Hälften tillsatte karriärtjänster utan kvalifikationskrav
Tvärt emot intentionerna har de nya karriärtjänsterna tidsbegränsats, kvalifikationskrav och tjänstebeskrivningar saknas i många fall och var femte kommun har inte infört dem överhuvudtaget. Det visar en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund.
Den första terminen med karriärtjänster för lärare går mot sitt slut. En undersökning från Lärarnas Riksförbund visar nu hur reformen genomförts i landets samtliga kommuner och i de största friskoleföretagen.
– Det måste vara möjligt för lärare att utvecklas och göra karriär i skolan utan att behöva välja en skolledarkarriär eller bli administratör. Vi är glada över att den möjligheten nu finns, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund och fortsätter.
– Men nu visar det sig att skolans huvudmän inte följer intentionerna bakom karriärtjänstreformen utan gör lite som det passar. Det riskerar att skada legitimiteten.
Rapporten ”Statliga karriärtjänster för lärare” bygger på en enkät som skickats till samtliga ombud i kommunerna och i de största friskoleföretagen. 296 ombud svarade vilket ger en svarsfrekvens på 75 procent.
Undersökningen visar att nästan var femte huvudman (18 procent) valt att inte införa karriärtjänster överhuvudtaget hösten 2013. Ytterligare 16 procent svarade att man sökt statliga medel för tjänsterna men inte maxbelopp.
– Här kommer det gratispengar från staten och så struntar huvudmännen i att söka. Med tanke på lärarnas dåliga löneläge är det anmärkningsvärt att man bara säger, nej tack, säger Bo Jansson.
86 procent av de tillfrågade ombuden svarar att karriärtjänsterna införts som tidsbegränsade förordnanden, något som går på tvärs mot intentionerna. I 71 procent av fallen betalas lönen ut som lönetillägg.
Det är också stora skillnader mellan hur tillsättningarna formellt gått till. Drygt 3 av 4 ombud svarar att karriärtjänsterna utlysts. 32 procent säger att arbetsgivaren inte tagit fram tjänstebeskrivningar för tjänsterna och 51 procent av ombuden svarar att arbetsgivaren inte formulerat konkreta kvalifikationskrav för tjänsterna.
– Det är mycket viktigt att tillsättningen av förstelärare går rätt till, till exempel att lärare får en chans att söka tjänsterna. Det finns exempel där rektorer mer eller mindre bara har plockat de personer de vill ha och det tror jag bidrar till att en del lärare är negativa till reformen.
Enligt rapporten är det få lärare som är odelat positiva till reformen. På frågan ”Upplever du att lärarna hos din arbetsgivare är positivt inställda till reformen?” svarade 20 procent ”ja”, 15 procent ”nej” och 62 procent svarade att lärarna hade ”blandade känslor”.
– När man från arbetsgivarhåll agerar godtyckligt och reformen införs på ett sätt som inte stämmer överens med intentionerna så bidrar det till att lärarna känner sig osäkra, säger Bo Jansson och tillägger.
– För oss lärare är det här med karriärtjänster något nytt, det har ju inte funnits i skolans värld tidigare, och en del känner ”varför ska några vara bättre än andra?”. Men så vill inte jag se det. Jag ogillar idén att förstelärare är de skickliga lärarna och så skulle de andra vara oskickliga på något sätt. Jag ser det som att bland alla skickliga lärare så finns nu den här möjligheten.
Nu föreslår Lärarnas Riksförbund bland annat att det ska vara obligatoriskt för huvudmännen att inrätta finansierade karriärtjänster. Man menar också att det bör vara ett krav att huvudmännen tar fram tjänstebeskrivningar och kvalifikationskrav för tjänsterna innan de utlyses.