Annons
Catarina Player-Koro, filosofie doktor i tillämpad informationsteknik vid Göteborgs universitet, som har grävt i den här problematiken i många år.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Publicerad 13 februari 2018

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

SETT, som står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation”, utger sig själv för att vara ”Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet” och arrangeras sedan 2011 årligen i Stockholm.

IT-mässor som SETT är en plats där alla de aktörer som på olika sätt har intressen kring skolfrågor, ofta kopplade till digitaliseringen av skolan, samlas och får en möjlighet att sprida just sitt budskap till skolans aktörer, som i det här fallet främst är lärare och skolledare.

I en ny studie från Göteborgs universitet har forskarna Catarina Player-Koro, Annika Bergviken-Rensfeldt och Neil Selwyn studerat närmare hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering.

– Majoriteten av aktörerna kommer från utbildningsindustrin och mässorna blir centrala platser för dessa aktörer för att kunna marknadsföra olika produkter riktade till skolan. Ett tecken som tyder på att dessa mässor är viktiga är att de expanderat väldigt mycket under de senaste åren, framförallt mässor som är kopplade till digital teknik och skolans digitalisering. Mässorna i sig är en jättestor industri, säger Catarina Player-Koro, filosofie doktor i tillämpad informationsteknik vid Göteborgs universitet, som har grävt i den här problematiken i många år.

I studien har forskarna följt mässan före, under och efter eventet, både genom att besöka eventet, intervjua lärare och analysera mässan i sociala media.

– Vi ser att det finns väldigt få möjligheter för lärare att göra sina röster hörda eller delta i några längre diskussioner och reflektioner. Det är också väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren. Men det är även svårt för lärarna att förstå hur olika saker ska användas i klassrummet – det framgår väldigt dåligt i de här miljöerna.

För några lärare är de här mässorna de enda man får ta del av i fortbildningssammanhang – är det också ett problem?

– Ja, det är ett problem. Att de här mässorna får ett sådant stort genomslag beror på att det finns väldigt få andra alternativ. Det är också problematiskt. Sedan är det privata aktörer som anordnar de stora mässorna, och den aktören har full styrning över vilket budskap som ska förmedlas och vilka personer som får göra sin röst hörd. Det är inte på något vis ett demokratiskt genomförande, säger Catarina Player-Koro.

Vad anser du att man bör göra för att förändra situationen?  

– Vi vill visa hur verksamheten fungerar och sedan lyfta upp problematiken på bordet. Det är det första man behöver göra för att sedan kunna diskutera vad man ska göra åt det. Det vi föreslår är att försöka skapa andra typer av mötesplatser där man ger lärare stöd och inflytande att diskutera de här frågorna. Jag önskar mig att man använde universiteten på ett sätt för att skapa mötesplatser, det är en annan form av kunskapsproduktion som är lite mer eftertänksam.

Catarina Player-Koro menar att det skapar en problematik för lärarna att det hela tiden skapas nya produkter på marknaden som man vill sälja – och det är jättesvårt att navigera i detta.

– Ena året ska man köpa QR-läsare och i år ska man investera i programmering och robotar. Det skapar en frustration bland lärarna.

Tror du många lärare känner sig lurade?

– Ja, när lärarna får chans att reflektera så kommer det väldigt mycket kritiska tankar fram. Men den allmänna känslan är att de vill framstå som de här lärarna som faktiskt hänger med och är i framkanten, säger hon och tillägger:

– Jag vill synliggöra hur det fungerar i dag och väcka en diskussion kring detta. I dag tvingas lärarkåren ständigt ducka, huka sig och springa snabbt för att hinna med det här digitaliserings-tåget som de upplever försvinner. I stället borde man ställa sig framför det och bromsa upp det och fundera på vad det är man faktiskt ska göra i skolan.

Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO och teknik på högstadiet i Björknässkolan i Nacka kommun och ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund. Hon tycker att det är en väldigt intressant och viktig forskning.

– Jag tror många lärare känner igen sig i den bilden som forskarna beskriver. Jag tycker att det är jätteintressant utifrån många olika perspektiv. Jag tycker att det finns jättemycket problem i hur det ser ut i dag. Dels kan jag ifrågasätta om det är den enskilda läraren alltid som ska bestämma över sin egen fortbildning. Jag skulle hellre se att huvudmannen eller staten tänker sig en riktning för ”hit vill vi ha skolan i Sverige”.

Hon har själv gått på IT-mässan SETT ett flertal tillfällen. Hon tycker att mässorna gör det väldigt lätt för rektorerna.

– Det är billigt jämfört med många andra utbildningsalternativ. Är man som rektor inte så inläst på området känner man nog att det är väldigt praktiskt att bara skicka iväg sina lärare på en mässa en dag.

Läraren Helena Kvarnsell.

– Vem är det som bestämmer innehållet på konferensen? Jo det är ju vad som säljer. Ibland har det ju varit kändisar och affischnamn som sålt biljetterna. De kan ju inte få lärarkåren att bli bättre på digitalisering. Utan det handlar bara om att sälja biljetter, som i sin tur gör det attraktivt att sälja monterplatser.

Helena Kvarnsell tycker att det är ett systemfel som måste brytas.

– Hade det varit naturligt att vi yrkesverksamma lärare hela tiden fortbildat oss hade jag velat se att de var kopplade till lärosätena. Då tror jag vi vaccineras i kunskap. Nu är det i stället ett fritt byte för den som tycker att de har en bra kurs. Matematiklyftet är ett bra exempel på bra fortbildning av lärare. Så skulle jag hellre se att fortbildningen i Sverige ser ut. Det var en väldigt bra utbildning som har gett resultat.

Lina Hann, projektledare för SETT, tillbakavisar kritiken som forskningen tar upp.

– Det känns som om man har blandat ihop det lite grann. Vi är utan tvekan en kommersiell aktör och det innebär att vi måste erbjuda ett innehåll som håller hög kvalitet för våra besökare. Sedan måste man vara tydlig: vi har en utställning som är kommersiell och sedan har vi konferensen – och de två har vattentäta skott mellan sig och det är olika personer som jobbar med delarna. Man kan aldrig köpa in sig i programmet, utan det är byggt utifrån skolornas behov.

Ett problem som lyfts fram i studien är att det är privata aktörer som anordnar de stora mässorna, och den aktören har full styrning över vilket budskap som ska förmedlas och vilka personer som får göra sin röst hörd. Hur ser du på kritiken?

– Utbudet är oerhört brett och täcker mycket – så jag tycker inte att det blir likriktat. Vi jobbar med många olika aktörer för att få till bredden och vi är stolta över det innehållet vi har, säger Lina Hann.

Vem är det som bestämmer innehållet på konferensen?

– Det görs i dialog och beslutas i en styrgrupp med erfarna pedagoger med bakgrund i skolan, men ytterst så är det en contentansvarig som beslutar det i samråd med kommuner och aktiva lärare.

Läs hela studien här

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons