Annons

Forskarkritik mot fria skolvalet

Publicerad 5 februari 2018

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

Fakta

"Skolan, marknaden och framtiden"

Marianne Dovemark är professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och har bland annat forskat om frågor som rör skolans styrning och marknadsorientering.

I en nyutgiven bok ”Skolan, marknaden och framtiden” skriver Marianne Dovemark, tillsammans med en rad forskare från olika discipliner, om vilka konsekvenser det fria skolvalet och vinstdrivna skolor – med andra ord skolans marknadisering – fått för den svenska skolan och eleverna.

Andra forskare som skriver i boken är bland annat: Nihad Bunar, professor i barn och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet, Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet och Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet riktar inte mindre än 17 forskare från en rad olika skolnära discipliner kritik mot det fria skolvalet och lyfter vilka konsekvenser det, och systemet med fristående skolor, fått för skolan och eleverna. Det fria skolvalet, menar forskarna, har bidragit till ökad segregation av elever och därmed minskad likvärdighet.

– Problemet är att valet aldrig är fritt i praktiken. Du väljer alltid utifrån din egen horisont och de möjligheter du själv ser framför dig, säger Marianne Dovemark professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av dem som undertecknat artikeln.

– Systemet fungerar för dem som har välinformerade föräldrar, som funderar över varje steg i en skolkarriär. Men väldigt många kan inte göra något val.

Vinnarna, enligt forskarna, är elever från resursstarka hem, boende i tätorter medan förlorarna är elever i stigmatiserade bostads­områden, elever utanför tätbebyggda områden och elever på lågstatusprogram där det inte erbjuds lika många alternativ. 

Marianne Dovemark är kritisk till att vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja.

– Det är nonsens! De som bor i större städer, javisst – men ungdomar i glesbygd har sällan flera alternativ att välja mellan, de har snarare fått minskad valfrihet eftersom många kommunala skolor lagt ner.

Hon tar introduktionsprogrammet som ett annat exempel.

– Nästan 20 procent av en kull elever läser på ett introduktionsprogram som nästan uteslutande finns på kommunala skolor. Så på en massa nivåer blir det en skevhet.

I debattartikeln skriver forskarna att resursstarka elever söker sig till skolor med andra resursstarka elever och konsekvensen blir en segregerad skola. En segregation som skolorna själva förstärker genom att rikta in sig på olika grupper av elever.

– Jag har studerat skolors markandsföringsmaterial och det är väldigt tydligt hur skolor ”ropar an” vissa grupper av elever. För att gå på den här skolan så ska du tänka att du ska fortsatta satsa inom högre utbildning, här ska du vara ”praktiskt lagd”, etcetera. Man segregerar tydligt i sitt sätt att ta sig an sig sin uppgift, säger Marianne Dovemark.

Hon hänvisar också till undersökningar som visat att de kommuner där friskolor väljer att etablera sig är kommuner där befolkningen har högre utbildning än genomsnittet. I kommuner där en högre andel av invånarna har migrationsbakgrund finns det färre friskolor. Marianne Dovemark betonar att det dock inte bara handlar om segregerade friskolor utan att segregationen slår lika hårt inom kommunala skolor.

– Vi ser i våra studier tydliga hög- och lågstatusskolor inom både den kommunala och den fristående sektorn.

Men om den närmaste skola inte håller måttet – är det inte bra om den kan väljas bort?

– Jo, jag kan inte argumentera emot det. Jag förstår om en förälder, vars barn inte trivs, vill byta skola. Men jag tänker att vi måste lyfta blicken och titta på vad som händer på strukturell nivå. Sen måste alla skolor vara så bra så att alla barn får en bra skolgång.

Ett annat argument som ofta lyfts fram är att eleverna på fristående skolor presterar bra resultat och att eleverna trivs.

– Då tänker jag att många skolor har ett positivt urval av elever, så det är inte så konstigt att det blir så. Vad vi ser är att genom det fria valet dräneras skolor på resursstarka elever. För att kunna bygga upp en god inlärningsmiljö behöver vi elever med olika erfarenheter och bakgrunder för att få ut så mycket som möjligt av undervisningen. På systemnivå blir det problematiskt när eleverna delas upp.

I debattartikeln uppmanar du och dina kollegor politikerna att våga ta i frågan om det fria skolvalet och dess konsekvenser. Vad vill ni se i stället?

– Jag har inget givet svar på det, det vi vill göra är att problematisera valet som blivit så självklart att vi inte tänker på det. Men utgångspunkten för det fria skolvalet är tron på marknadens krafter, att tävlan och konkurrens skulle skapa en marknad med en mångfald av ”bra” skolor, men vi ser att i praktiken har det blivit något annat. Få företag köper upp andra och vi får en monopolisering som sker på bekostnad av de grupper som inte ’tar för sig’.

– En god genuin utbildning måste vara något alla har rätt till, i ett samhälle som säger sig vara demokratiskt. Målet måste vara att alla skolor kan bedriva undervisning där barn och unga lär sig, trivs och mår bra.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Svenska som andraspråk

Svenskämnena låser in eleverna

SVA

Ämnesuppdelningen mellan svenska och svenska som andraspråk riskerar att bli en permanent elevuppdelning. Ämnena behöver reformeras för att en övergång mellan dem ska fungera. Det menar Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Lärarna: Stödet för SVA minskar

SVA

Förutsättningarna för SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner och skolor. Och nu, med lite distans till flyktingkrisen, upplever en del lärare att intresset från makthavarna svalnar.

Annons
Annons
Annons
Lönegranskning

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

Efter Björklunds förslag: ”Ge elever stärkt stöd tidigare”

Inkludering

Elever som inte klarar det nationella provet i årskurs 3 bör gå om, anser Liberalerna.
Det är inte rätt väg enligt Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.
– Det är bättre med stärkta resurser till mer stöd tidigt på lågstadiet. 

Annons
Annons

Så ökar vi elevernas fysiska aktivitet

Debatt

Fysisk aktivitet i skolan måste vara ett ansvar för alla i skolan, det kan inte bara ligga på idrottstimmarna.
Det skriver bland annat idrottsläraren Tommy Lénberg som också presenterar en rad förslag på lösningar.

Kommentera
Annons
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Planera rätt för en säker utflykt

Tillsynsansvar

Utflykter ger nya dimensioner till undervisningen – men innebär stort ansvar och kräver god planering. Läraren och utflyktsproffset Karin Boberg ger sina bästa tips för en lyckad dag med eleverna. 

Efter kritiken mot förstelärarna – nu kommer ”huvudlärarna”

Valet 2018

Trots bred kritik efter införandet av förstelärartjänsterna så föreslår Liberalerna en ny miljardsatsning på flera nya karriärtjänster för lärare.

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

Nationella prov

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov. På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna.

Vårbudget 2018

Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten

Vårbudget

I dag presenterade regeringen vårbudgeten. Skolsatsningarna är sedan tidigare kända, men många viktiga frågor lämnas tyvärr ändå obesvarade – som statens roll i skolpolitiken,menar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén. 

Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”

Vårbudget

Alliansen sågar skolsatsningarna i regeringens vårbudget. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) håller inte med om kritiken.

Här får lärarna 100 procent förtroendetid – och frihet

Arbetstidsavtal

På Elsa Brändströms skola i Linköping har lärarna ingen reglerad arbetstid, bara förtroendetid.
– Nu är det jag som bestämmer över min tid, säger läraren Carina Edman.

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

SETT-mässan

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

LR: Förslagen om yrkesprogram är mest kosmetika

Yrkesprogram

Både regeringen och Alliansen har presenterat förslag på förändrade yrkesprogram senaste tiden. Men Lars Windisch på Lärarnas Riksförbund menar att de inte förändrar något i grunden.

Skolbibliotekariens speltaktik sprider läslust bland eleverna

Läslust

Skolbibliotekarien Tobias Gard har upptäckt ett effektivt sätt att sprida läslust bland elever. Med hjälp av spelifiering får han dem att låna fler böcker och älska boksamtalen i skolan.

Flera av regeringens skolförslag stoppas i riksdagen

Tungrott

Efter läsa-skriva-räkna-garantin är det estetiska ämnen och högskolebehörighet på yrkesprogrammen som får stryka på foten.
– Jag önskar att vi kunde få till breda överenskommelser om skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Sett 2018

Specialläraren: Så skapar du en undervisning för alla

Inkludering

Svensk skola måste sluta se elever ur ett bristperspektiv och i stället börja se deras möjligheter, menar specialläraren Jonas Monsén.
På Sett-mässan föreläste han om hur alla lärare ska lyckas skapa undervisning som passar alla elever.

”Ingen lärare är bra hela tiden”

SETT-mässan

Vi måste göra upp med duktighetskulturen inom lärarkåren, menar läraren Martin Fernström.
Under en föreläsning på SETT-mässan bjöd han på en rad egna misslyckanden – och vad man kan lära av dem.

Arbetsmiljön fick mig att sluta som lärare

Debatt

”Det var inte lönen som fick mig att lämna skolan och det är inte lönen som skulle kunna ta mig tillbaka till mitt drömyrke, lärare. Det är arbetsmiljön och friheten som är avgörande”, skriver Eva som lämnat läraryrket.

Kommentera

Så lockas pensionerade lärare med lönepåslag

Lärarbrist

I Borås vill man hejda lärarbristen genom förbättrade villkor för lärare som arbetar vidare efter att man fyllt 66 år – med 2 000 kronor i lönetillägg.

Fackets och föräldrarnas krav: Bättre stöd till elever

Kravlista

Nu går Lärarnas Riksförbund och två föräldranätverk ut med gemensamma krav på skolans huvudmän att ge bättre stöd till elever med tuffa förutsättningar.

Nytt pris ska lyfta lärare i utsatta områden

Lärarhyllning

Genom ett nytt pris – Pennsvärdet – vill Berättarministeriet lyfta lärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden.
– Det finns så mycket kreativitet som inte syns och hörs. Nu lyfter vi det, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.

Fler lärare fel väg för skolan

Debatt

Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

Kommentera

Arbetsgivarna: 15 kompetenser en lärare ska ha

Lista

Är du osäker på vilka egenskaper skolledare söker hos dig som arbetssökande lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetensernai jobbannonser för lärare.

Debatt

”Dags att ta fram strejkvapnet”

Debatt

Det är dags för kamp, det fackföreningarna en gång skapades för, skriver gymnasieläraren Henrik Stawe:
– Vi ska kräva maximal undervisningstid, minimal planeringstid och riktig fortbildning. Annars strejkar vi tills arbetsgivaren är på knä.

Kommentera

”Så länge förhandlingarna pågår är det en öppen fråga”

Replik

”Skulle vi inte komma vidare i förhandlingarna kan det enligt den förhandlingsordning som gäller mellan parterna bli fråga om medling”, skriver LR:s förhandlingschef Peter Henriksson i en replik. 

Kommentera

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Språkstörning

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor. Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

Forskaren: spring i benen kan ge lägre betyg

Forskning

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Likvärdighetsmiljard

Miljardbidrag till skolan: Så mycket får din kommun

Bidrag

Regeringen storsatsar miljarder för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Nu står det klart hur mycket varje kommun kan få redan i år.

Hela listan - huvudman för huvudman

Lista

Till hösten läggs en miljard, och här ser du hur stor del av den varje kommun och fristående huvudman kan få.

Läraravtalet hinner inte bli klart i tid

Avtalsrörelsen

Parterna i lärarnas avtalsrörelse har inte enats i tid och därför förlängs det nuvarande avtalet temporärt.
– Vi har höga ambitioner, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

”Ett skolbibliotek är inte bara en hylla böcker”

Skolbibliotek 

Skolverket vill att skolbibliotekens pedagogiska roll skrivs in i skollagen.
– En bra start, men inte tillräckligt, säger skolbibliotekarien Sofia Malmberg. 

Lärarens vardag: Frustration och otillräcklighet

Forskning

Brist på resurser och stöd i klassrummet leder till en känsla av hopplöshet för lärare, enligt en ny avhandling vid Mittuniversitetet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons