Annons
På Torgny Lundströms tidigare skola var normen 18–20 timmars undervisning per vecka. ”På min nuvarande skola har vi 14–16 timmar. Det är en enorm skillnad”, säger han. Foto: Paulina Holmgren

Han bytte skola och fick mindre undervisningstid

Publicerad 22 mars 2017

Fakta

Tidsskillnad

Lärare i gymnasieskolan undervisar 500–600 timmar per läsår och lärare i grundskolan 1 000–1 200 minuter per vecka.

Relaterat

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Det finns ingen central reglering för hur mycket lärare ska undervisa. I stället är det rektors ansvar att skapa rimliga tjänster. I Lärarnas Riksförbunds rapport ”Mer tid för varje elev” ställdes frågan hur mycket lärare undervisar och man konstaterar att variationen är stor. Vanligast är att lärare i gymnasieskolan undervisar mellan 500 och 600 timmar per läsår och lärare i grundskolan 1 000 till 1 200 minuter per vecka. 

Varför det skiljer sig åt besvarar inte undersökningen. Men enligt Anna Jändel-Holst, utredare på Lärarnas Riksförbund, kan det vara både bra och dåligt. Om rektor gjort en medveten tjänstefördelning utifrån lärarens förutsättningar, ämnets och klassernas karaktär, då är det rimligt att det skiljer sig åt, säger hon.

–  Men det kan också vara dåligt, om till exempel olika ekonomiska förutsättningar visar sig genom att lärare på vissa skolor, hos vissa huvudmän, får undervisa mer än andra. Vilket som är det vanligaste skälet till variationen, besvarar inte undersökningen.

Jag gör ett så otroligt mycket bättre jobb nu.

En som tagit saken i egna händer och påverkat sin undervisningssituation är gymnasieläraren Torgny Lundström som undervisar i matematik och fysik på Baldergymnasiet i Skellefteå. Ett byte av arbetsplats innebar en stor förändring vad gäller undervisningstid och därmed arbetsbörda. På hans tidigare skola var normen 18–20 timmars undervisning per vecka.

– På min nuvarande skola har vi 14–16 timmar. Det är en enorm skillnad, berättar han. 

Hur då?

–  Jag gör ett så otroligt mycket bättre jobb nu. Jag hinner planera, jag hinner göra efterarbetet, jag hinner reflektera. Det gör man inte om man har 20 lektioner i veckan. Lägre undervisningstid leder till högre kvalitet i undervisningen. Och det gör att lärarna orkar. 

Läraryrket är inte vilket tjänstemannayrke som helst, säger han.

–  Snarare kan man jämföra det med skådespelarens. Vi ska inspirera och engagera elever varje lektion. Det kräver tid för både uppladdning och återhämtning. 

Anna Jändel-Holst.Torgny Lundström lyfter fram det faktum att han undervisar ett färre antal elever nu. 

– Det gör att jag har större möjligheter att se varje elev. Och jag har dessutom utrymme för att sitta ner med någon som behöver hjälp utanför lektionstid.

En sänkning av lärares undervisningstid skulle vara det mest effektiva sättet att höja kvaliteten på undervisning och skola på kort sikt, menar han. Högre lön är också viktigt, på längre sikt. De ligger lågt lönemässigt och vill man kunna rekrytera nya lärare är högre lön nödvändigt. 

– Men vill man förbättra skolan nu, direkt, så fungerar inte högre lön. Det som skulle ha effekt omedelbart är att lärare får färre undervisningstimmar så att vi får tid till för- och efterarbetet. Det skulle höja kvaliteten på undervisningen på en gång. 

Torgny Lundström misstänker att arbetsgivarna inte sällan utnyttjar det faktum att det inte finns något tak för hur mycket en lärare kan undervisa. 

– Det är klart att kommuner, och kanske framförallt friskolor, sparar pengar på det här. Kan en lärare ta ett par kurser extra så är det förstås en oerhörd fördel ekonomiskt för skolan. Jag har haft kollegor som arbetat på fristående skolor med väldigt mycket undervisning. 

Skulle du önska att det fanns ett tak för undervisningstiden? 

– ​Ja, om man vill få bättre resultat snabbt så är det absolut nödvändigt och det borde vara den första insatsen man gör. En väl förberedd lektion, utförd av en alert lärare är ett framgångsrecept som är svårt att slå.

Regleringen fungerade helt enkelt inte bra.

Enligt Anna Jändel-Holst var en anledning till att den centrala regleringen av undervisningstiden togs bort att ramarna inte passade för hur man ville organisera skolan. 

– Allt var inte längre en lärare, en klass, 40 minuter. När man jobbade med teman och eleverna gick mellan klassrum och lärare, vad skulle det räknas som? Lärare råkade ut för att det inte räknades alls, du står ju inte vid katedern. Regleringen fungerade helt enkelt inte bra, man ville ha större flexibilitet.

Om en lärare har små undervisningsgrupper med självständiga elever kan det ibland vara rimligt med fler undervisningstimmar, menar hon. 

– Å andra sidan har du läraren som har en grupp elever som behöver särskilt stöd i matte, med annat modersmål och material som ska översättas, och ständiga återkopplingar till ordinarie mattelärare. Då ska du förmodligen ha mindre undervisning.   

Det är systemet tänkt att ta hand om. 

– Och tar systemet hand om det, då är det jättebra att man undervisar olika. Men har den snälla svenskläraren tagit en extra klass bara för att rektor frågat och fått en 20-procentig ökad arbetsbörda utan att det finns skäl, då är det värdelöst.

Men i praktiken, lyckas systemet balansera undervisningstiden? Eller är det så att huvudmännen utnyttjar det faktum att det saknas en reglering? 

– Som sagt, vi vet inte. Men jag har svårt att tro att lärare klagar över sin arbetssituation bara för klagandets skull. Jag skulle säga att om intentionerna med att ta bort usk:en var att organisationen skulle bli flexibel och arbetssituationen bättre för både lärare och elever, så tror jag inte att man på generell nivå kan säga att det blivit så.

En sak som blivit sämre utan reglerad undervisningsskyldighet är att man kan få tillfälligt utökad undervisningstid utan att det behöver ersättas. 

– Om en kollega är sjuk eller på fortbildning, så kan andra få ”täcka upp”. Tidigare blev den som tog ”övertimmar” ersatt för detta, nu kan det bli lite hur som helst. Vissa skolor låter läraren slippa någon annan arbetsuppgift och, om det inte går,  betalar övertidsersättning. Men på många skolor blir det i stället en ut- ökad arbetsbörda för läraren som tar lektionerna.

Varje lärare ska ha en chans att utrycka sin uppfattning.

När Lärarnas Riksförbund frågat lärare om undervisningstiden visar det en stor spridning, men sett till genomsnittet går det inte att bevisa någon större ökning, säger Anna Jändel-Holst. 

– I alla fall inte inom kommunal sektor. Sen finns det fristående verksamheter som helt och hållet bygger på att lärarna undervisar mycket mer. 

Anna Jändel-Holst säger att skolans fackliga representant måste föra en diskussion med rektor om undervisningstiden och om det finns tendenser till att den ska öka så måste man sätta det i relation till att något annat ska minska. 

– Varje lärare ska inför kommande läsår ha en dialog med sin rektor om vilka grupper man har, vilka svårigheter som finns, hur mycket man undervisar etcetera. Man måste ha en bild på skolan över hur det ser ut och varje lärare ska ha en chans att utrycka sin uppfattning. Så är det tänkt.

Lärarnas Riksförbund har länge krävt att arbetsbelastningen ska minska, säger hon. Runt om i landet har man därför börjat införa så kallade lärarassistenter eller heltidsmentorer.

– Men i samband med att man inför det ser vi att lärarna i vissa fall går med på att ta en timma extra undervisning och då är frågan: Om man blir avlastad vissa arbetsuppgifter men i stället ska kompensera det genom att undervisa mer, är det verkligen en minskad arbetsbelastning?  

Borde lärare som byter jobb förhandla om undervisningstid och storleken på elevgrupperna, precis som man förhandlar om lön? 

– Ja, vi försöker trycka på där. Men det förekommer fortfarande i alldeles för liten utsträckning.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons
Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons
Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Annons

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons