Forskning: Lärares egen lärprocess avgörande för att höja eleverna

Sara Engvall, doktorand vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet, har i sin avhandling fokuserat på matematiklärares lärprocess medan de deltog i en fortbildning i formativ bedömning. Sedan september 2012 har hon studerat lärarnas lärande för att se hur det påverkar deras undervisning.

– Från början var min studie mer utformad som en typisk forskning där man tittar på egenskaper i fortbildningen och hur dessa påverkar lärares förändring i klassrummet. Men efterhand märkte jag att det var något som skavde och jag såg att det saknades en bit där – vad som egentligen händer mellan lärarnas fortbildning och det som sker i klassrummet. Då bytte jag inriktning och valde att fokusera på själva lärprocessen som lärare går igenom, förklarar Sara Engvall.

Avhandlingens resultat kan sammanfattas till tre punkter:

• Lärare är individer med individuella förutsättningar. 
• Alla skolämnen är olika och ger olika möjligheter att implementera förändringar. 
• Olika stadier i skolsystemet ser olika ut och har därmed olika förutsättningar att förändra undervisningen

Det finns sedan tidigare mycket forskning som tittar på egenskaper inom fortbildningen och som sedan kopplar till förändringar i undervisningen eller elevernas resultat. 

Men ska man verkligen förstå vad det är som påverkar elevernas förbättrade resultat så måste man också titta på hela lärandeprocessen, menar Sara Engvall.

– Lärande som fenomen är intressant, tycker jag. Det är väldigt lite fokus på lärarna och deras professionella lärande. En anledning till att det är så kan nog vara att det man vill komma åt är att eleverna ska prestera bättre och det kanske är lättare och mer intressant för allmänheten att titta på fortbildningar som fungerar för eleverna.

Har den synen gjort att lärare hamnar i skymundan?

– Ja, det tycker jag. Sedan är det intressant att vi lärare är otroligt medvetna om elevernas individuella behov och att alla barn har individuella förutsättningar för att lära sig, och att lärare ska anpassa undervisningen för att det ska passa alla. Men ofta när det gäller lärarnas lärande så klumpar man ihop alla och tänker att ”de lär sig väl bra tillsammans”, säger Sara Engvall.

Så hur viktigt är det att tänka på lärares egna lärande för att förbättra elevers lärande?

– Det är helt avgörande. Om en lärare inte utvecklas kommer inte heller undervisningen utvecklas – vilket leder till att elevernas resultat inte kommer att förbättras. 

När Sara Engvall jobbade som lärare upplevde hon att det inte alltid var särskilt genomtänkt när man fick en fortbildning. 

– Det fanns en god intention att ”det här är någonting som är bra att kunna”, men sedan blev utfallet ofta att man fick gå en fortbildning och sedan följdes det aldrig upp. Det lämnades över till lärarna att själva göra något av det. Ska man verkligen lära sig någonting krävs det en stor insats av individen. Det är mycket slöseri med resurser och tid. Lärare får inte de förutsättningarna i dag som de behöver för att det ska bli bra.

Är det något som har överraskat dig i din forskning? 

– Egentligen borde detta vara en självklarhet. Jobbar man i skolan borde man kunna mycket om lärande och samtidigt förstå att det även gäller lärares lärande. Det krävs mer tid och energi för att lära sig någonting nytt. Det känns som att man i dag ignorerar det eller tror att lärare är annorlunda än andra, säger Sara Engvall och fortsätter:

– Det är klart att det är skillnad på en vuxen och ett barn, men själva insatsen kräver ändå tid och energi. Får man som lärare inte det kommer det inte att bli en utveckling av lärandet. Det jag är mest förvånad över är att man inte tar hänsyn till det mer. 

Hon tänker att avhandlingen kan vara till stor nytta för sådana som designar och genomför fortbildningar för lärare – men även för rektorer och kommunledningar.

– De borde tänka ett steg längre när man väl satsar på lärares fortbildning. Sedan finns det en vilja att skapa storskaliga fortbildningar som ska passa alla och jag tycker att det är problematiskt eftersom lärare inte är stöpta i en form.

Borde man rent av lägga ner det fortbildningstänket? 

– Jag förstår var tänket kommer ifrån. Att man vill hitta den här mallen som passar alla och att det ska vara effektivt för flera. Men om det nu visar sig inte fungera för en stor del så är det ett stort slöseri med tid och pengar. Man måste i vilket fall tänka annorlunda i alla fall. Det kan vara så att man i högre uträckning måste erbjuda specifika utbildningar för exempelvis matematiklärare och inte ha en fortbildning som man tror passar alla ämnen.