sett_forskning

Catarina Player-Koro, filosofie doktor i tillämpad informationsteknik vid Göteborgs universitet, som har grävt i den här problematiken i många år.

Forskning

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

SETT, som står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation”, utger sig själv för att vara ”Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet” och arrangeras sedan 2011 årligen i Stockholm.

IT-mässor som SETT är en plats där alla de aktörer som på olika sätt har intressen kring skolfrågor, ofta kopplade till digitaliseringen av skolan, samlas och får en möjlighet att sprida just sitt budskap till skolans aktörer, som i det här fallet främst är lärare och skolledare.

I en ny studie från Göteborgs universitet har forskarna Catarina Player-Koro, Annika Bergviken-Rensfeldt och Neil Selwyn studerat närmare hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering.

– Majoriteten av aktörerna kommer från utbildningsindustrin och mässorna blir centrala platser för dessa aktörer för att kunna marknadsföra olika produkter riktade till skolan. Ett tecken som tyder på att dessa mässor är viktiga är att de expanderat väldigt mycket under de senaste åren, framförallt mässor som är kopplade till digital teknik och skolans digitalisering. Mässorna i sig är en jättestor industri, säger Catarina Player-Koro, filosofie doktor i tillämpad informationsteknik vid Göteborgs universitet, som har grävt i den här problematiken i många år.

I studien har forskarna följt mässan före, under och efter eventet, både genom att besöka eventet, intervjua lärare och analysera mässan i sociala media.

– Vi ser att det finns väldigt få möjligheter för lärare att göra sina röster hörda eller delta i några längre diskussioner och reflektioner. Det är också väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren. Men det är även svårt för lärarna att förstå hur olika saker ska användas i klassrummet – det framgår väldigt dåligt i de här miljöerna.

För några lärare är de här mässorna de enda man får ta del av i fortbildningssammanhang – är det också ett problem?

– Ja, det är ett problem. Att de här mässorna får ett sådant stort genomslag beror på att det finns väldigt få andra alternativ. Det är också problematiskt. Sedan är det privata aktörer som anordnar de stora mässorna, och den aktören har full styrning över vilket budskap som ska förmedlas och vilka personer som får göra sin röst hörd. Det är inte på något vis ett demokratiskt genomförande, säger Catarina Player-Koro.

Vad anser du att man bör göra för att förändra situationen?  

– Vi vill visa hur verksamheten fungerar och sedan lyfta upp problematiken på bordet. Det är det första man behöver göra för att sedan kunna diskutera vad man ska göra åt det. Det vi föreslår är att försöka skapa andra typer av mötesplatser där man ger lärare stöd och inflytande att diskutera de här frågorna. Jag önskar mig att man använde universiteten på ett sätt för att skapa mötesplatser, det är en annan form av kunskapsproduktion som är lite mer eftertänksam.

Catarina Player-Koro menar att det skapar en problematik för lärarna att det hela tiden skapas nya produkter på marknaden som man vill sälja – och det är jättesvårt att navigera i detta.

– Ena året ska man köpa QR-läsare och i år ska man investera i programmering och robotar. Det skapar en frustration bland lärarna.

Tror du många lärare känner sig lurade?

– Ja, när lärarna får chans att reflektera så kommer det väldigt mycket kritiska tankar fram. Men den allmänna känslan är att de vill framstå som de här lärarna som faktiskt hänger med och är i framkanten, säger hon och tillägger:

– Jag vill synliggöra hur det fungerar i dag och väcka en diskussion kring detta. I dag tvingas lärarkåren ständigt ducka, huka sig och springa snabbt för att hinna med det här digitaliserings-tåget som de upplever försvinner. I stället borde man ställa sig framför det och bromsa upp det och fundera på vad det är man faktiskt ska göra i skolan.

Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO och teknik på högstadiet i Björknässkolan i Nacka kommun och ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund. Hon tycker att det är en väldigt intressant och viktig forskning.

– Jag tror många lärare känner igen sig i den bilden som forskarna beskriver. Jag tycker att det är jätteintressant utifrån många olika perspektiv. Jag tycker att det finns jättemycket problem i hur det ser ut i dag. Dels kan jag ifrågasätta om det är den enskilda läraren alltid som ska bestämma över sin egen fortbildning. Jag skulle hellre se att huvudmannen eller staten tänker sig en riktning för ”hit vill vi ha skolan i Sverige”.

Hon har själv gått på IT-mässan SETT ett flertal tillfällen. Hon tycker att mässorna gör det väldigt lätt för rektorerna.

– Det är billigt jämfört med många andra utbildningsalternativ. Är man som rektor inte så inläst på området känner man nog att det är väldigt praktiskt att bara skicka iväg sina lärare på en mässa en dag.

Läraren Helena Kvarnsell.
Läraren Helena Kvarnsell.

– Vem är det som bestämmer innehållet på konferensen? Jo det är ju vad som säljer. Ibland har det ju varit kändisar och affischnamn som sålt biljetterna. De kan ju inte få lärarkåren att bli bättre på digitalisering. Utan det handlar bara om att sälja biljetter, som i sin tur gör det attraktivt att sälja monterplatser.

Helena Kvarnsell tycker att det är ett systemfel som måste brytas.

– Hade det varit naturligt att vi yrkesverksamma lärare hela tiden fortbildat oss hade jag velat se att de var kopplade till lärosätena. Då tror jag vi vaccineras i kunskap. Nu är det i stället ett fritt byte för den som tycker att de har en bra kurs. Matematiklyftet är ett bra exempel på bra fortbildning av lärare. Så skulle jag hellre se att fortbildningen i Sverige ser ut. Det var en väldigt bra utbildning som har gett resultat.

Lina Hann, projektledare för SETT, tillbakavisar kritiken som forskningen tar upp.

– Det känns som om man har blandat ihop det lite grann. Vi är utan tvekan en kommersiell aktör och det innebär att vi måste erbjuda ett innehåll som håller hög kvalitet för våra besökare. Sedan måste man vara tydlig: vi har en utställning som är kommersiell och sedan har vi konferensen – och de två har vattentäta skott mellan sig och det är olika personer som jobbar med delarna. Man kan aldrig köpa in sig i programmet, utan det är byggt utifrån skolornas behov.

Ett problem som lyfts fram i studien är att det är privata aktörer som anordnar de stora mässorna, och den aktören har full styrning över vilket budskap som ska förmedlas och vilka personer som får göra sin röst hörd. Hur ser du på kritiken?

– Utbudet är oerhört brett och täcker mycket – så jag tycker inte att det blir likriktat. Vi jobbar med många olika aktörer för att få till bredden och vi är stolta över det innehållet vi har, säger Lina Hann.

Vem är det som bestämmer innehållet på konferensen?

– Det görs i dialog och beslutas i en styrgrupp med erfarna pedagoger med bakgrund i skolan, men ytterst så är det en contentansvarig som beslutar det i samråd med kommuner och aktiva lärare.

Läs hela studien här

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm