Annons

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Publicerad 25 maj 2017

Relaterat

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Stockholms stad kommer att skrota merparten av de små grupper där elever med mycket stora behov av stöd får sin undervisning. Det handlar om de så kallade CSI-grupperna (centrala grupper för särskild inriktning). I stället är tanken att stödet ska ges nära eleven, helst på den egna skolan.

Utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag där det står att ”Stöd ska ges så långt det är möjligt på den skola eleven är inskriven på, till exempel i form av placering i SU-grupp (särskild undervisningsgrupp) på den egna skolan eller i samverkan med närliggande skola. I enstaka fall kan särskilt stöd ges utanför egen skola/område, till exempel i form av en CSI-placering.”

Beskeden är tydliga. Enligt förslaget blir det intagningsstopp till de flesta grupperna redan efter sommaren. De elever som i dag undervisas i grupperna blir kvar, om inte vårdnadshavarna vill något annat.

CSI-grupperna på Grimstaskolan och Hagsätraskolan kommer bli så kallade kompetensnav och ta in elever från hela staden. Elevgrupperna på Västertorpsskolan, Engelbrektsskolan, Nya Elementar och Hägerstensåsens skola får intagningsstopp i höst. För Rålambshovsskolan kommer intagningsstoppet först under hösten 2018.

Peter Boström arbetar som lärare i årskurs 7–9 på CSI-enheten på Hägerstensåsens skola. Han berättar att beslutet kom som en blixt från klar himmel.

Kunskapen i teamen som nu bryts upp är värd miljoner för samhället.

– Det kom som en chock för oss. Det har inte kommunicerats någonting gentemot oss som arbetar med dessa elever om varför beslutet har fattats, vi fattade ingenting när det kom, säger han till Skolvärlden.

Kritiken mot utbildningsförvaltningen har funnits länge i regionen. Redan när omorganiseringen till det nuvarande systemet med CSI-grupperna skedde 2012 väcktes det en enorm kritik mot införandet, menar Peter Boström.

– Alla som arbetar inom CSI-grupper tycker att det är ett mindre väl fungerande system, det har inte fungerat bra på något sätt. Det ”mobila team” som placerat barnen har inte haft tillräckliga resurser för att fatta välgrundade beslut. Det har placerats barn på enheter som är specialiserade på helt andra grejer än vad barnet behöver. Sedan om det inte fungerar finns det ingen väg tillbaka. Man får alltså inte sätta tillbaka ett barn när det väl har hamnat i fel miljö.

Systemet har skapat en situation där speciallärarna inte kan tillfredsställa behoven barnen har.

– Det är inte hållbart och vi blir sönderstressade. Det värsta är att det inte kommer bli särskilt mycket bättre nu direkt, säger Peter Boström och tillägger:

– Vi på golvet välkomnar en ny organisation, absolut, för det har inte fungerat. Men inte på det här sättet. Det nya sättet liknar det som det tidigare varit. Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut. Det kan bli riktigt svåra konsekvenser för barn av den sort som vi hittills tagit hand om.

Peter Boström. Foto: Paula Rönkkö

Förslaget har väckt anmärkningar från flera håll. Lärarnas Riksförbund i Stockholm är starkt kritiskt till förslaget.

”Vi bedömer att det finns en stor risk för att elever med stora hjälp och stödbehov inte kommer att kunna få tillräckligt stöd och att lärare och annan personal med rätt kompetens kan komma att lämna sina tjänster på grund av den nya organisationen”, skriver Lärarnas Riksförbund i ett yttrande till Stockholms stad.

Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd och vice ordförande i utbildningsnämnden, är också kritisk.

– Förändringen tycks gå ut på en sak: att fler elever än i dag ska få sin undervisning i storklass. Förändringen drivs igenom snabbt och utan att konsekvenserna blivit belysta. Jag är orolig för att detta i praktiken kommer att betyda att fler elever slås ut ur skolan, säger Lotta Edholm i ett pressmeddelande.

I dag går det omkring 200 grundskoleelever i CSI-grupper – centrala grupper med särskild inriktning – i Stockholm, där ett litet antal elever undervisas av personal med specialkompetens. Lärarna i CSI-grupperna kan, enligt Peter Boström, gå förlorade för den kommunala skolverksamheten.

– Det här kommer leda till att den kompetensen som finns kommer att försvinna från där den behövs som allra mest. Många kommer att försvinna, de flesta till privata verksamheter. Det är inte ansvarsfullt att organisera så att det inte finns några kommunala alternativ för denna grupp.

– Den nya organisationen med SU-grupper kommer att innebära att om det uppstår något problem med någon elev på en skola så finns det inte någon annan utväg än att rektorn på den skolan måste anordna en särskild undervisningsgrupp som tar hand om behoven som uppstår där. Problemet är bara att har man inte uppfattat komplexiteten hos barnens situation. Det är inte bara att slänga in vem som helst och börja jobba. Det krävs en omfattande kompetens för att möta barnens behov. Kunskapen i teamen som nu bryts upp är värd miljoner för samhället.

Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut.

– Många av våra elever skulle sitta i fängelse eller på psyket om det inte vore för att de hade fått hjälp. Jag är rädd att de kommer att få mindre resurser nu.

Bortsett från nerläggningen av CSI-grupperna finns det delar som Peter Boström tycker om i Stockholm stads förslag.

– Jag tycker om att det ska bli resurser på varje skola. Och idén om att sammanfläta skola, polis, socialvård och hälsovård. Det har jag väntat på länge. Detta kallas för Manchester-modellen och den är utmärkt för att få multiproblematiska barn att ta fart igen. Jag har propagerat för modellen under 20 års tid.

Vad vill du säga till beslutsfattarna i Stockholms stad?

– Tänk ett varv till. Se till att ta det lite lugnt. Många av politikernas och tjänstemännens förslag är utmärkta, men nu riskeras det att fler slutar. Räcker det inte med att mängder av lärare redan har slutat?

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons