Annons
Foto: Henrik Witt

Från skolbänk till köksbord

Publicerad 8 november 2012

Matte, historia men också idrott. Andreas Johansson, 16, har svårt att bestämma sig för vilket ämne i skolan han gillar bäst. Det mesta är roligt. Och bara två veckor efter sin cancerdiagnos ville han tillbaka till skolbänken.
– Jag orkade bara gå några lektioner i veckan. Sedan kom Lisen hem till mig, berättar han.
Tillsammans vid köksbordet i radhuset har de pluggat ihop. Fröken och Andreas.

Relaterat

Det är ett år sedan Andreas Johansson träffade sin lärare och mentor Lisen Carlstedt från Jönsbergska Idrottsskolan i Norrköping. Sist de sågs var det skolavslutning, Andreas sa hej då till grundskolan för att i höstas börja första årskursen på JB gymnasiets linje inom idrott och hälsa.

– Lisen var min klassföreståndare, eller handledare från femman till nian, säger Andreas.
Han låter oss välja kaffe från en meny av espressosorter. Det pyser och puttrar när kaffet rinner ner i muggarna. Vi slår oss ner vid köksbordet – där så många timmar av pluggande tillsammans har avverkats.
– Det är roligt och en lättnad att se att Andreas mår bra, fyller Lisen i. Jag minns när han var tunn, blek och utan hår, säger Lisen.
Hon var hans lärare när sjukdomen slog till och den som hade ansvaret för att han fick det stöd han behövde, för åtgärdsprogram och särskilt stöd. Det har fungerat utmärkt – Andreas slapp gå om och fick väl godkänt i flera ämnen.
– Men det krävdes en del planering, kommunikation och vilja, konstaterar Lisen.
Andreas hann bara gå en dag i skolan hösten 2010. Den nystartade terminen fick ett hastigt avbrott när Andreas drabbades av leukemi. De första två veckorna blev dimmiga, med feber och cytostatikabehandling.
– Cancer. Jag tyckte att det var konstigt att unga kan drabbas. Men jag funderade aldrig på döden eller att jag inte skulle bli frisk. Jag tappade minst femton kilo i muskelmassa, berättar han

För Andreas som tränade fotboll och bandy flera gånger i veckan och som dessutom gick i en högstadieskola med specialinriktning mot idrott var det en enorm förlust.
– Det var väldigt jobbigt att inte orka. Jag blev trött efter en timme, minns han.
Redan någon dag efter diagnosen hade ställts fick Lisen och skolan veta.
– Chockartat så klart, säger Lisen. En sköterska kom till skolan och informerade, det var väldigt bra inte minst för att Andreas tvillingbror gick i klassen. Och skönt för Andreas att slippa berätta. Jag har hela tiden haft ett bra stöd av skolledningen och det var aldrig någon tvekan om att resurser skulle sättas in.
Till en början fick Andreas undervisning på sjukhuset, men det var till sin vanliga skola han ville.
– Jag saknade kompisarna och dessutom kändes det svårt med nya lärare på sjukhuset. Min drivkraft var att slippa gå om.
Andreas föräldrar kontaktade skolan och berättade om hans önskemål. Sedan bestämdes det att han skulle gå i skolan några timmar varje vecka. Trötthet och koncentrationssvårigheter gjorde det ibland tufft.
– Jag valde ut de lektioner som var roligast, säger Andreas och ler.

– Att välja ut lektioner som är roliga är bra. Då blir man motiverad, säger Lisen.

Lisen berättar att hon, tillsammans med de andra lärarna, utgick från Andreas behandlingsschema, där varje cytostatikabehandling fanns inplanerad med dagar och veckor, och la upp undervisningen efter det.
– Sedan reviderade vi om vi märkte att det blev för tufft eller om Andreas hade det jobbigt med trötthet och ork.

Ingen på skolan hade någon erfarenhet med en elev med cancer.

– Det var nytt för alla men jag tycker att det har gått bra och vi lärde oss mycket. Framför allt att planera och revidera. Jag tycker också att det är viktigt att man tänker flexibelt, man kan undervisa på flera sätt, berättar Lisen.
I november kände Andreas att han ville läsa mer – men att gå i skolan varje dag var för tufft. Inte minst för att han ofta drog på sig infektioner. Hans mamma nämnde hemundervisning som ett alternativ.
– Jag visste att det var viktigt att få bra betyg inför gymnasievalet men jag var skeptisk till hemundervisning. Det kändes obekvämt att mina lärare skulle komma hem till oss. Men jag ändrade mig och det var ju tur.
Varje måndag kom Lisen och undervisade, två andra lärare dök vid behov upp på andra dagar. Skolledningen trixade med scheman och gav utrymme för hemundervisningen.

– Att flytta ut från skolbänken till köksbordet är annorlunda. Det är speciellt att kliva in i ett hem, rakt in i ett liv. Det blir personligare. Fördelen är att du på två timmar hemma hinner väldigt mycket mer än under en dag i skolan.

– Vi hann med otroligt mycket och det var lyxigt att få ha en lärare helt för sig själv, konstaterar Andreas.
Teamet fokuserade på matte, NO, svenska, engelska och historia. Andreas tvillingbror hjälpte också till med att påminna, ta hem böcker och uppgifter.
– Jag skrev proven här, i alla fall alla nationella, under bevakning av Lisen.

Att som lärare se en elev drabbas av en allvarlig sjukdom som cancer är svårt, menar Lisen.
– Jag brottades ofta med egna tunga känslor. Andreas förändrades under behandlingen, han blev trött och var kanske inte lika motiverad. Hans humör svängde, men jag försökte stötta och inte ställa krav i de lägena. Det var väldigt viktigt att känna in och prata om andra saker än skolan.
Andreas gick ut nian med flaggan högt - han fick väl godkänt i flera ämnen.

– Jag tror inte att lärarna har varit snällare mot mig ”bara” för att jag drabbades av cancer. Jag var målinriktad och kämpade fast det var ett tufft år.
– Annars kan det vara lätt att tänka så, att vi sätter betyg för att vara snäll mot någon som har fått cancer eller någon annan svår sjukdom. Men det fungerar absolut inte på det viset, säger Lisen.

Sakta men säkert har livet återvänt. I dag faller de ljusa lockarna på Andreas huvud mjukt och behandlingar får han bara var tredje månad. För Lisen var året med Andreas och hans sjukdom en stor erfarenhet.
– Framför allt var det viktigt att lägga ifrån sig lärarrollen och möta Andreas i hans behov. En bra lärdom är att vi måste känna in eleven och utgå från vad han eller hon behöver, det handlar inte om att man ska gå på ett visst antal lektioner utan om att lära sig det som behövs.

 
Lisens fem tips för att hjälpa ett barn i behov av särskilt stöd:
1. Planera kortsiktigt. Revidera varje vecka om det behövs.
2. Kommunicera med eleven, föräldrar, läkare och sjukhusskolan men också din egen skolledning.
3. Utgå från dagsform och behandling.
4. Var flexibel och tänk brett. Det går att undervisa i flera ämnen samtidigt, tillexempel svenska och historia.
5. Våga ställ krav men släpp lärarrollen när det är nödvändigt.

Andreas fem tips för att få skolan att fungera:
1. Ta kontakt tidigt med din elev, prata med föräldrar och läkare.
2. Fråga hur eleven mår och hur mycket han/hon orkar.
3. Släpp lärarrollen ibland om det är för jobbigt.
4. Var inte för snäll för att eleven är sjuk – men prata om annat om det behövs.
5. Motivera och ha skoj. 

Artikeln är en samproduktion och har även publicerats i tidningen Barn & Cancer.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons