Annons
Catarina Player-Koro, filosofie doktor i tillämpad informationsteknik vid Göteborgs universitet, som har grävt i den här problematiken i många år.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Publicerad 13 februari 2018

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

SETT, som står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation”, utger sig själv för att vara ”Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet” och arrangeras sedan 2011 årligen i Stockholm.

IT-mässor som SETT är en plats där alla de aktörer som på olika sätt har intressen kring skolfrågor, ofta kopplade till digitaliseringen av skolan, samlas och får en möjlighet att sprida just sitt budskap till skolans aktörer, som i det här fallet främst är lärare och skolledare.

I en ny studie från Göteborgs universitet har forskarna Catarina Player-Koro, Annika Bergviken-Rensfeldt och Neil Selwyn studerat närmare hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering.

– Majoriteten av aktörerna kommer från utbildningsindustrin och mässorna blir centrala platser för dessa aktörer för att kunna marknadsföra olika produkter riktade till skolan. Ett tecken som tyder på att dessa mässor är viktiga är att de expanderat väldigt mycket under de senaste åren, framförallt mässor som är kopplade till digital teknik och skolans digitalisering. Mässorna i sig är en jättestor industri, säger Catarina Player-Koro, filosofie doktor i tillämpad informationsteknik vid Göteborgs universitet, som har grävt i den här problematiken i många år.

I studien har forskarna följt mässan före, under och efter eventet, både genom att besöka eventet, intervjua lärare och analysera mässan i sociala media.

– Vi ser att det finns väldigt få möjligheter för lärare att göra sina röster hörda eller delta i några längre diskussioner och reflektioner. Det är också väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren. Men det är även svårt för lärarna att förstå hur olika saker ska användas i klassrummet – det framgår väldigt dåligt i de här miljöerna.

För några lärare är de här mässorna de enda man får ta del av i fortbildningssammanhang – är det också ett problem?

– Ja, det är ett problem. Att de här mässorna får ett sådant stort genomslag beror på att det finns väldigt få andra alternativ. Det är också problematiskt. Sedan är det privata aktörer som anordnar de stora mässorna, och den aktören har full styrning över vilket budskap som ska förmedlas och vilka personer som får göra sin röst hörd. Det är inte på något vis ett demokratiskt genomförande, säger Catarina Player-Koro.

Vad anser du att man bör göra för att förändra situationen?  

– Vi vill visa hur verksamheten fungerar och sedan lyfta upp problematiken på bordet. Det är det första man behöver göra för att sedan kunna diskutera vad man ska göra åt det. Det vi föreslår är att försöka skapa andra typer av mötesplatser där man ger lärare stöd och inflytande att diskutera de här frågorna. Jag önskar mig att man använde universiteten på ett sätt för att skapa mötesplatser, det är en annan form av kunskapsproduktion som är lite mer eftertänksam.

Catarina Player-Koro menar att det skapar en problematik för lärarna att det hela tiden skapas nya produkter på marknaden som man vill sälja – och det är jättesvårt att navigera i detta.

– Ena året ska man köpa QR-läsare och i år ska man investera i programmering och robotar. Det skapar en frustration bland lärarna.

Tror du många lärare känner sig lurade?

– Ja, när lärarna får chans att reflektera så kommer det väldigt mycket kritiska tankar fram. Men den allmänna känslan är att de vill framstå som de här lärarna som faktiskt hänger med och är i framkanten, säger hon och tillägger:

– Jag vill synliggöra hur det fungerar i dag och väcka en diskussion kring detta. I dag tvingas lärarkåren ständigt ducka, huka sig och springa snabbt för att hinna med det här digitaliserings-tåget som de upplever försvinner. I stället borde man ställa sig framför det och bromsa upp det och fundera på vad det är man faktiskt ska göra i skolan.

Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO och teknik på högstadiet i Björknässkolan i Nacka kommun och ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund. Hon tycker att det är en väldigt intressant och viktig forskning.

– Jag tror många lärare känner igen sig i den bilden som forskarna beskriver. Jag tycker att det är jätteintressant utifrån många olika perspektiv. Jag tycker att det finns jättemycket problem i hur det ser ut i dag. Dels kan jag ifrågasätta om det är den enskilda läraren alltid som ska bestämma över sin egen fortbildning. Jag skulle hellre se att huvudmannen eller staten tänker sig en riktning för ”hit vill vi ha skolan i Sverige”.

Hon har själv gått på IT-mässan SETT ett flertal tillfällen. Hon tycker att mässorna gör det väldigt lätt för rektorerna.

– Det är billigt jämfört med många andra utbildningsalternativ. Är man som rektor inte så inläst på området känner man nog att det är väldigt praktiskt att bara skicka iväg sina lärare på en mässa en dag.

Läraren Helena Kvarnsell.

– Vem är det som bestämmer innehållet på konferensen? Jo det är ju vad som säljer. Ibland har det ju varit kändisar och affischnamn som sålt biljetterna. De kan ju inte få lärarkåren att bli bättre på digitalisering. Utan det handlar bara om att sälja biljetter, som i sin tur gör det attraktivt att sälja monterplatser.

Helena Kvarnsell tycker att det är ett systemfel som måste brytas.

– Hade det varit naturligt att vi yrkesverksamma lärare hela tiden fortbildat oss hade jag velat se att de var kopplade till lärosätena. Då tror jag vi vaccineras i kunskap. Nu är det i stället ett fritt byte för den som tycker att de har en bra kurs. Matematiklyftet är ett bra exempel på bra fortbildning av lärare. Så skulle jag hellre se att fortbildningen i Sverige ser ut. Det var en väldigt bra utbildning som har gett resultat.

Lina Hann, projektledare för SETT, tillbakavisar kritiken som forskningen tar upp.

– Det känns som om man har blandat ihop det lite grann. Vi är utan tvekan en kommersiell aktör och det innebär att vi måste erbjuda ett innehåll som håller hög kvalitet för våra besökare. Sedan måste man vara tydlig: vi har en utställning som är kommersiell och sedan har vi konferensen – och de två har vattentäta skott mellan sig och det är olika personer som jobbar med delarna. Man kan aldrig köpa in sig i programmet, utan det är byggt utifrån skolornas behov.

Ett problem som lyfts fram i studien är att det är privata aktörer som anordnar de stora mässorna, och den aktören har full styrning över vilket budskap som ska förmedlas och vilka personer som får göra sin röst hörd. Hur ser du på kritiken?

– Utbudet är oerhört brett och täcker mycket – så jag tycker inte att det blir likriktat. Vi jobbar med många olika aktörer för att få till bredden och vi är stolta över det innehållet vi har, säger Lina Hann.

Vem är det som bestämmer innehållet på konferensen?

– Det görs i dialog och beslutas i en styrgrupp med erfarna pedagoger med bakgrund i skolan, men ytterst så är det en contentansvarig som beslutar det i samråd med kommuner och aktiva lärare.

Läs hela studien här

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons
Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons