Annons
Foto: Tomas Lindell

Går det att vara källkritisk på nätet?

Publicerad 24 januari 2011

Kritisk granskning av information är viktigt, det visar inte minst dokumenten från Wikileaks. Men hur en lärare hjälper sina elever att bli goda källkritiker är mindre klart.
Vi listar några goda råd.

Fakta

Källkritiska elever

  • Stöd eleven i insamling och tolkning av material i stället för att endast presentera en uppgift.
  • Lär eleverna att använda sociala medier, att producera information och inte bara konsumera.
  • Backa inte för svåra moraliska dilemman, hjälp eleverna att granska källan i stället. Med större kunskap om bakomliggande värderingar och kopplingar är det lättare att föra en konstruktiv diskussion.
  • Ta din egen källkritik på allvar, läs till exempel olika tidningar och jämför budskap.
  • Grundläggande information och lektionstips finns på kollakallan.skolverket.se

Den som tyckt att källkritik är något av en överkurs, ett område att vika några undervisningsminuter under historielektionerna åt men som annars mest handlar om att få eleverna att använda fler söktjänster än Google och att se till att klipp-och-klistrandet inte går över styr, lär ha fått ett jobbigt uppvaknande för varje informationsbomb som släppts av Wikileaks.
För debatten kring Wikileaks sätter ljuset på hur viktigt – och svårt – det är att vara källkritisk. Och om inte materialet varit för stort för en skolelev att bita i hade Wikileaks varit ett skolexempel på en övning i källkritik, med frågor som: Kan man lita på källan? Julian Assange, ledare för Wikileaks, fångar mycket av problematiken i dagens källkritik i sin förklaring. ”Jag kan garantera att materialet är äkta, men jag garanterar inte att det är sant”, är hans syn.

Inga exakta svar

Andra källkritiska frågor är om det funnits bakomliggande, outtalade motiv för eller emot publiceringen? Vad blir konsekvenserna av informationen som sprids över världen? Spelar det roll om den är omformulerad och vinklad, eller oredigerad och därmed oöverskådlig och långtråkig att ta del av? De exakta svaren kanske vi aldrig hittar. Men att digitala informationskällor från nya avsändare kommer att få större inflytande på våra liv och bilden av vår omvärld är klart.
Hur det påverkar skolans värld? Ännu finns inte så mycket forskning om källkritik hos svenska elever. Men åtminstone några undersökningar har gjorts och de är inte uppmuntrande.
TU, Tidningsutgivarna, släppte för ett år sedan skriften ”Okritiska unga och sjunkande förtroende för dagspressen – ett samband?” där man slår fast att ”unga har svårt att källkritiskt navigera bland medier”.
En undersökning från 2008 av World Internet Institute (forskningspartnern i Sverige för World Internet Project) visar att endast 44 procent av svenska gymnasieungdomar har fått undervisning i hur de ska bedöma tillförlitligheten hos olika källor på Internet. Nästan hälften säger att de inte fått någon undervisning i källkritik alls.
Ett inslag från Kalla Fakta (2/9 2007) ger en känsla för vad bristande källkritik kan leda till. Tv-teamet filmade en gymnasieklass i Jönköping som skulle göra ett projekt om förintelsen. Tre fjärdedelar av eleverna uppfattade hemsidor från förintelseförnekare som mer trovärdiga än officiella sajter.

Får större vikt

Nej, Wikileaks nämns inte i förordningen till Lgr2011, som gäller från juli nästa år. Inte Flashback, Flickr eller Twitter heller. Men klart är att den nya läroplanen tagit intryck av alla dessa nya digitala informationsförmedlingstjänster och behovet av ge elever ett källkritiskt förhållningsätt tas upp mer än i tidigare läroplan.
I det inledande kapitlet, Skolans värdegrund och uppdrag, finns flera skrivningar som rör området, som till exempel: ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. /…/ Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden /…/.” I ämnesbeskrivning efter ämnesbeskrivning upprepas vikten av källkritik.
För ämnet svenska nämns ”Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt” som en viktig del i undervisningen. Men hur detta ska ske i praktiken är långt ifrån självklart.
Ann-Britt Enochsson har arbetat många år som lärare och är nu docent i pedagogik med inriktning på IT och skola vid Karlstads Universitet. Lärare som envisas med att låta eleverna plugga in källkritik vid särskilda lektioner kommer inte att lyckas, menar hon.
– Det handlar i stället om ett kritiskt tänkande som måste genomsyra hela verksamheten i skolan, säger Ann-Britt Enochsson och återger ett fall från sin forskning som först verkade lite banalt.
Det var en grupp tredjeklassare som skulle redovisa Lucialegenden. I sin research på Internet hittade de två legender. En där Lucia själv sticker ut ögonen, en där någon annan utför misshandeln.
– Tredjeklassare ifrågasätter inte legender i sig, men det blev en livlig diskussion om argumenten för och emot vilken som stämde. Visst lät det lite gulligt men det viktiga var att just den här gruppen blev sedan kända för att ”ifrågasätta allting”, på ett bra sätt, för de hade sett att det kan finnas flera sanningar. Och de hade lärare som kunde hantera det.
– Något år senare hade en av killarna valt en porrbild som skärmbild, kanske på skoj. Men lärarna blev inte arga och förbjöd rakt av, utan vågade låta hela klassen diskutera och bryta sina åsikter, vilket ledde till att bilden togs bort i samförstånd.

Rädda lärare

Andra hinder är skräckslagna lärare. De ger inga källkritiska elever, menar Ann–Britt Enochsson.
– En del lärare har en stor rädsla för vad som händer om man ”släpper ut” eleverna på nätet, de väntar sig bara dåliga saker av det.
Det gäller också att inte lämna eleverna i sticket.
– Jag har sett många lärare som går igenom en uppgift och sedan lämnar eleverna ensamma att söka. De elever som inte har ambitiösa lärare är utlämnade till sig själva, de får förmaningar från lärarna att de ska vara kritiska men hur? Det får de lista ut själva.
– Läraren bör finnas med och guida sökandet och diskutera resultaten.
Visst har källkritik alltid varit viktigt. Men när det går snabbt och enkelt för vem som helst att meddela sig är förstås granskningskraven tuffare. Och följderna av om vi släpper ut generationer utan källkritiska verktyg ter sig som rena skräckscenariot.
– Då får vi människor som är väldigt lättmanipulerande och i slutändan är mottagliga för totalitära inslag, säger Eva-Maria Flöög, som är universitetsadjunkt vid Bibliotekshögskolan i Borås samt föreläser och skriver om källkritik.
Hon varnar också för att det stora informationsflödet och alla källor som gör anspråk på att ha sanningen kan få många att bara strunta i allt.
– Att man relativiserar allt och säger att alla ljuger, inget är mer värt, är också en farlig utveckling. Den maktlösheten som även väldigt utbildade människor kan känna ska man inte bara vifta bort.
De lärare som uppmuntrar sina elever till att själva delta i debatter på nätet, till exempel genom att skriva en uppsats inte bara för lärarens ögon utan som läggs ut på en debattsajt eller Wikipedia, är på rätt väg, tycker Eva-Maria Flöög.

Använda Wikileaks

Eller varför inte ta in Wikileaks i undervisningen:
– Läraren ska väl inte hoppas på att kunna göra en analys av innehållet, det som erfarna journalister går bet på. Men man kan ju ha ett annat sätt att ta upp det, man kan diskutera och gå in i materialet för att lära känna det.
Det är lätt att känna maktlösheten hos en lärare vars elever tycker att förintelseförnekande sajter är trovärdiga som i exemplet ovan.
Torsten Thurén, docent och universitetslektor vid JMK, Stockholms universitet och författare till böcker som Källkritik för Internet, har ett konkret tips.
– Läraren ska inte säga fy, det där ska du inte tro på. För eleven har fått höra att du ska tänka kritiskt, och nu har han eller hon ju gjort det. Man ska gå vidare, lägga ner lite möda på att förstå det som kanske inte är uppenbart vid första besöket på sajten.
Genom att analysera språket – är det skrytigt, eller gnälligt - och ta reda på mer om personerna bakom informationen och vart länkarna på sajten går, kan man skapa sig en bättre bild.
– Ofta är det ganska lätt att få dem på kroken, avslöja vad som ligger bakom informationen, säger Torsten Thurén och menar att man efter ett tag tänker källkritiskt nästan automatiskt.
– Man märker att om det står ”objektivitet” fem gånger på en sida, då är det ofta ett tecken på motsatsen.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons