Annons
Foto: Henrik Witt

Från skolbänk till köksbord

Publicerad 8 november 2012

Matte, historia men också idrott. Andreas Johansson, 16, har svårt att bestämma sig för vilket ämne i skolan han gillar bäst. Det mesta är roligt. Och bara två veckor efter sin cancerdiagnos ville han tillbaka till skolbänken.
– Jag orkade bara gå några lektioner i veckan. Sedan kom Lisen hem till mig, berättar han.
Tillsammans vid köksbordet i radhuset har de pluggat ihop. Fröken och Andreas.

Relaterat

Det är ett år sedan Andreas Johansson träffade sin lärare och mentor Lisen Carlstedt från Jönsbergska Idrottsskolan i Norrköping. Sist de sågs var det skolavslutning, Andreas sa hej då till grundskolan för att i höstas börja första årskursen på JB gymnasiets linje inom idrott och hälsa.

– Lisen var min klassföreståndare, eller handledare från femman till nian, säger Andreas.
Han låter oss välja kaffe från en meny av espressosorter. Det pyser och puttrar när kaffet rinner ner i muggarna. Vi slår oss ner vid köksbordet – där så många timmar av pluggande tillsammans har avverkats.
– Det är roligt och en lättnad att se att Andreas mår bra, fyller Lisen i. Jag minns när han var tunn, blek och utan hår, säger Lisen.
Hon var hans lärare när sjukdomen slog till och den som hade ansvaret för att han fick det stöd han behövde, för åtgärdsprogram och särskilt stöd. Det har fungerat utmärkt – Andreas slapp gå om och fick väl godkänt i flera ämnen.
– Men det krävdes en del planering, kommunikation och vilja, konstaterar Lisen.
Andreas hann bara gå en dag i skolan hösten 2010. Den nystartade terminen fick ett hastigt avbrott när Andreas drabbades av leukemi. De första två veckorna blev dimmiga, med feber och cytostatikabehandling.
– Cancer. Jag tyckte att det var konstigt att unga kan drabbas. Men jag funderade aldrig på döden eller att jag inte skulle bli frisk. Jag tappade minst femton kilo i muskelmassa, berättar han

För Andreas som tränade fotboll och bandy flera gånger i veckan och som dessutom gick i en högstadieskola med specialinriktning mot idrott var det en enorm förlust.
– Det var väldigt jobbigt att inte orka. Jag blev trött efter en timme, minns han.
Redan någon dag efter diagnosen hade ställts fick Lisen och skolan veta.
– Chockartat så klart, säger Lisen. En sköterska kom till skolan och informerade, det var väldigt bra inte minst för att Andreas tvillingbror gick i klassen. Och skönt för Andreas att slippa berätta. Jag har hela tiden haft ett bra stöd av skolledningen och det var aldrig någon tvekan om att resurser skulle sättas in.
Till en början fick Andreas undervisning på sjukhuset, men det var till sin vanliga skola han ville.
– Jag saknade kompisarna och dessutom kändes det svårt med nya lärare på sjukhuset. Min drivkraft var att slippa gå om.
Andreas föräldrar kontaktade skolan och berättade om hans önskemål. Sedan bestämdes det att han skulle gå i skolan några timmar varje vecka. Trötthet och koncentrationssvårigheter gjorde det ibland tufft.
– Jag valde ut de lektioner som var roligast, säger Andreas och ler.

– Att välja ut lektioner som är roliga är bra. Då blir man motiverad, säger Lisen.

Lisen berättar att hon, tillsammans med de andra lärarna, utgick från Andreas behandlingsschema, där varje cytostatikabehandling fanns inplanerad med dagar och veckor, och la upp undervisningen efter det.
– Sedan reviderade vi om vi märkte att det blev för tufft eller om Andreas hade det jobbigt med trötthet och ork.

Ingen på skolan hade någon erfarenhet med en elev med cancer.

– Det var nytt för alla men jag tycker att det har gått bra och vi lärde oss mycket. Framför allt att planera och revidera. Jag tycker också att det är viktigt att man tänker flexibelt, man kan undervisa på flera sätt, berättar Lisen.
I november kände Andreas att han ville läsa mer – men att gå i skolan varje dag var för tufft. Inte minst för att han ofta drog på sig infektioner. Hans mamma nämnde hemundervisning som ett alternativ.
– Jag visste att det var viktigt att få bra betyg inför gymnasievalet men jag var skeptisk till hemundervisning. Det kändes obekvämt att mina lärare skulle komma hem till oss. Men jag ändrade mig och det var ju tur.
Varje måndag kom Lisen och undervisade, två andra lärare dök vid behov upp på andra dagar. Skolledningen trixade med scheman och gav utrymme för hemundervisningen.

– Att flytta ut från skolbänken till köksbordet är annorlunda. Det är speciellt att kliva in i ett hem, rakt in i ett liv. Det blir personligare. Fördelen är att du på två timmar hemma hinner väldigt mycket mer än under en dag i skolan.

– Vi hann med otroligt mycket och det var lyxigt att få ha en lärare helt för sig själv, konstaterar Andreas.
Teamet fokuserade på matte, NO, svenska, engelska och historia. Andreas tvillingbror hjälpte också till med att påminna, ta hem böcker och uppgifter.
– Jag skrev proven här, i alla fall alla nationella, under bevakning av Lisen.

Att som lärare se en elev drabbas av en allvarlig sjukdom som cancer är svårt, menar Lisen.
– Jag brottades ofta med egna tunga känslor. Andreas förändrades under behandlingen, han blev trött och var kanske inte lika motiverad. Hans humör svängde, men jag försökte stötta och inte ställa krav i de lägena. Det var väldigt viktigt att känna in och prata om andra saker än skolan.
Andreas gick ut nian med flaggan högt - han fick väl godkänt i flera ämnen.

– Jag tror inte att lärarna har varit snällare mot mig ”bara” för att jag drabbades av cancer. Jag var målinriktad och kämpade fast det var ett tufft år.
– Annars kan det vara lätt att tänka så, att vi sätter betyg för att vara snäll mot någon som har fått cancer eller någon annan svår sjukdom. Men det fungerar absolut inte på det viset, säger Lisen.

Sakta men säkert har livet återvänt. I dag faller de ljusa lockarna på Andreas huvud mjukt och behandlingar får han bara var tredje månad. För Lisen var året med Andreas och hans sjukdom en stor erfarenhet.
– Framför allt var det viktigt att lägga ifrån sig lärarrollen och möta Andreas i hans behov. En bra lärdom är att vi måste känna in eleven och utgå från vad han eller hon behöver, det handlar inte om att man ska gå på ett visst antal lektioner utan om att lära sig det som behövs.

 
Lisens fem tips för att hjälpa ett barn i behov av särskilt stöd:
1. Planera kortsiktigt. Revidera varje vecka om det behövs.
2. Kommunicera med eleven, föräldrar, läkare och sjukhusskolan men också din egen skolledning.
3. Utgå från dagsform och behandling.
4. Var flexibel och tänk brett. Det går att undervisa i flera ämnen samtidigt, tillexempel svenska och historia.
5. Våga ställ krav men släpp lärarrollen när det är nödvändigt.

Andreas fem tips för att få skolan att fungera:
1. Ta kontakt tidigt med din elev, prata med föräldrar och läkare.
2. Fråga hur eleven mår och hur mycket han/hon orkar.
3. Släpp lärarrollen ibland om det är för jobbigt.
4. Var inte för snäll för att eleven är sjuk – men prata om annat om det behövs.
5. Motivera och ha skoj. 

Artikeln är en samproduktion och har även publicerats i tidningen Barn & Cancer.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons