Friskolelärare efterlyser nyanserad debatt

Sedan friskolekoncernen JB Education gick i konkurs i våras har friskolorna varit en het potatis. Frågor kring vinster, långsiktigt ägande och riskkapitalbolagens vara eller icke vara har belysts i medierna. Granskningar av nationella prov och betygsinflation har blivit feta rubriker. Lärarna på Jensen gymnasium södra i Stockholm tycker att bevakningen många gånger har varit orättvis.

Carin Göthe: Jag kan känna att vissa medier vill sätta dit friskolorna. Det är lite av en hetsjakt. Ett exempel var ett tv-program som gjorde ett granskade reportage om nationella prov. De jämförde vår skola med en stor kommunal skola. På den kommunala skolan satt lärare och elever och sa att de var så bra: de sambedömde nationella prov och jobbade seriöst. Sedan framställdes det som vi inte gjorde det – fast det är precis det vi gör!

Sofie Frid: Ja, tv-teamet stod här ute på gatan och valde ut elever som sa att de inte behöver jobba för att få höga betyg. Journalisterna var verkligen ute efter en viss vinkel. De kom inte ens in i byggnaden och pratade med oss lärare. Sådana reportage bidrar till en väldigt orättvis bild.

David Andersson: Jag tycker att medierna blandar ihop reformer som det fria skolvalet med friskolorna i sig. Friskolorna får skulden för det som ett system orsakat. Det blir alltså friskolorna som svartmålas, inte politikernas beslut.

Sofie: Det är kanske inte alltid så att alla friskolor dras över en kam, men om medierna bara tar upp en typ av exempel så blir det nog så friskolorna uppfattas av allmänheten. De får aldrig den nyanserade bilden.

Hur känns det att jobba på en friskola i dag?

Sofie: Jag träffar folk som undrar hur det är att jobba på en privat skola. De har en bild av att alla elever på friskolor är väldigt ambitiösa och att det är väldigt annorlunda att arbeta här jämfört med i den kommunala skolan. Men jag tycker inte det går att peka ut tydliga skillnader. Det finns ett jättebrett spektrum av olika skolor både inom den kommunala och privata sfären, oavsett vilken aspekt man tittar på.

Carin: Vi som jobbar här är väldigt ambitiösa. Vi sliter hårt och vill göra det bra för eleverna. Jag är stolt över mycket på min arbetsplats. Här finns en förändringsbenägenhet. Man får vilja göra annor-
lunda. Sedan är det inte alltid att det går, men det är inte bara motstånd. En del av det kan kanske bero på att vi fortfarande är ett relativt ungt företag med många unga medarbetare.

Vilka begränsningar tycker ni behövs på friskolemarknaden?

David: Jag tycker det behövs rätt starka begränsningar. Skattepengar ska gå till skolan och inte något annat. Jag har inget lagförslag, men jag ser att skolan har blivit en marknad och att vi skulle behöva begränsa den marknaden.

Carin: Jag tänker på överetableringen, att det finns fler gymnasieplatser än det finns elever och att alla skolor vill överleva. Hur påverkar det verksamheten?

Ja, det är intressant. Borde antalet skolor som får starta begränsas när marknaden är mättad?

Carin: Det är svårt. Det skulle ju rent teoretiskt kunna vara den bästa skolan som vill starta, men får nej för att det finns dåliga skolor som redan tagit platserna.

Sofie: Fast i den bästa av världar skulle alla skolor vara lika bra. Och då tycker jag det är helt rätt att begränsa utbudet. Men så ser det inte ut i dag, utbildningen på skolorna är inte likvärdig och därför blir elevernas resultat sämre. Det är bara att titta på den senaste internationella Pisa-undersökningen där resultaten kartlagts.

Finns det en risk att idéburna friskolors möjligheter inskränks om regelverket stramas åt?

David: Jag tycker att det var positivt att man styrde bort lokala kurser. Många idéburna skolor kanske tyckte att det var negativt, då lokala kurser kunde vara ett sätt att profilera sig och öka valfriheten. Men jag tycker inte de fyllde något egentligt syfte. De tillförde inte utbildningen någonting.

Sofie: Nej, att ta bort dem gjorde snarare att likvärdigheten ökade. Ett förslag som är aktuellt just nu är att ägaren av skolan ska ha kunskaper i branschen. Och det är ju bara positivt!

Vad utmärker en bra friskola?

Carin: Jag kan inte se att det är något annat än vad som utmärker en bra kommunal skola. Alltså blir frågan: Vad utmärker en bra skola? Engagerade och kunniga lärare som samarbetar med varandra och med eleverna.

Känner ni någon oro för framtiden?

Sofie: Hade jag jobbat på en kommunal skola
hade min arbetssituation varit mer osäker. Jag skulle ha blivit utlasad snabbare eftersom där finns fler äldre lärare med längre anställning. För min del är det här en tryggare arbetsplats.

David: Det är en osäker situation eftersom det inte finns elever till alla skolor. Det innebär att inte lika många kan jobba som lärare. Men det gäller ju även kommunala skolor. Det man kan säga om skolan är i alla fall att den alltid kommer att finnas kvar. Skolan är inte ett företag som säljer en produkt som kommer att gå ur tiden.