolor är för att de både vill skräddarsy en utbildning för sina egna behov och att de är besvikna på den svenska skolan. Den håller inte måtttet, menar många företag. Något som bekräftas av en undersökning som Demoskop gjort för Lärarnas Riksförbunds och Svenskt Näringslivs räkning.
Personal- och HR-chefer har intervjuats i 200 företag, både små och stora. Hälften av de tillfrågade företagen svarar att det är mycket eller ganska svårt att hitta yngre personer med rätt kompetens.
– Det visar att skolan måste jobba annorlunda. Skolan måste mycket tydligare fokusera på att nå resultat – att eleverna når kunskapsmålen och att de får jobb efter avslutad utbildning, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv.
Digital kompetens
När företagen ska rangordna vilka kompetenser som skolan är bra på att ge eleverna toppar digital kompetens. På en femgradig skala ges medelbetyget 3,59 för den digitala kompetensen. Betydligt sämre ställt är det med den entreprenöriella kompetensen. Här tycker nästan 40 procent av de tillfrågade företagen att eleverna inte har tillräckliga kunskaper.
Det är viktigast
Undersökningen visar också att företagen tycker att:
• Baskunskaper, som läsa skriva och räkna, är absolut viktigast tätt följt av social kompetens.
• Bristerna är stora i ledarskapskompetens. Endast tio procent tycker att de som går ut skolan har tillräckligt god ledarskapskompetens.
• Småföretagen, med högst 50 anställda, har svårast att hitta personal med rätt kompetens.
• Interkulturell kompetens är viktigast för storföretag med minst 200 anställda.
• En starkt bidragande orsak till ungdomsarbetslösheten är bristerna i kompetens.
Saknar baskunskaper
Undersökningen visar att skolan måste bli mer lyhörd för näringslivets behov, menar både Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund. Men ska kompetensen höjas inom ledar- och entreprenörskap måste den grundläggande kompetensen förbättras, menar LR-ordföranden Metta Fjelkner.
– Enligt en OECD-rapport saknar 20 procent av de svenska eleverna grundläggande baskunskaper. Det är a och o att räkna, skriva och läsa. Utan det kan du inte gå vidare med att träna analytisk förmåga eller ledarskapsutbildning.
Hur ska baskunskaperna förbättras?
– En del är att vi måste få en större statlig kontroll och styrning av skolan. Dessutom är det viktigt att lärarna får lära ut kunskaper. Under flera år har det blivit mycket annat. Så fort det handlat om frågor om trafik eller simkunnighet har kraven ökat på skolan. Det viktigaste är att skolans huvudsyfte är att få vara kunskapsförmedlare.
Varför ska företag driva gymnasieskolor?
– Jag tror det är bra att det finns andra aktörer. De elever som verkligen är specialintresserade kan gå där och få en direkt koppling till näringslivet. Men de får inte ta över, de ska vara ett komplement, som jag tror kom-mer att öka, säger Metta Fjelkner.
”Allas intresse”
Svenskt Näringsliv vill att alla gymnasieskolor, oavsett vem som driver dem, ska jobba närmare näringslivet.
– Skolan måste bli mer medveten om yrkeslivets förväntningar. Det handlar om att förbereda eleverna för det, bland annat genom ökat samverkan med näringslivet, säger Tobias Krantz.
Är det skolans uppgift att anpassa utbildningen till näringslivets behov?
– Att unga människor får jobb efter avslutad utbildning borde ligga i allas intresse. Ungdomsarbetslösheten är ett stort både mänskligt och ekonomiskt slöseri. För eleven är det självklart oerhört viktigt att utbildningen leder till jobb, säger Tobias Krantz.