Handikappförbunden vill ändra skollagen
Unga vuxna med funktionsnedsättning har en lägre utbildningsnivå än genomsnittet. Samtidigt upplever en majoritet av Handikappförbundens medlemmar att skollagen inskränker deras möjlighet till utbildning.
Riksorganisationen Handikappförbunden har undersökt hur 24 medlemsförbund upplever att skolsituationen ser ut för deras medlemmar.
– Det är många bitar som brister, allt från tillgängliga skolbyggnader, till särskilt stöd och tillgång till kunskap för lärare. Även läroplanen behöver utvecklas. Om du till exempel tittar på sexuell läggning så ingår det i läroplanen, men man har inte motsvarande skrivningar för funktionsnedsättning, säger Annika Jyrwall Åkerberg på Handikappförbunden till Skolvärlden.
Bakgrunden är att färre unga med funktionsnedsättning har en avslutad eftergymnasial utbildning än genomsnittet – 32 procent jämfört med 43 procent i åldern 23-29 år, enligt en rapport från Ungdomsstyrelsen. Myndigheten har även kommit fram till att unga med funktionsnedsättning är mindre nöjda med sin skolsituation än andra.
– Kanske kan det i vissa fall bero på att unga med funktionsnedsättning inte alltid får gå i den skola de egentligen vill gå i och att de inte får det stöd de behöver. Enligt skollagen kan skolor i dag neka att ta emot elever med omfattande funktionsnedsättningar, om kommunen inte beviljar medel till extra stöd, säger Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden, i ett pressmeddelande.
I Handikappförbundens Skolenkät upplever majoriteten av förbunden att det är ett problem att nya skollagen anger att särskilt stöd bara ges i den omfattning som behövs för att eleven ska nå betyget godkänt. Tidigare fanns inte ett uttalat betygsmål för särskilt stöd.
I enkäten uppger även majoriteten av förbunden att deras medlemmar tvingas välja en skola de egentligen inte vill gå i och en fjärdedel anser att det är ett stort problem.
Handikappförbunden vill ändra skollagen på en rad punkter.
– Möjligheten att neka en elev som har omfattande behov av särskilt stöd en plats i skolan måste bort. Kommunerna ska också garantera att elever med funktionsnedsättning har lika möjlighet som andra att komplettera sin grund- eller gymnasiebehörighet, säger Ingrid Burman i samma pressmeddelande.