Annons
Foto: Ulrika Vallgårda

Framtidens slöjd – samarbete, återbruk och design

Publicerad 11 mars 2013

Slöjden i skolan har genomgått stora förändringar – både gällande synen på ämnet och undervisningen. En del tror på att särskilja slöjdämnena medan andra vill föra dem samman.  Samtidigt saknas samstämmighet och en uttalad miniminivå för slöjdens förutsättningar, anser forskaren och slöjdexperten Kajsa Borg.

Markus Krans, lärare i trä- och metallslöjd, och Ann-Cathrin Kihlanki, lärare i textilslöjd, på friskolan Nya läroverket i Luleå är samarbete en självklar del av jobbet.

– Slöjd är ju ett gemensamt ämne. Att skapa och vara kreativ kräver öppenhet – det ska inte vara begränsat och uppdelat i material, säger Ann-Cathrin Kihlanki.

Att slöjdlärare samarbetar mer och mer är en trend just nu, menar Kajsa Borg, docent och forskare i slöjd. Men långtifrån alla skolor har man lika långt som Nya läroverket.

Fyrorna har under en hel termin arbetat med att skapa utifrån samisk kultur. Först samlades hela klassen för att titta på ett bildspel. De fick studera samekulturens formspråk, färgsättning, funktioner och material, innan de arbetade fram egna skisser, valde material och hantverkstekniker. Målet har varit att eleverna ska få kunskaper i samekulturens historia, formspråk, färger och material.

Nu finns deras alster att beskåda i montrar på översta våningen i skolan.

– Genom att ställa ut föremålen synliggör vi och uppvärderar deras lärande, säger Ann-Cathrin Kihlanki.

Idéutveckling, övervägande, framställning och värdering av arbetet under arbetsprocessen liksom utvärdering av arbetet efteråt är alla lika viktiga beståndsdelar i slöjdämnet.

– Det står ju helt klart i den nya kursplanen att även om du är jätteduktig på att framställa saker, men inte bryr dig om att dokumentera det på bästa sätt, så kommer du aldrig att nå de högre betygen i slöjd, säger Markus Krans.

Både han och Ann-Cathrin Kihlanki tycker att det är bra.

– Jag har alltid låtit mina elever skriva ner vad de gjort efter varje lektion i en anteckningsbok, berättar Ann-Cathrin Kihlanki.

De äldre eleverna skriver istället på sina läsplattor och mejlar till läraren.

– Det befäster kunskaperna. Vissa slöjdspecifika begrepp är viktiga att lära sig och förstå för att kunna gå vidare. Dessutom får vi i vår mejlkontakt tillfälle att efter lektionen föra en dialog om de mjuka värdena i slöjden, säger Markus Krans.

Han berättar att han snart också har tänkt starta en slöjdblogg.

Kajsa Borg vill gärna lyfta fram datorns möjligheter i slöjdundervisningen.

– Många tycker att det finns en motsättning mellan slöjd och datorer, men det är tvärtom.

Det tar mindre än en minut att gå mellan de olika slöjdsalarna på Nya läroverket. Upp till sexan läser barnen fortfarande trä- och metallslöjd ena terminen och textilslöjd andra terminen. Från sjuan däremot väljer de aldrig, utan kan gå fritt emellan ateljéerna.

– Många gör saker i båda materialen – till exempel en trästol med en dyna i tyg eller en lampa, berättar Markus Krans.

Han känner att det är en stor styrka att ha en annan lärare att samarbeta med och självklart sätter de också betygen gemensamt.

Samtidigt vet de att det inte är någon självklarhet för alla.

– Det har inte varit naturligt att se det så tidigare och på många skolor arbetar de fortfarande uppdelat, säger Ann-Cathrin Kihlanki.

Hur slöjdundervisningen är uppbyggd runtom i Sverige ser väldigt olika ut.

– Det gäller alltifrån slöjdsalarnas utrustning till lärarnas utbildning och kompetens inom ämnet, säger Kajsa Borg.

Det värsta skräckexemplet hon hört talas om var en skola där man tyckte det bästa var att låta kemin och trä- och metallslöjden vara i samma sal, eftersom båda krävde dragskåp. Och medan det förr var naturligt att ha en symaskin till varje elev är det idag lika naturligt att de måste dela.

– Skolorna sparar på vad som sparas kan och det finns inga minimirekommendationer som de måste följa när det gäller utrustningen. Jag skulle önska att Skolinspektionen gjorde en insats här.

Kajsa Borg anser samtidigt att avsnittet om slöjden i nya läroplanen, som hon själv varit med och utarbetat, är ett steg i rätt riktning.

– Den nya läroplanen har tydliggjort vad slöjdämnet ska innehålla och det verkar lärarna ha uppskattat.

Hon är positiv till slöjdlärarnas temaupplägg på Nya läroverket.

– Många känner nog att slöjden enligt nya läroplanen ska innehålla väldigt mycket, men genom att jobba med teman kan man klara av flera bitar samtidigt och det menar jag är ett bra och kanske nödvändigt sätt att arbeta på, säger Kajsa Borg.

Tror du på att slöjden har en framtid inom den svenska skolan?

– Ja, men inte om vi ser på slöjden som man gjorde förr. Då handlade det om att lära sig saker som du skulle ha nytta av i hemmet. Idag måste vi snarare betona vikten av återbruk och egen design, men också att slöjden ger eleverna möjlighet till en annan typ av lärande än vad de annars får i skolan.

Till skillnad från andra ämnen måste eleverna själva pröva sig fram, med sina egna händer, i slöjden för att komma framåt, förklarar hon.

– Det handlar inte om att det ena eller andra sättet att lära sig är bättre, men utan slöjden skulle det bli ett mer ensidigt lärande i skolan.

På slöjdlektionerna får eleverna också en unik möjlighet att lära sig entreprenörskap genom att utveckla idéer och driva processer – något som lärarna i Luleå understryker.

– Framtidens arbetsplatser kräver mer och mer av arbetstagarna. De kommer inte att få färdiga arbetsuppgifter på samma sätt, utan måste planera allt själva och vara kreativa. Det tränar eleverna i slöjden, säger Markus Krans.

Så beskrivs slöjd i läroplanen:

”Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällets utveckling.”

Källa: Lgr 11

Ann-Cathrin Kihlanki

Ålder: 58 år.

Lärare i: Textilslöjd.

Bäst med jobbet: ”Att se elevernas glädje när de skapar och upptäcker vad de klarar av att göra.”

Sämst med jobbet: ”Att tiden inte räcker till.”

Markus Krans

Ålder: 42 år.

Lärare i: Trä- och metallslöjd, men även utbildad 1–7-lärare i matte och NO.

Bäst med jobbet: ”Kombinationen av att få jobba med undervisning och ändå vara med i det praktiska arbetet.”

Sämst med jobbet: ”Jag kommer inte på något. Jag är så ny i yrket, så jag har inte hunnit märka något som är negativt.”

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons